Genom omsorgsfull planering och plantering kommer man långt. Många önskar en lättskött trädgård och då lönar det sig att satsa på säkra kort, dvs. härdiga växter som passar den växtzon man bor i. Om ens favoritväxt däremot är snäppet för känslig för den zon man har kan man experimentera genom att skapa ett gynnsammare mikroklimat i sin trädgård, på terrassen eller balkongen.
Växtzoner i Sverige är inte jämförbara med växtzoner i Finland
Vårt land och hela världen delas in i olika växtzoner för att kartlägga olika växters lämplighet i olika områden.
US Departement of Agriculture (USDA) har tagit fram en zonkarta, där växterna delas in i grupper enligt vilka temperaturer de tål. Systemet går dock inte att jämföra direkt med vårt system då det inte tar hänsyn till värmeperiodens längd och intensitet. European Garden Flora (EGF) har lanserat ett motsvarande system med sju zoner, bättre lämpat för europeiska förhållanden.
I Norden används geografiska odlingszoner och härdighetsklassificering. Tyvärr finns ingen gemensam zonkarta för norden, utan varje land har sin egen. Det betyder att zonangivelser med information riktat till Sverige inte stämmer överens med de vi har i Finland. Zonangivelserna i Sverige är en till två nivåer lägre än i Finland. Står det zon III på en växt i Sverige, betyder det zon I(II) i Finland.
I praktiken kan klimatet variera mycket inom en zon, men indelningen ger ändå en bra uppfattning om förutsättningarna.
I Sverige kan man också läsa om ytterligare en klassificering av härdighet för perenner. Perennerna delas in i A, B, C eller D, där perennerna i grupp A är härdiga i hela landet, medan de mer känsliga växterna hittas i grupp D.
Håll utkik efter det här när du letar härdiga växter
I Finland har man också på vissa håll börjat frångå att zonmärka perenner och använder istället tre nivåer av härdighet för att beskriva växten: ”Kestävä”, ”Melko kestävä”, ”Erittäin kestävä” (ung. ”härdig”, ”tämligen härdig” och ”mycket härdig”) istället för att dela in växterna enligt växtzoner. Här utgår man ifrån växternas blomningstid och hur snabbt de växer, för att bestämma hur långt norrut en växt är lämplig. En växt som till exempel blommar på sensommaren hinner eventuellt inte blomma i norra Finland och rekommenderas därför inte i de allra nordligaste områdena.
För trädgårdar i norra Finland, zon VI-VIII, lönar det sej att bekanta sig med sorter som provodlats i samma klimat. Då kan man hålla utkik efter växter märkta med KESKAS, POHKAS eller FinE, som är testodlade för just våra nordliga förhållanden.
Töj på gränserna
I en trädgård kan det ibland finnas flera zoner beroende på läge, markhöjd och vind. Ifall man har blåsiga ställen med hårt drag eller andra utmaningar i sin trädgård eller på balkongen, kan man behöva välja snäppet härdigare växter än de som är märkta som lämpliga för ens egen växtzon.
Man kan skapa ett mer gynnsamt läge genom att bygga eller plantera vindskydd i form av skärmar, häck, staket eller grupper av växter. Vindskyddet kan bidra till ett varmare mikroklimat där känsligare växter kan klara sig bättre.
En utmaning med en häck är hålet som uppstår ifall en av växterna mitt i häcken dör. Då kan det bli svårt att hitta en växt som är lika stor som de befintliga. Det här kan lösas genom att plantera olika växter i grupper. Då kan man lätt byta ut skadade eller döda växter utan att det märks så tydligt.
Mikroklimat för zonknäckare
Vill man testa lite känsligare växter än det som rekommenderas för sin växtzon är det viktigt att skapa ett skyddat läge och därigenom ge växterna de bästa förutsättningarna i sin trädgård.
Det lönar sig hur som helst att komma ihåg att zonerna och härdighetsangivelserna endast är ungefärliga. Man kan också lyckas över förväntan med sina växtexperiment. Norra Finland med sina ljusa sommarnätter och ett tjockt, skyddande snötäcke på vintern kan vara en trumf på hand. Vissa växter kan till och med lyckas bättre i de norra delarna av landet än i södra Finland.
Zonindelningen kan vara missvisande eftersom odlingsförutsättningarna kan variera kraftigt inom en och samma zon. Det är alltså viktigt att man lär känna sin egen trädgård och förutsättningarna i den.
De mest kritiska tidspunkterna för växterna är sen höst och tidig vår. Temperaturen är nödvändigtvis inte problemet vintern. Ofta är temperaturväxlingar och stående vatten ett större problem. Fråga din plantskola om råd vid val av växter och planteringsunderlag.
Plantera allt från träd, buskar och perenner i häcken
Jim har byggt en vacker skärm på Strömsö, som tillsammans med tåliga växter i olika höjdskikt fungerar som insynsskydd. Det här är ett nytt sätt att tänka häckväxter. Tillsammans bildar fruktträd, buskar och låga perenner ett skyddande buskage, snarare än plantor på rad. Om någon växt inte klarar växtplatsens förutsättningar är den lätt att byta ut.
Skärmen och den blandade växthäcken kommer tillsammans att täcka utsikten till avfallsstationen och fungera som vindskydd, samtidigt som den är ett läckert färggrant blickfång i trädgården.
