Det handlar om rädsla, okunskap och osäkerhet, konstaterar verksamhetsledare för FDUV Lisbeth Hemgård. Vi pratar om det väktaringripande som ledde till en kvinnas död i köpcentret Iso Omena i början av januari, och hennes reflektion är att väktarna i fråga klart saknade tillräcklig kunskap.
Kvinnans bror har i en intervju för Yle berättat att kvinnan hade en sjukdom som gjorde att hon betedde sig annorlunda. Exakt vilken slags sjukdom det handlar om ville brodern inte berätta, men av familjemedlemmar har hon beskrivits som säregen och att hennes sociala förmåga kunde orsaka förvirring.
Det finns många situationer där myndigheter skulle behöva god kunskap om hur man bemöter olika slags människor, säger Hemgård.
– Till exempel personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism kan bli väldigt oroliga eller rentav aggressiva, och då gäller det att kunna bemöta det på rätt sätt. Det finns metoder för det, vi kallar det lågaffektivt bemötande, där man tar ett steg tillbaka och lyssnar, inte kräver ögonkontakt och inte rör personen.
– Maktmedel behöver man mycket sällan använda om man har kunskap, säger Hemgård.
Osynliga funktionsnedsättningar möts av oförståelse
Inom jobbet som verksamhetsledare för FDUV hör Hemgård främst talas om mera vardagliga situationer som gäller barn, där toleransen för olikheter är ganska liten.
– Det kan vara att de inte blir förstådda i till exempel kollektivtrafiken, att de tvingas kliva av för att de inte hittar sin biljett tillräckligt snabbt och liknande, säger hon.
När det gäller vuxnas erfarenheter hör Hemgård framför allt genom Autismförbundet, där hon också är aktiv, om personer med autism som börjar undvika att rör sig i det offentliga.
– En del vill till exempel inte alls åka kollektivtrafik eftersom de är rädda för att någon reagerar på deras beteende.
På ett allmänt plan har förståelsen och acceptansen för funktionsnedsättningar ökat, säger Hemgård. Särskilt när det gäller funktionsnedsättningar som syns är människor generellt välvilligt och hjälpsamt inställda.
Vi kan inte kräva att allmänheten ska kunna allt
Lisbeth Hemgård
Med osynliga funktionsnedsättningar är det svårare.
– Det kommer in en person på tåget som ser helt ”vanlig” ut, men sedan plötsligt börjar röra sig speciellt eller dra sig undan. Det reagerar man på, den förståelsen finns inte.
På ett sätt är det förståeligt att människor reagerar med att rygga tillbaka, säger Hemgård. Människor kan vara mera på sin vakt i vissa offentliga rum och till exempel koppla oförutsägbart beteende till drogbruk.
Däremot måste väktare, poliser, tågpersonal och andra få mera utbildning och kunskap om hur olika människor kan fungera, konstaterar Hemgård.
– Det är väktarnas och polisens sak att kunna agera på korrekt sätt. Vi kan inte kräva att allmänheten ska kunna allt.
Direkt kontakt behövs
I samband med rapporteringen kring dödsfallet i Iso Omena har det framkommit att det i de kortare säkerhetsutbildningarna inte ingår någon utbildning i att bemöta personer som agerar på ett för normen avvikande sätt.
Ordningsvakt eller väktare kan man utbilda sig till på mellan en och tre veckor.
Kvinnan som dog i köpcentret Iso Omena var en nagel i ögat på väktarna, enligt hennes bror
Ett sätt att ordna den utbildningen kunde vara att bjuda in personer med olika slags funktionsnedsättningar som kan berätta hur de vill bli bemötta.
– Klart att det också behövs teoretisk utbildning. Men jag tror mycket på att möta olika människor, säger Hemgård.
Det att vi, två till synes normfungerande personer, står här och talar om personer med funktionsnedsättning – hur stor del av problemet är det?
– Det är både och. Vi har till exempel inom FDUV föreningen Steg för steg, för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning som själva styr verksamheten. Där har förekommit många samtal om mobbning och sakligt bemötande. Nästa gång kan ni kanske bjuda in dem för jo, det är väldigt viktigt att höra dem själva.
Om vi ska ha ett samhälle där alla vågar röra sig utanför sitt hem, vad behöver ännu utvecklas?
– Kunskap, kunskap, kunskap. Att människor överlag får en mera nyanserad bild av vad det innebär att ha en funktionsnedsättning.
Rättelse 27.01: Ordet våld ändrat till maktmedel.