Den som söker en statlig tjänst med krav på högskoleutbildning måste idag ha utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga i svenska.
– Det här försätter svensk- och finskspråkiga i en ojämlik situation. Vi föreslår att lagen ändras så att man oftare skulle kräva goda kunskaper i både finska och svenska, säger Folktingssekreterare Christina Gestrin som presenterade Folktingets krav på nästa regering på torsdagen.
Folktinget vill också att en tvåspråkig högskoleexamen från ett tvåspråkigt universitet ger behörighet för jobb inom den offentliga sektorn som kräver utmärkta kunskaper i något av nationalspråken. Idag krävs att svenskspråkiga avlägger ett språkprov som kostar 454 euro.
Enligt Folktinget har språkkraven lett till att alltför få svenskspråkiga jobbar vid statliga myndigheter. För tillfället har 3,7 procent av de anställda svenska som modersmål.
– För att olika funktioner ska fungera på båda språken är det viktigt att det finns tjänstemän som har goda kunskaper i båda språken, säger Gestrin.
Är det inte svårt att ha ett statligt jobb om man inte talar en utmärkt finska?
– Goda kunskaper räcker ofta. Det är klart att man också lär sig under arbetets gång. Man kan också fråga sig om det är tillräckligt med nöjaktiga kunskaper i svenska. Vi vet att nöjaktiga kunskaper ofta är ganska obefintliga kunskaper, säger Gestrin.