Här är växtlistan för vår nordliga trädgård
Strömsö ligger i Finlands zon III(IV). Vi planterade följande växter i vårt häckbuskage:
- Äpple Gerby Kanel VI, Malus domestica ‘Gerby Kanel’
- Klätterros, Polstjärnan VII, Rosa ‘pohjantähti’
- Buskros Terese Bugnet VI-VII, Rosa ‘Therese Bugnet’
- Björkspirea VII(VIII), Spiraea betulifolia
- Bergtall VIII, Pinus mugo var. Pumilio
- Luktpion VII-VIII, Paeonia ‘Sarah Bernhard’
- Blågull VIII, Polemonium boreale ‘Heavenly Habit’
- Smörboll VII, Trollius europ. v. compactus ‘Lemon Supreme’
- Rosenrot VIII, Rhodiola rosea
- Rödnejlikrot VIII, Geum coccineum ’Borisii’
- Daggkåpa VI-VII, Alchemilla mollis
Leta efter de härdigaste sorterna
Då man är på jakt efter härdiga växter kan det vetenskapliga namnet hjälpa till att berätta om växtens egenskaper. Heter växten alpina eller alpinum betyder det att växten kan klara sig ovanför trädgränsen, till exempel fjällnejlika (Viscaria alpina) eller fjällkåpa (Alchemilla alpinum).
Andra härdiga perenner är till exempel klippstånds (Ligularia), fackelblomster (Lythrum salicaria), vårkrage (Doronicum orientale), akleja (till exempel Aquilegia alpina) och dagliljor (Hemerocallis).
Vissa sorters dagliljor är härdiga upp till zon VII (t.ex. gul daglilja, Hemerocallis lilio-asphodelus).
Bergenia (Bergenia crassifolia) har visat sig vara härdig också i de nordligaste delarna av landet.
Nävor (t.ex. skogsnäva Geranium sylvaticum) och älggräs (Filipendula ulmaria) kan man gärna pröva också i nordliga förhållanden. Det samma gäller Årets perenn 2023, backsippa (Pulsatilla vulgaris). Den är en viktig matkälla för insekter eftersom den blommar tidigt på våren.
Härdiga träd
Det finns många härdiga träd för den nordliga trädgården, bland annat många fruktträd går upp till zon VI.
Det finns också olika typer av härdiga barrträd som granar (Picea abies och svartgran Picea mariana, VIII), tallar (Pinus sylvestris, VIII) och en (Juniperus communis, VIII) att välja mellan.
Olika sorters lövträd är härdiga i hela landet (VIII). Hit hör glasbjörk (Betula pubescens), vårtbjörk (Betula pendula) och dvärgbjörk (Betula nana), rönn (t.ex. Sorbus acuparia) och hägg (Prunus padus).
Lärk (Larix sibirica), rödbjörk (Bteula rubra), och gråal (Alnus incana) går till zon VII.
Glöm inte bort buskskiktet
En härdig buske som också kan formklippas är måbär (Ribes alpinum, VII).
Vide (Salix, VI-VIII) är mycket härdig och den marktäckande varianten ullvide (Salix lanata) är härdig i hela landet. Salix är dessutom en av naturens viktigaste näringskällor för våra nyvakna och hungriga insekter tidigt om våren.
Midsommarros (Rosa pimpinellifolia 'Plena'), tornedalsros (Rosa majalis ’Tornedal’), blåtry (Lonicera caerulea), ungersk syren (Syringa josikaea) klarar sig också i hela landet.
Norrlandssyren (Syringa x henryi) och många sorters spireor är också härdiga långt norr (VII). Kvastspirea (Spirea chamaedryfolia) och speciellt sorten Martti från Ylikiiminki skall klara sig bra i stort sett hela landet. Brudspirea (Spireae grefsheim) klarar zon VI och norrlandsspirea zon VII (Loistoangervo Spiraea japonica 'Odensala').
Bärskörden gagnas av våra nordiska ljusa nätter
Det finns flera olika sorters bär som är väldigt härdiga, till exempel svarta vinbär och åkerbär som är härdiga upp till zon VII. Till zon VI klarar sig även blåbärstry, hjortron, lingon, saskatoon och vissa havtorns-, krusbärs och jordgubbssorter.
Vinterskydd
För att försäkra sig om att växterna klarar vintern måste man se till att man planterar växterna enligt deras artegna behov, både med tanke på läget och växtunderlaget.
En frisk och välmående växt klarar vintern bättre. Därför är det också viktigt att det varken finns för lite eller för mycket vatten, beroende på växtens egenskaper. Ser man att det samlas vatten vid växterna på hösten kan det innebära risk att de fryser över vintern.
Gödslingen är viktig för vinterhärdigheten, men också för tillväxt och motståndskraft.
Ett starkt rotsystem är a och o för en välmående växt. Genom att hålla undan ogräs kommer rötterna att kunna etablera sig ostört utan konkurrens om vatten och näring. Det här bidrar till starkare växter.
Vintertäckning
Allt vintergrönt behöver vatten på vårvintern då solen börjar värma. Ifall marken eller krukan är frusen kommer inte rötterna åt vattnet och då torkar växten. I sådana fall kan man täcka växterna så att vårsolen inte väcker dem för tidigt.
Vintertäckning är en bra metod att hjälpa växterna klara av vintern. Man kan täcka med naturmaterial ur sin egen trädgård eller köpa täckmaterial. Lägg på materialet först då marken frusit, för att förhindra att fukt och följaktligen svampsjukdomar kommer in. Man kan också köpa väv för vintertäckning.
Vindskydd kan ge gynnsammare förhållanden för temperaturskillnader under vår och höst. Man kan också skapa mikroklimat genom att tillföra värme med hjälp av värmelagrande stenar eller murar.
