Start
Artikeln är över 2 år gammal

Inte ens en handfull visningar i veckan – varför visas det så få svenskspråkiga barnfilmer på biograferna?

Biograferna i huvudstadsregionen visar bara enstaka svenska barnfilmer i veckan. Föräldrar väljer finskspråkig bio i brist på alternativ. Efterfrågan styr utbudet, uppger biograferna.

En nästan tom biosalong. Sju personer sitter i publiken. Biostolarna är röda och väggarna svarta.
Flera biografer har rationaliserat bort de svenskspråkiga visningarna på grund av låg efterfrågan. Bild: Silja Viitala / Yle

Trots att det finns nästan 12 000 svenskspråkiga barn i 3-15-årsåldern i huvudstadsregionen är filmutbudet av svenskspråkig barnfilm sparsmakat.

I Finnkinos utbud i huvudstadsregionen finns för tillfället sex stycken barnfilmer. Mellan den 23-26 januari har Finnkino 190 visningar, varav två är på svenska. Båda visningarna är barnfilmer. Varken Bio Grani, Kino Kirkkonummi eller Bio Rex biografer i köpcentren Tripla och Redi visar några svenskspråkiga barnfilmer den här veckan.

Kino Engel har en svenskspråkig visning varje söndag.

Svenska Yle var på plats och pratade med besökarna när det visades svenskspråkig barnfilm på Kino Engel. Föräldrarna och systrarna Pia och Eva Lindholm uppskattar att det finns svenskspråkig bio för barnen. Som många andra tvåspråkiga har Ninni Berg tidigare gått på finskspråkig bio med barnbarnet.

– Det är svårt att hitta svenskspråkig barnfilm på bio, säger Eva Lindholm.

Vuxna och barn står inne på Kino Engel i Helsingfors och väntar på att bli insläppta i biosalongen.
Biobesökare i alla åldrar väntar på att visningen av Mamma Mu ska börja på Kino Engel. Bild: Hannah Thule / Yle

Dag Andersson som grundat Finlandssvenskt filmcentrum vars syfte är att främja filmkultur på svenska i Finland, säger att biograferna själva bestämmer vilket språk filmen går på.

– Distributörerna är måna om att ta in svenskdubbade versioner av barnfilmer. Svenskspråkiga filmer är alltså tillgängliga och det är upp till biograferna att välja om de visar den versionen av filmen, säger Dag Andersson.

Biograferna: Efterfrågan styr utbudet

Både Finnkinos försäljningschef Hannele Wolf-Mannila och Bio Rex VD Aku Jaakkola hänvisar till att efterfrågan styr utbudet.

Båda visar svenskspråkiga och svenskdubbade versioner av barnfilmer förutsatt att versionerna importerats till Finland, men det är besökarantalet som styr antalet visningar och visningstiderna.

Om vi ser att det köps få biljetter till en svenskspråkig visning så försvinner den filmen snabbare från repertoaren. Besökarna avgör med sitt beteende hur länge filmen visas, säger Hannele Wolf-Mannila.

Baserat på den föregående helgens biljettköp planeras den kommande veckans bioprogram. Eftersom det finns ett begränsat antal salar är det efterfrågan som styr vilken version av filmen som visas.

Utgångsläget är att svenskspråkiga versioner av barnfilmerna visas. I höstas gjorde vi det, men nu finns det inte några i repertoaren på grund av att vi valt att visa andra filmer, säger Aku Jaakkola.

Finlandssvenskt filmcentrum vill visa att efterfrågan finns

Finlandssvenskt filmcentrum strävar till att göra svenskspråkig barnfilm mer tillgänglig i huvudstadsregionen. I samarbete med Kino Engel i Helsingfors driver de barnsöndagar. Varje vecka, samma tid visas en svenskspråkig barnfilm.

Mikaela Westerlund, som är Finlandssvenskt filmcentrums tillfälliga verksamhetsledare, berättar att samarbetet med Kino Engel startades 2017 för att råda bot på det skrala utbudet.

– Det har länge varit ett problem att det inte riktigt finns svenskspråkiga barnfilmer i repertoaren i huvudstadsregionen. Vi ville visa att det faktiskt finns efterfrågan och att det lönar sig att visa filmerna, säger Mikaela Westerlund.

Syftet är att erbjuda regelbundna visningar av barnfilm för den svenskspråkiga publiken.

– Publiken kommer från hela huvudstadsregionen. Det här är en bristvara. Det är svårt att hitta de svenskspråkiga filmerna i biografernas utbud, konstaterar Mikaela Westerlund.

Profilbild på Mikaela Westerlund, verksamhetsledare för Finlandssvenskt filmcentrum
Mikaela Westerlund, tf verksamhetsledare vid Finlandssvenskt filmcentrum. Bild: Mikaela Westerlund / Privat

Enligt Ville Purjo, Kino Engels ägare, har de svenskspråkiga visningarna varit väldigt populära. Om besökarantalet är stort visas filmen parallellt i två olika salar.

Till följd av att barnsöndagarnas popularitet kommer Kino Engel och Finlandssvenskt Filmcentrum att ordna en barnfilmsfestival i mars.

Svenskspråkigt i Grankulla

På Bio Grani i Grankulla är det del av verksamhetsmodellen att visa svenskspråkig barnfilm. Riitta Lohman driver biografen tillsammans med sin man. De tar alltid in svenskspråkiga versioner av barnfilmer om de finns att få i Finland.

– Det är viktigt för bion att visa svenskspråkiga filmer då det finns en efterfrågan på dessa, säger Riitta Lohman.

Bland stamkunderna finns svensktalande från Grankulla och Esbo. Ibland kommer biobesökarna ännu längre ifrån.

Den här veckan finns det inte någon svenskspråkig barnfilm i Bio Granis program.

Tufft efter coronapandemin

Samtliga biografer informerar om att biobranschen fortfarande återhämtar sig från coronapandemin.

Raimo Reijonen, som driver Kino Kirkkonummi i Kyrkslätt, säger att besökarantalet på de svenskspråkiga barnfilmsvisningarna varit lågt efter coronapandemin. Låga besökarantal leder till färre visningar. Reijonen tror att det i sin tur leder till att folk inte hittar till de få visningar som erbjuds, alltså faller de svenskspråkiga visningarna bort.

– Det finns ett värde i att ta in svenskspråkiga barnfilmer men marknadsföringen måste bli bättre så att informationen når besökarna, säger Reijonen.

Besökarna kan också påverka. Reijonen fick en förfrågan om han kan ta in den svenskspråkiga filmen Håkan Bråkan och det kommer han att göra.