Under måndagen och tisdagen har EU:s och euroområdets finansministrar hållit sitt första möte för i år. Den stora diskussionen handlar om hur EU ska svara på USA:s klimatpaket som beskrivs som protektionistiskt.
Det är frågan om en lag som kallas Inflation Reduction Act (IRA), som inkluderar stora företagsstöd och fördelar för bolag som väljer att ha produktion i USA.
– Det positiva med förslaget är satsningarna på grön industri, en stormakts svar på klimatutmaningarna, säger finansminister Annika Saarikko (C) på en presskonferens.
– Det negativa är att klimatpaketet kan utgöra ett hot mot de europeiska företagens ställning.
EK: Stora klimatsatsningar i USA kräver att Finland och EU trappar upp den gröna omställningen
Enligt Saarikko förhandlar EU med USA och nu gäller det att hålla huvudet kallt medan man utreder om klimatpaketet verkligen kommer att utgöra ett problem för europeiska företag.
EU:s högsta chefer vill ha stödfond
Kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, har föreslagit en fond för att stödja europeisk industri. Europeiska rådets ordförande Charles Michel skrev i en opinionstext i helgen att fonden kan användas som svar på bland annat de amerikanska stöden.
Saarikko är skeptisk. Först vill hon se en utredning över om det alls behövs EU-stöd.
– Den viktigaste frågan är hur vi kan göra EU lockande för investeringar. Då spelar företagsstöd förstås också in, men också bland annat tillståndsprocesser och tillgång till arbetskraft, säger Saarikko.
Den andra frågan är hur gemensamma EU-stöd skulle finansieras – om det är frågan om vanliga budgetmedel, eller om det handlar om gemensamma lån.
– Vissa skulle gärna se mer gemensamma lån, men det är ingenting för oss. Den viktigaste frågan är om stöden behövs överhuvudtaget. Det finns andra sätt att minska det strategiska beroendet av omvärlden.
Vill inte se protektionistiskt stödkrig
En relaterad och omdiskuterad fråga är om EU kunde lätta på sina regler för medlemsländernas företagsstöd. Enskilda rika länder har samtidigt klart bättre förutsättningar att stödja sina företag.
– Tyskland och Frankrike har redan beviljat enorma stöd. Stödsummorna man talar om i USA är mindre än vad Tyskland och Frankrike redan har betalat till sina egna företag.
Saarikko säger att varken massiva företagsstöd eller gemensamma lån är i Finlands intresse. Hon beskriver utvecklingen som oroväckande
– Vi vill inte ha ett handelskrig och inte heller ett stödkrig, där alla pumpar in enorma summor i de egna bolagen.