Samlingspartiet är redo att slopa inkomstgränsen för studerade som jobbar vid sidan av studierna. Partiets ordförande Petteri Orpo tycker att det räcker med att studiestödet redan är bundet till att studierna avancerar.
– Om man kan jobba utöver det är det inte bort från någon annan, sa Orpo som deltog i akademikernas centralorganisation Akavas paneldebatt inför riksdagsvalet.
Harry Harkimo (Rörelse Nu) ser inte heller någon idé med inkomstgränser.
– Det är viktigt att vara med i arbetslivet, sa Harkimo.
Det höll Sannfinländarnas vice ordförande Leena Meri med om. Även Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah tycker att inkomstgränsen kunde fasas ut i takt med att studierna framskrider.
Skuldsatta studerande
Representanterna för SFP, De Gröna, Centern och SDP betonade i sina svar att det är viktigt att de studerande kan fokusera på studierna. De senaste årens betoning på studielån uppskattas inte av Vänsterförbundets Veronika Honkasalo.
– De studerande är skuldsatta när de utexamineras. I stället för att låta studenterna finansiera studierna med lån och jobb borde man höja studiepenningen, sa Honkasalo.
De Grönas ordförande Maria Ohisalo berättade att partiet i sin kampanj inför riksdagsvalet kommer att bredda frågan.
– Det handlar inte bara om studiepenningen utan även om kollektivtrafik och boende till ett hyfsat pris. Allas väg är inte rak, det måste finnas flexibilitet, sa Ohisalo.
Silja Borgarsdóttir Sandelin, vice ordförande för SFP, poängterade att det är stor skillnad mellan branscher när det gäller praktik. Vissa är avlönade, andra inte.
Olika lösningar
Paneldebatten utlovade fokus på utbildning, inre och yttre säkerhet och ungas tankar om framtiden. Det visade sig bli mer av en diskussion och mindre debatt, eftersom partierna är rörande enliga om att det det ska satsas på utbildning och att problemen inom allt från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen måste lösas.
En viss skillnad mellan lösningarna kunde skönjas. Samlingspartiet vill göra det klart för alla att det inte kommer nedskärningar i kommunernas statsandelar och därmed undervisningen. SDP vill höja andelen högskoleutbildade unga till 60 procent. De Gröna vill satsa mycket på förebyggande närvaro i skolor. Sannfinländarna tror inte på inklusion utan vill ha specialklasser. Kristdemokraterna tycker att läroplanen borde revideras.
– Det passar inte alla elever att styra sitt eget arbete, sa Essayah.