När europaparlamentarikerna samlades till årets första plenum i Strasbourg var korruptionsskandalen inte officiellt med på agendan.
Men det är en skandal som fortsätter att överskugga EU:s enda direkt folkvalda församling, och tära på förtroendet för hela unionen.
Ett nytt steg i utredningarna skedde på tisdagen då den belgiska federala åklagaren meddelade att en av de huvudmisstänkta, den tidigare europaparlamentarikern Pier Antonio Panzeri, hade gått med på att samarbeta med myndigheterna i utbyte för ett lindrigare straff.
Det kan innebära ytterligare avslöjanden i den hittills största korruptionshärva som har drabbat Europaparlamentet.
Risken för en allt större brottsutredning
Att skandalen kan växa till sig är något som Heidi Hautala (Gröna) säger att hon är förberedd på, när jag träffar henne på arbetsrummet i Strasbourg.
– Visst, och det är många av oss som säger att vi behöver en undersökningskommitté med kompetenser som är definierade i vår arbetsordning. För även om den belgiska polisen och de belgiska myndigheterna har på gång ett väldigt imponerande arbete, så borde det inte utesluta att parlamentet själv tittar bakåt, konstaterar hon.
Hautala är själv en av Europaparlamentets 14 vicetalmän, och hör därmed till den grupp som tillsammans med talman Roberta Metsola ska se till att parlaments arbete fungerar smidigt.
Den gruppen fick under onsdagen en ny medlem i Marc Angel från Luxemburg, som valdes till mutanklagade Eva Kailis efterträdare på vicetalmansposten.
Att Angel, liksom Kaili tidigare, företräder den socialdemokratiska S&D-gruppen hade väckt ett visst motstånd. Men valet var ett resultat av en tidigare uppgörelse om mandatfördelningarna i parlamentet.
Talman Metsolas lista på striktare regler
Under en extrainsatt debatt i plenum upprepade flera ledamöter att man måste agera både snabbt och kraftfullt för att stoppa korruptionen och oegentligt utländskt inflytande i parlamentsarbetet.
Det som man för tillfället utgår ifrån är talman Roberta Metsolas lista på 14 punkter med åtgärdsförslag.
Om det inte händer nu så kommer det aldrig att hända.
Vicetalman Heidi Hautala
Det handlar bland annat om att införa att lobbningsförbud på två år för tidigare Europaparlamentariker, att bannlysa så kallade vänskapsgrupper med tredje länder, att på olika sätt införa bättre kontroll av vilka lobbyister och organisationsföreträdare som besöker parlamentet, och att kräva noggrannare redogörelser av parlamentarikers inkomster.
Metsola själv har betecknat åtgärderna som de första stegen, och enligt Hautala gäller det att se till att de krafter i parlamentet som varnar för att man skapar ett byråkratiskt monster inte får sin vilja igenom.
– Jag har själv under flera år och i olika sammanhang fört fram förslag på hur de har etiska reglerna borde skärpas, så jag är nog ganska nöjd, för att jag tror att det är ”now or never”. Om det inte händer nu så kommer det aldrig att hända.
Ska också diplomater sättas under lupp?
Bland de föreslagna åtgärderna pekar Hautala speciellt på behovet av transparens när det gäller vilka organisationer och företag som parlamentarikerna träffar. Här kommer också frågan om hur man ska behandla diplomater från tredje länder.
– Traditionellt har man tyckt att diplomater måste kunna agera i skydd av immunitet. Men på grund av skandalen som åtminstone gäller Qatar och Marocko, så handlar det nu om att det inte motiverat att hålla diplomatiska kontakter utanför genomskinligheten.
I debatten om de nya striktare reglerna har det också förts fram att synlighet kan begränsa utsatta aktivisters möjlighet att informera parlamentarikerna om förhållandena i totalitära länder. Politiker ska trots allt hålla sig informerade om medborgarsamhället, lyder argumenten.
Hautala ser inte att det skulle vara en påtaglig fara.
– Jag litar på det att man kan begränsa den här transparensen då det verkligen är motiverat, till exempel vid säkerhetsrisker, säger hon.