Finland är ett populärt land för studerande som kommer från länder utanför EU-området. Det märks också i årets första gemensamma antagning som avslutades den 18 januari och gäller de engelskspråkiga yrkeshögskoleprogrammen.
Yrkeshögskolan Centria med campus i Karleby, Jakobstad och Ylivieska fick än en gång rekordmånga ansökningar, totalt 15 548 stycken.
Vissa hade sökt till flera program, så det handlar om 12 000 enskilda personer.
– Det kom jättemånga ansökningar, många fler än vi kunnat tänka oss. Och det är ju mycket positivt, säger Jennie Elfving som är direktör för undervisningen på Centria.
Centria hade i år 126 lediga studieplatser till de engelskspråkiga utbildningarna, det betyder att det går 36 sökande på varje studieplats.
Det är den hårdaste konkurrensen bland alla yrkeshögskolor i landet.
Dammy och Emanuel från Nigeria studerar andra året på det engelska programmet Business management. De tycker båda om Finland och är nöjda med undervisningen.
– Det är ett fint, men kallt land och jag tycker att studierna är intressanta och håller en hög nivå, säger Dammy.
Hundra olika nationaliteter
Förra årets siffror visar att hela 85 procent av alla sökande till yrkeshögskolorna i den första ansökningsronden kom från utlandet. De allra flesta kommer från länder utanför EU-området.
På Centria representerar de sökande omkring 100 olika nationaliteter och den största gruppen kommer från Sydasien. De flesta kommer från Bangladesh, Nepal och delvis också Indien och länderna runt omkring samt från vissa afrikanska länder.
– Så ser det ut för alla yrkeshögskolor i landet. Generellt kan man säga att det är länder där det egna utbildningssystemet inte är så välutvecklat, och de unga ser utbildningen som ett sätt att komma framåt, säger Elfving.
Centria har ungefär 4 000 studerande. Av dem är ungefär 900, eller drygt 22 procent, utlänningar. Centria har också studerande från andra EU-länder, men de kommer oftast hit som utbytesstudenter.
Centria vill ändå inte heller öka andelen utländska studerande utan siktar på maximalt 25 procent.
– Vi vill vara en finländsk yrkeshögskola. Men vi vill också ha utländska studerande, de är viktiga för oss, säger Jennie Elfving.
Elfving säger att det nationella målet är att tredubbla antalet utländska studerande. Men det är inget som Centria kommer att göra.
– Det är en god idé, men för oss skulle det bli en dålig balans. Eller så borde vi också öka antalet inhemska studerande väldigt mycket.
Många vill stanna men flyttar ändå bort
Ett stort problem är att få utländska studerande att stanna kvar i Finland. Väldigt många studenter har som mål att stanna i Finland efter examen. Men statistiken säger annat.
– Det är svårt att få helt tillförlitliga siffror, men 60 till 70 procent säger att de vill stanna. Av dem vill ungefär hälften stanna kvar i regionen, säger Elfving.
Det rimmar väl med nationella undersökningar. Trots förutsättningarna lämnar över en femtedel av alla internationella högskolestuderande landet kort efter examen.
Miljön är bra för min hälsa och det gör att jag vill stanna kvar. Det är en säker miljö som gör mig gott
Dammy
Det är svårt att hitta exakta siffror eftersom det inte finns tillgänglig statistik enligt de studerandes nationalitet. Men i statistiktjänsten Vipunen kan man söka statistik över studerande som inte har svenska, finska eller samiska som modersmål per yrkeshögskola.
Siffrorna för Centria år 2020 visar att 117 med annat modersmål fick sin examen året innan. Av dem är tolv sysselsatta på heltid i Mellersta Österbotten och totalt 18 finns kvar i landskapet. Ett par studerar och för sex personer finns inga uppgifter om sysselsättning.
Av dessa 117 finns nio i Österbotten och har heltidsjobb, och tre personer studerar vidare.
57 av de utexaminerade har flyttat till Nyland och 39 av dessa har heltidsjobb, sex personer är arbetslösa och resten studerar.
Alltså har bara 21 av 117 personer, 17,9 procent, lyckats etablera sig på arbetsmarknaden i de österbottniska landskapen.
Svårt att hitta finländska vänner
Dammy säger att det vore en god idé för henne att stanna i Finland. Naturen och miljön är ren och välskött. I Finland finns det inte heller några farliga, smittsamma sjukdomar.
– Miljön är bra för min hälsa och det gör att jag vill stanna kvar. Det är en säker miljö som gör mig gott. Att stanna vore ett bra val för mig personligen, säger Dammy.
– Jag håller med, men jag tror att orsaken till att så många lämnar Finland är språkbarriären. Vi lär oss grunderna i skolan men för att lära oss språket på riktigt borde vi använda det mera, säger Emanuel.
