Start
Artikeln är över 2 år gammal

Den akademiska världen är främmande för många barn och unga – nu ska studerande vid universitet fungera som förebilder och mentorer

Avsaknad av förebilder och trygga vuxna kan skapa segregation bland barn, redan i ung ålder. Nu kan universitetsstuderande bli mentorer och erbjuda barnen nya kontakter och upplevelser.

ett barn och en vuxen står ute i snöyran och tittar på en telefonskärm.
Alma Sauri och Emelina Enqvist är ett av mentorsparen i projektet Näktergalen. Här deltar de i en mobilskattjakt i ett snöigt Helsingfors. Bild: Daniela Salo / Yle

Vice rektor för Helsingfors universitet Tom Böhling beskriver Helsingfors universitet som en stad. Det är en jätteorganisation med 30 000 studerande och en personal på 8 000.

Han hälsar alla elever och mentorer välkomna på årets första gemensamma träff, för projektet Näktergalen.

Det kan vara utmanande att forma sin studiestig utan förebilder och stöd. Helsingfors universitet och Helsingfors stad har inlett ett samarbetsprojekt för att stärka barns självförtroende och intresse för utbildning.

Det är jätteroligt att studera. Man lär känna nya människor och lär sig ett yrke.

Tom Böhling, vice rektor för Helsingfors universitet

Näktergalen engagerar i Helsingfors

Projektet Näktergalen startade hösten 2022 vid Helsingfors universitet. Det är frågan om ett pilotprojekt där 17 universitetsstuderande fungerar som mentorer för barn från Helsingfors stads svenskspråkiga grundskolor. Barnen är 8-12 år gamla.

Projektledare Richard Backman håller i trådarna för projektet. Han har även personlig erfarenhet av att vara mentor.

En mentor ska vilja vara en god förebild för barnet

Richard Backman

Richard Backman står vid en soffa.
Richard Backman fungerar som projektledare för Näktergalen. Han är väldigt glad över att så många ställt upp som mentorer. Bild: Mathias Gustafsson / Yle

Mentorsparen träffas en gång i veckan. På träffarna kan de göra nästan vad som helst. Mentorerna har uppmuntrats att visa barnen runt i staden, besöka bibliotek och visa var de studerar.

– Aktiviteterna stärker barnets självförtroende och intresset för utbildning, utan att tumma på det roliga, säger Richard Backman.

Tidigare erfarenheter påverkar kommande val i livet

Oskar Rönnberg, doktorand vid Helsingfors universitet, har forskat i hur de socioekonomiska skillnaderna och barns och ungas erfarenheter av att röra sig på stan påverkar hur de senare använder stadsrummet i Helsingfors.

Rönnbergs forskning lyfter fram ett fenomen där familjebakgrund och hur man rört sig i stadens olika delar som ung påverkar personens val och mobilitet i staden som vuxen.

Det talas mycket om att barn ärver sina föräldrars utbildningsnivå, men forskningen visar att barnets familjebakgrund också påverkar hur barn rör sig i staden och hur de använder stadens tjänster.

Barn och unga kan gå miste om nya sociala kontakter och intryck. Vilket i sin tur kan leda till segregation.

Ett värdefullt projekt

Mentorsprogrammet Näktergalen startade vid Malmö universitet år 1997 med målet att främja intresset för högskolevärlden och att ta steget mot universitetsstudier.

Verksamheten fokuserar på barn och unga som kommer från familjer med svag socioekonomisk bakgrund. Dessa barn saknar i regel förebilder i den akademiska världen. I dag fungerar projektet vid 22 universitet världen över.

Projektet ger barn en möjlighet att veta hur det kommer att vara då man studerar

Alma Sauri, 9 år

Stöd och handledning

De flerspråkiga handledarna Ylva Hellgren-Tibaldi och Vera Lindén arbetar vid sidan om sitt arbete i skolorna även med projektet Näktergalen. Befattningen flerspråkig handledare är rätt ny, och i korthet går arbetet ut på att stödja barn och familjer som tillhör en språklig, kulturell eller religiös minoritet.

Två kvinnor som fungerar som flerspråkiga handledare på Helsingfors stad. Den ena är klädd i grått den andra i svart.
De flerspråkiga handledarna Vera Lindén och Ylva Hellgren-Tibaldi fungerar som en länk mellan hemmen, projektet och skolan. Bild: Daniela Salo / Yle

Vera Lindén och Ylva Hellgren-Tibaldi har varit med i projektet Näktergalen från första början. Det föll sig naturligt då de redan arbetade i skolorna och både barnen och personalen redan kände dem.

Till en början spred de information till familjerna via skolans kommunikationsverktyg Wilma. Sedan var de med och samlade in intresseanmälan, valde ut deltagare och matchade ihop dem med lämpliga mentorer.

– Under projektets gång fungerar vi som en länk mellan projektet, hemmen och skolan, säger Vera Lindén.

Alla barn som anmälde sitt intresse i höstas fick en plats i projektet Näktergalen.

Satsningen finansieras av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner, och koordineras av Svenska ärenden vid Helsingfors universitet.