En färsk rapport om de nya spårprojekten i Finland använder sig av data från bland annat trafikledsverket och de enskilda banprojektens egna uträkningar.
Av språkbruket att döma verkar uträkningarna inte övertyga tjänstmännen i arbetsgruppen. Det såkallade entimmeståget till Åbo, ”Finlandsbanan” mellan Tammerfors och Helsingfors-Vanda flygplats och östbanan mellan Helsingfors, Borgå och Kouvola, skulle sannolikt innebära ”betydande behov av finansiering från statsbudgeten”.
För entimmestågets del räknar man ut att staten skulle tvingas skjuta till 2,55 miljarder euro om projektets helhetskostnad blir 3,72 miljarder.
För Finlandsbanans del blir den nominella summan som staten tvingas punga ut med 2,49 miljarder euro om man satsar på nya snabbspår.
Östbanan skulle kosta staten 1,66 miljarder.
Inget projekt lönsamt
Summorna räknas utgående från de samlade kostnaderna under en tidsperiod på 50 år plus investeringsskedet.
Finansministeriets och Kommunikationsministeriets gemensamma rapport påminner ändå om att alla kostnadskalkyler kan påverkas av ”yttre faktorer” som varken staten eller banprojekten själva kan påverka.
Det här är en vanlig brasklapp i olika ministeriers prognoser efter åratal av först coronapandemi, och sedan Ryssland anfallskrig i Ukraina med efterföljande energi- och inflationskriser.
Vad gäller samhällsekonomin överlag konstaterar rapportmakarna att inget av banprojektena är lönsamma, när man räknar kostnader jämfört med nyttan.
Banprojekten klart negativa för klimatet, tycker ministeriet
Också ur klimatsynpunkt är ministerierna kritiska. De utsläpp som de nya tågbanorna orsakar under byggnadstiden är så stora att det ta mycket länge innan nyttoaspekten börjar synas. Ministerierna använder sig av en kalkyl där man räknar ut hur länge det tar innan utsläppen är ”återbetalda”, i form av bland annat mindre bil- och busstrafik mellan storstäderna.
I entimmestågets fall räcker det 140 år innan byggnadstidens utsläpp är neutraliserade, för Finlandsbanan mellan 240 och 330 år, och östbanan 280 år.
Rapporten drar slutsatsen att att alla tre projekten har klart negativa effekter på klimatet.
Entimmeståg-projektet har kommit längst av de tre. Där har det talats om att man ändå kan minska klimatpåverkan med nya byggtekniker. Då behövs bland annat så kallad fossilfri stålproduktion och utsläppssnål betong. Enligt både Finlandsbanan och entimmestågen kan de här teknikerna vara tillgängliga före år 2035.
Kl 11:19: Artikeln uppdaterad. De uppskattade kostnaderna ändrats till inflationskorrigerade siffror.
