– Särskilt markstridstrupperna har minskat till mindre än 25 procent, om vi jämför med läget före den 24 februari i fjol, säger Huvudstabens underrättelsechef, konteramiral Juha Vauhkonen till Svenska Yle.
Vauhkonen vill inte precisera vilka ryska truppförband han avser, men det handlar om både reguljära marktrupper, luftburna trupper och marint infanteri. Dessutom har stora mängder materiel flyttats från olika mobiliseringsförråd till Ukraina.
Uppgifter om ryska truppförflyttningar och förluster har tidigare förekommit i både massmedier och sociala medier. Också Yle rapporterade i fjol höstas om luftvärnsenheterna som försvunnit från området kring S:t Petersburg.
Enligt Vauhkonen är det bara den ryska Östersjöflottan och Norra flottan med sina större fartyg, som är mer eller mindre i samma skick som för ett år sedan.
Vad innebär det här för Finlands del?
– Hotet om överraskande, direkt militärt våld mot Finland är mycket litet och osannolikt den närmaste framtiden, säger Vauhkonen.
Hur lång tid kan det ta för Ryssland att återställa trupperna?
– Det beror på Rysslands ekonomiska styrka efter kriget och hur vi håller fast vid sanktionerna. Vi kan vara ganska säkra på att Rysslands militära förmåga är ett av de prioriterade områdena, men det tar sannolikt flera år, prognoserna varierar.
Stormen från öst
För Juha Vauhkonen och hans organisation har det gångna året varit intensivt. Ett fullskaligt krig i Europa hade för bara ett par år sedan framstått som nästan otänkbart.
Få kunde föreställa sig eller tro att de mörka molnen som dykt upp över Europa hösten 2021 var tecken på en annalkande storm österifrån, skriver Vauhkonen i översikten.
Oavsett hur kriget slutar, står det redan nu klart att det kommer att ta flera år eller till och med årtionden att återuppbygga Ukraina och återställa de humanitära förhållandena i landet. Relationerna mellan Ryssland och Ukraina är också förstörda för flera årtionden framåt, heter det i översikten.
Systemet starkare än någonsin
Det står också klart att Finlands militära närmiljö, som länge varit stabil och relativt förutsägbar, har förändrats i grunden.
Försvarets underrättelsetjänst har som sin främsta uppgift att kunna förvarna regering och försvarsledning om militära hot som riktas mot Finland. Med tanke på Rysslands hänsynslösa agerande är det av yttersta vikt att försvaret har koll på läget.
Det mesta som berör försvarets underrättelseverksamhet är hemligstämplat, men den aktuella översikten ger en kortfattad, allmän inblick i verksamheten.
Om man ser till underrättelsetjänsten på systemnivå är organisationen starkare än någonsin tidigare. Finlands och Sveriges kommande Nato-medlemskap ger ännu bättre förutsättningar för utbyte av underrättelseuppgifter i hela Östersjöregionen och de arktiska områdena.
De nya underrättelselagar som riksdagen stiftade 2019 har visat sig vara väl avvägda och välfungerande, anser Vauhkonen.
– Vi har arbetat långsiktigt i många år och knutit nya kontakter med internationella kolleger, utöver den tekniska utvecklingen. Vi är starkare än någonsin, sammanfattar Vauhkonen.