Start
Artikeln är över 2 år gammal

Saara Kujala och hennes kolleger planerar vätgasinvesteringar för 1,5 miljarder euro runtom i landet

Hajpen har varit stor kring det norska företaget Blastr Green Steel som planerar bygga ett stålverk i Ingå. Men det finns också andra företag som planerar miljardinvesteringar i den inhemska vätgasekonomin.

Paljaspäinen nainen hymyilee kuvaajalle. Päällä vihreä villapaita ja korvissa suuret, kullanväriset korvakorut. Taustalla jättenpolttolaitos.
Saara Kujala, verkställande direktör för Nordic Ren-Gas. Bild: Marjut Suomi / Yle

Det Esbobaserade uppstartföretaget Nordic Ren-Gas planerar vätgasanläggningar i fem finländska städer. Idén är att göra förnybart bränsle för tung trafik, främst lastbilar och fartyg. Det är en sektor som hittills varit mycket beroende av fossila bränslen.

Ren-Gas planerar investeringar för 1,5 miljarder euro fram till år 2030.

Havainnekuva, jossa metsän keskelle on sijoitettu Lahteen kaavailtu Ren-Gas Oy:n vetylaitos. Teollisuusrakennus seisoo metsätontilla.
En modell över Ren-Gas planerade vätgasanläggning i Lahtis. Den årliga kapaciteten beräknas vara 18 000 ton vätgas och 35 000 ton metangas. Bild: Nordic Ren-Gas Oy

I takt med att samhället elektrifieras blir elektriciteten en råvara som man kan göra olika produkter av. Tekniken kallas Power to X, som förkortas P2X. För Ren-Gas del är X:et gas, förklarar bolagets vd Saara Kujala.

Elektriciteten spjälker upp vatten i väte och syre i en process som kallas elektrolys. När man kombinerar vätet med koldioxid som tagits tillvara av ett närliggande kraftverk, så får man kolväte. I det här fallet blir det en förnybar gas som kan användas som bränsle i trafiken.

Det här är vätgas – nyckeln till fossilfri industri eller explosiv och dyr gas?

Gasen kyls sedan ner och bevaras i behållare i vätskeform och transporteras vidare med tankbilar. Den kan nyttjas av lastbilar och eventuellt också av fartygstrafiken.

Gasen som tillverkas är kemiskt sett exakt samma produkt som biogasen och fossilgasen som används i trafiken. Det finns alltså tiotals år av praxis kring säkerhetskraven och tekniken, säger Kujala.

Anläggningarna byggs sida vid sida med existerande energibolag. I processen uppstår överloppsenergi som kan användas som fjärrvärme.

Möjligt tack vare billig vindkraft

Finland anses ha väldigt goda utgångspunkter för en så kallad vätgasekonomi eftersom det finns möjligheter att producera billig el av vindkraft. Vindkraft planeras i mängder och förra året blev ett nytt rekordår då Finlands vindkraftskapacitet växte med hela 75 procent i och med att 437 nya kraftverk togs i bruk.

Längst har Ren-Gas kommit med sina projekt i Tammerfors och Lahtis där tillståndsprocessen är i gång och miljökonsekvensbedömningar pågår. Ytterligare anläggningar planeras i Sankt Michel, Kotka och Björneborg.

I Tammerfors handlar det om en 150 miljoner euros investering. I december beviljades projektet 46 miljoner euro i investeringsstöd av Arbets- och näringsministeriet och målet att verksamheten ska köra i gång i slutet av år 2025.

Det kommer att behövas ny vindkraft som råvara. De här nya vindkraftsparkerna skapar sysselsättning och ger skatteintäkter till kommunerna.

– Eftersom våra anläggningar använder mera elektricitet än vad som finns på marknaden måste man också bygga ny vindkraft i Finland, säger Kujala.

I byggnadsskedet sysselsätter varje anläggning kring 200 personer och i användningsskedet cirka 20 personer.

Företaget hoppas på smidig byråkrati

I december 2022 fick Ren-Gas en investering på 25 miljoner från det tyska försäkringsbolaget Allianz som samtidigt blev minoritetsägare i företaget.

– Deras ambition är att också styra eget kapital till våra projekt. De är alltså en betydande finansieringskälla, säger Kujala.

Kriteriet för det statliga investeringsstödet är i regel att stöda projekt som har en betydande utsläppsminskande effekt. Det handlar också om att demonstrera ny teknik, det vill säga teknologi som inte ännu används storskaligt i Finland.

Finland har ännu ingen officiell vätgasstrategi. Ur företagens synvinkel är det viktigaste att byråkratin löper smidigt, anser Kujala.

– Vi ser redan investeringar på gång gällande vätgas, vilket visar att Finland är ett mycket intressant land för vätgas. Det viktigaste budskapet strategiskt sett är att det finns ett långsiktigt stöd. Tillståndsmiljön är alltid en faktor som lyfts fram, den ska vara smidig och flexibel och enhetlig, säger Kujala.

Kujala och hennes kolleger är inte ensamma om att planera vätgasprojekt. Andra aktörer har planer på anläggningar i bland annat Vasa, Karleby och Kristinestad. Finlands längst hunna vätgasanläggning satte nyligen spaden i jorden i Harjavalta i Satakunta.