Jag tror att orsaken till att så många lämnar Finland är språkbarriären. Vi lär oss grunderna i skolan men för att lära oss språket på riktigt borde vi använda det mer
Emanuel säger att den stora utmaningen som utländska studerande möter är att hitta finländska vänner. Utan finländska vänner är det också svårt att lära känna kulturen säger Emanuel.
– Och om man inte kan språket är det svårt att få ett jobb efter examen.
Var ska vi börja för att få flera att stanna?
– Jag känner många som lärt sig finska genom finländska vänner. Jag önskar att man skulle öppna upp och släppa in oss. Det finska systemet känns väldigt slutet, ingen vill blanda sig i andras angelägenheter, säger Emanuel.
Både Dammy och Emanuel blev förvånade över att man kan bo i samma höghus utan att känna, eller ens hälsa på varandra. I Nigeria pratar alla med alla.
– Sen jag kom till Finland kan det gå tre dagar utan att jag ens öppnar munnen för att prata eller hälsa på någon. Man kan också göra uppgifter ihop i skolan, men efteråt känner man inte ens varandra, säger Emanuel.
Att vara social är något av det viktigaste i livet säger Emanuel.
– Utan sociala kontakter existerar man, men man lever inte.
Sjukskötare och ingenjörer klarar sig bäst
Jennie Elfving säger att sjukskötarna är de som oftast stannar kvar i landet och verkligen får ett jobb. Ingenjörerna har också rätt goda utsikter att få ett arbete.
– Jag ser att vi har en enorm potential som går om intet. Speciellt när vi vet hur mycket arbetskraft regionen behöver och så lyckas vi ändå inte hålla dem kvar, säger Jennie Elfving.
Elfving säger att vi är sent ute när de studerande väl fått sin examen, vi borde sätta in åtgärder redan tidigare. De studerande får inga stöd från staten utan måste jobba för att ha råd att studera. De studerande får jobba maximalt 30 timmar i veckan.
– Men det betyder att det borde finnas jobb som de kan ta utan att kunna prata flytande finska eller svenska. Det är det brist på och därför åker de studerande till större städer för att jobba och kommer hit några dagar i stöten för att studera, säger Elfving.
Jag ser att vi har en enorm potential som går om intet. Speciellt när vi vet hur mycket arbetskraft regionen behöver och så lyckas vi ändå inte hålla dem kvar
Jennie Elfving
Jennie Elfving säger att alla utländska studerande har obligatoriska språkkurser på mellan sex och tolv studiepoäng. Dessutom kan man få stipendium om man studerar mera finska eller svenska.
– Men det är svårt att lära sig språk enbart i klassrummet. Man behöver använda språket, säger Elfving.
De som studerar för att bli sjukskötare har obligatorisk praktik och får sin praktik i regionen. Det innebär att sjukskötarna lär sig så bra finska under studietiden att de sen klarar sig på arbetsmarknaden, säger Elfving.
De som studerar business management har svårt att ens hitta en lokal praktikplats. Då kan de göra sin praktik i hemlandet eller söka sig till huvudstadsregionen.
Restaurangbranschen tar exempelvis gärna emot unga studerande som inte talar så bra finska eller svenska säger Elfving.
– Om vi inte ger dem praktikplatser, inte öppnar upp och inte släpper in dem, så lär de sig inte de inhemska språken, säger Elfving.
Det uppstår också en tudelning mellan de finländska och utländska studerandena.
– Jag vet inte om det beror på orternas storlek. Jag upplever inte att vi som bott här i generationer har något emot de utländska studerandena, men det blir bara inte av att man umgås, säger Jennie Elfving.
Näringslivet kräver inhemska språkkunskaper
Elfving säger att det också finns någon typ av jargong i många företag av att man inte tar emot studerande som inte kan så bra svenska eller finska.
– Men vi måste också börja fundera om vi inte kan kompromissa. Eller när vi helt enkelt måste byta språk för att hitta framtidens arbetskraft.
Dammy hoppas på att företagen skulle bli mera öppna för att våga anställa studerande som har fina betyg, trots att de inte pratar finska eller svenska så bra.
– Utländska studerande vill inte heller ta vilka jobb som helst efter att de fått sin examen. Vi vill gärna ha jobb som motsvarar våra kvalifikationer när vi väl satsat på våra studier, säger Dammy.
Men kvalifikationerna har ingen betydelse om du inte kan finska ordentligt säger Dammy.
– Då är den enda möjligheten att få ett städjobb eller att sortera post. Om man kunde förändra den inställningen så tror jag att många fler skulle stanna i Finland, säger Dammy.
Känns det frustrerande för er som utbildare när de unga inte lyckas få praktikplatser och jobb?
– Visst känns det lite frustrerande när det talas om att det kommer 1 000 nya arbetsplatser enbart inom industrin, plus allt omkring, och vi funderar var vi ska hitta arbetskraft. Vi har 12 000 studerande som vill hit. Vad kan vi göra med dem, kunde vi inte få in dem i arbetslivet, undrar Jennie Elfving.