Året är 1997, Belarus säkerhetspolis KGB har lämnat ett brev hemma hos 18-åriga oppositionsaktivisten Alina Belskaja: ”du måste vittna mot dina vänner!”. Alina flyr till Finland. År 2021 bankar polisen på demokratiaktivisten Sergej Lisitjonaks dörr. Han lyckas fly till Polen.
– Jag minns den dagen väl, min mamma hann ikapp mig vid busshållplatsen och storgrät. Först sade hon bara ”det var det, det var det”, säger Alina Belskaja.
Mamman: ”KGB letar efter dig”
Belskaja berättar i radiodokumentären ”Alina, Sergej och kampen för Belarus frihet” om den avgörande stunden från ungdomens Minsk, stunden som avgjorde den då 18-åriga gymnasielevens framtid.
– Min mamma bara grät och grät och grät. Slutligen sade hon ”KGB letar efter dig.”
Alina Belskaja hade en kort tid varit aktiv i oppositionspartiet Nationella Frontens ungdomsgrupp Malady Front.
Redan då, hösten 1997, hade Belarus president Lukasjenko slagit in på en hårdare linje mot oppositionella. Lukasjenko hade vänt sig till Ryssland och drev Belarus tillbaka mot Sovjettidens ofrihet.
Alina Belskaja fick hjälp av människorättscentret Viasna, som grundats år 1996.
Viasnas ordförande Ales Bialiatski sade att hon måste gå under jorden. En månad senare flydde Alina Belskaja först med hjälp av ryska PEN-klubben till Moskva och ytterligare en månad senare till Finland. I Finland sökte och fick hon politisk asyl.
Alinas aktivistvänner i Minsk, två ynglingar på 16 och 18 år, hade tidigare under hösten 1997 fängslats på grund av att de målat Lukasjenko-kritisk graffiti.
Eftersom Alina ingick i samma grupp inom den unga oppositionen som de två pojkarna, ville Belarus säkerhetspolis fängsla också henne.
I april 2021 knackade polisen också på Sergejs dörr
Sergej Lisitjonak gick med i oppositionsgruppen Malady Front hösten 1999. Sergej var aktivt med i gruppen långt in på 00-talet. Efter att ha arbetat också med andra gräsrotsrörelser i Belarus började Sergej jobba inom IT-sektorn i Minsk som blomstrade under 2010-talet.
Hösten 2020 drogs stora delar av befolkningen med i protesterna mot det uppenbara valfusket i presidentvalet i augusti 2020. Diktatorn Aleksandr Lukasjenko såg till att valmyndigheten – än en gång – utlyste honom till president.
Sergej deltog också i demonstrationerna mot Lukasjenkos valfusk och mot att polisen angrep och misshandlade fredliga demonstranter.
Sergej fortsatte jobba på distans vid sidan av protesterna, ända tills polisen våren 2021 knackade även på hans dörr i Minsk.
Då var han tvungen att fly till Polens huvudstad Warszawa med sin fru och sina barn.
”Om Ukraina vinner, då kan också Belarus bli fritt”
I dag lever över en halv miljon oppositionsanhängare från Belarus i exil – de flesta av dem i Polen, Litauen och Lettland. Kampen för frihet och demokrati i Belarus är nu satt på undantag.
Efter att Lukasjenkos säkerhetsstyrkor slog ner demokratiprotesterna hösten 2020 har förtrycket av civilsamhället ökat för varje månad. Oberoende mediekanaler har stängts ner och människorättsaktivister har fängslats.
Enligt människorättscentret Viasna är över 1 400 personer i dag politiska fångar i Belarus. De har dömts på grund av sin politiska övertygelse eller sin aktivism.
Till och med användningen av oppositionens färger och slagord har bannlysts. Ett talande exempel är slagordet ”Länge leve Belarus” – det låter oskyldigt för utomstående, men det är i dag förbjudet i Lukasjenkos diktatur.
Rysslands krig mot Ukraina är för de flesta oppositionsanhängarna som ännu ett slag i ansiktet.
– Jag tror att jag aldrig har skämts så mycket över mitt ursprung som när Lukasjenko tillät att de ryska styrkorna angrep Ukraina från Belarus territorium, säger Alina Belskaja.
Alina Belskaja, Sergej Lisitjonak och många andra oppositionella belarusier är övertygade om att Belarus öde i lång utsträckning är kopplat till Ukraina.
– Belarus framtid är tätt sammanvävd med Ukrainas framtid. Om Ukraina vinner då kan Belarus ha en chans att bygga upp en självständig stat. I annat fall blir Belarus helt uppslukat av Ryssland, säger Alina Belskaja.
Aleksandr Lukasjenko har redan aktivt knutit Belarus närmare Ryssland. Sedan Putin upprepade sitt stöd för Lukasjenko-regimen i eftersvallet av protesterna 2020 har statsunionen mellan de två länderna blivit ännu starkare.
Radiodokumentären Alina, Sergej och kampen för Belarus frihet sändes första gången 29.1.2023.