Det har varit positiv stämning i Kaskö efter höstens besked att Metsä Board inleder planeringen av en möjlig kartongfabrik i staden. Och när bolaget ordnade informationstillfälle för att berätta om projektet, gick Kasköborna man ur huse för att kunna delta.
På grund av säkerhetsskäl fick ändå många vända vid dörren då Bladhska gården inte kunde ta in mer än hundra personer.
– Jag tänkte nog att det kommer att bli mycket folk, men inte tänkte jag att det blir så mycket att inte alla ryms in, konstaterar stadsfullmäktiges ordförande Kari Häggblom (SDP).
Metsä Board har nu inlett miljökonsekvensbedömningsprocessen och med anledning av det var representanter från bolaget i staden.
– Nu pågår MKB-processen och vid sidan om det ska vi också ansöka om miljötillstånd. Tiden får visa ifall projektet är möjligt, men vi tror inte att något, som inte tekniskt skulle kunna lösas, kan fälla det här projektet, konstaterar Tero Ojala, projektchef på Metsä Board.
Tre alternativ utreds
Metsä Board har tre alternativ som granskas under MKB-förfarandet. Nollalternativet går ut på att projektet inte verkställs och verksamheten på området fortsätter som förr. Det här innebär att det inte skulle bli någon ytterligare belastning på miljön.
I alternativ ett byggs en kartongfabrik med en produktionskapacitet på 800 000 ton falskartong per år och dessutom skulle 290 000 ton mekanisk massa produceras årligen. Utöver det här skulle en arkningsanläggning också byggas till fabriken samt en ny biopanna med en effekt på mindre än 300 MW.
I alternativ två skulle kartongfabrikens produktionskapacitet vara 1,2 miljoner ton falskartong per år och produktionen av mekanisk massa skulle vara nästan dubbelt större än i alternativ ett. Också det här alternativet innehåller byggandet av en biopanna, men någon arkningsanläggning skulle det inte bli.
Enligt den preliminära bedömningen kommer projektets mest betydande miljökonsekvenser vara kopplade till buller under byggandet, ökad trafik, ökade utsläpp i luften samt avloppsbelastning och värmebelastning. Det här skulle gälla båda alternativen, men i större grad då det det gäller alternativ två.
Under informationstillfället var många åhörare intresserade av det renade avloppsvattnet, vart det ska ledas och hur det kommer att påverka vattendragen.
– Det är för tidigt att säga hur stor mängd det är fråga om och vilka konsekvenser det kan ha. Det är det vi nu ska utreda under våren och sedan ser vi vad resultaten blir, säger Ojala.
Stadsstyrelsen vill betona logistiken
I MKB-programmet lyfter Metsä Board också fram att transport av råvaror längs med järnvägen skulle förutsätta en restaurering av banavsnittet mellan Seinäjoki och Kaskö.
– Det är en fördel för projektet om det finns en järnväg, men den är inte av avgörande betydelse, säger Ojala.
– Men vi för diskussioner med myndigheterna om vilka våra behov för banan är. Vi hoppas att det kan leda till positiva beslut.
Stadsdirektören Markku Lumio hoppas att Metsä Board tar starkare ställning till hur viktigt banavsnittet är med tanke på transporter. Han anser att staten behöver grundrenovera och elektrifiera Kasköbanan.
– Stadsstyrelsen kommer att ge utlåtande nästa vecka och vi kommer att betona logistiken. Det är mycket lättare att ha den mängden virke på järnvägen än på stamväg 67.
Överlag var Lumio nöjd med informationstillfället och de svar som Metsä Board bjöd på.
– Vi fick just den informationen vi ville ha i det här skedet. Det här är en mycket viktig sak för Kaskö och folk fick höra det direkt av bolaget, säger Lumio.
– Det var faktiskt ett bra tillfälle och det kom klart och tydligt fram vad de menar och vad de tänker göra. Man ser vilken proffsighet de jobbar med. De tar allting i beaktande och det blir säkert bra det här, konstaterar i sin tur Häggblom.