Även om vi kanske inte tänker på det, så förändras vårt sätt att hälsa på varandra med tiden. Samma sak är det också med niande och duande.
När har du till exempel senast sett någon flicka niga eller någon herreman lyfta på hatten? Vart är vi på väg med vårt sätt att hälsa på varandra?
Du kan svara på Svenska litteratursällskapets frågelista om hälsningar här.
Hej är den stora vinnaren
Camilla Wide är professor i nordiska språk vid Åbo Univeristet och hon har jämfört hälsningsbeteenden bland finlandssvenskar och svenskar. Hon berättar att idag är hej en hälsningsfras som används i stor utsträckning i olika sammanhang.
– Att hej slagit igenom så stort i Finland, liksom i Sverige, kan man se som ett utslag av intimiseringen och informaliseringen av samhället, konstaterar Wide.
Gomiddag, sa Lundqvistskan
Talesätt i frågelista från 1927. Svaret inlämnat av en man från Pellinge, född 1859.
Att exempelvis Posten och Försäkringskassan numera säger hej har att göra med hur vi förhåller oss till auktoriteter och hierarkier. Och också med hur man vill att medborgarna skall förhålla sig till varandra.
– Men spridningen av ordet hej som hälsningsfras handlar också om hur vissa uttryck blir populära och sprider sig. Det säger också något om hur språket utvecklas och vem som plockar upp olika fraser, säger Camilla Wide som tagit initiativ till frågelistan om hälsningar.
Hälsar på olika sätt i olika sammanhang
Lisa Södergård är arkivarie på Svenska litteratursällskapet. Det är hon som utarbetat frågelistan om hälsningar. Hur hälsar hon själv?
– Jag använder definitivt hej väldigt mycket. Men jag kan också variera mitt hej. När jag kommer hem till min familj ropar jag heeej. Det gör jag för att kolla om någon är hemma.
Om jag går in till någon kollega på jobbet som jag träffat flera gånger samma dag säger jag istället hello. Det skulle jag aldrig säga till exempel i en butik. Det är mera skämtsamt.
Hej har flerhundraåriga rötter
Även om hej kanske känns relativt modernt så är det ett ord som funnits länge i det svenska språket. Men i äldre tider användes ordet som ett sätt att uttrycka känslor och sinnesrörelser, till exempel glädje och munterhet.
Ordet hejs användning kan jämföras med hurra. Det har också använts om man velat fånga någons uppmärksamhet, Hej, hördu!
– När det Götiska förbundet grundades i början av 1800-talet började medlemmarna använda hej som hälsningsord. Då hänvisade man till att det var en fornnordisk hälsningsformel. Men där verkar Götiska förbundet ha haft lite fel, konstaterar Camilla Wide.
Ohyfsat att inte hälsa i en del länder - okej i Finland
I Finland finns också ett mönster där man kan utelämnar hälsningar. Till exempel om man vill respektera den andres integritet kan man skippa hälsningen. Men det här är oartigt i svenskarnas ögon.
När det gäller hälsningar i e-postmeddelanden står Svenskfinland och Sverige däremot närmare varandra än Danmark, som är mer formellt.
– I Danmark kan man använda hej när man vänder sig till yngre personer. Medan äldre personer ofta använder kära plus namn. I Finland och Sverige utelämnas också ofta namnet. Det anses oartigt bland danskarna.
– Om jag får en e-post som inleds med bästa professor Camilla Wide vet jag att det är någon speciellt på gång, att någon vill att jag ska göra ett extra uppdrag som sakkunnig. I sådana fall inleder även finlandssvenska och svenskar med mer än hej.