Liisa Keltikangas-Järvinen, professor i psykologi, säger i en intervju med Svenska Yle att hon är djupt oroad över utvecklingen av undervisningsmetoderna i skolorna. Bland annat problematiserar hon att barnen i hög grad ska arbeta självständigt under skoldagarna.
Enligt Keltikangas-Järvinen kan det i sin tur leda till att skolarbetet inte blir klart och istället görs hemma tillsammans med vuxna. I värsta fall menar hon att det kan öka de socioekonomiska klyftorna då barnens stöd hemifrån varierar från familj till familj.
Bob Karlsson var direktör för svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen då den nuvarande läroplanen utarbetades. I samband med utarbetandet var han viceordförande i den dåvarande styrgruppen. Nu arbetar han som rektor för Kimitoöns gymnasium.
– Keltikangas-Järvinen har rätt i det, att skillnader mellan pojkar och flickor ökat. Det har alltid förekommit en tydlig skillnad, men skillnaderna har vuxit ytterligare.
Att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar mer än tidigare, håller Karlsson med om.
– Det är klart att det är oroväckande resultatutveckling som vi ser.
Ser inte direkt koppling mellan resultat i Pisaundersökningar och den nuvarande läroplanen
Enligt Karlsson kan man däremot inte direkt koppla de sjunkande Pisaresultaten till den nuvarande läroplanen som togs i bruk 2016.
– Den senaste Pisaundersökningen gjordes 2018 och de elever som deltog i undersökningen hade endast upplevt den nya läroplanen i ett och ett halvt år.
Ifjol gjordes den senaste Pisaundersökningen, men resultaten finns ännu inte att tillgå.
– Så direkta kopplingar mellan Pisaundersökningarnas resultat och den nya läroplanen kan vi inte göra, säger Karlsson.
Han påpekar att han ändå tror att den negativa trenden fortfarande håller i sig, att kunskaperna antagligen ytterligare försämrats.
Hur stor inverkan har det som står i läroplanen?
Enligt Karlsson påverkar läroplanen inte direkt verksamheten i klassrummen på kort sikt. Däremot menar han att läroplansreformerna driver verksamheten i en viss riktning på lång sikt.
Det som Karlsson tycker är särskilt bra med den nuvarande läroplanen är att den lyfter fram formativ bedömning, alltså stödjande bedömning.
– Det kräver att man följer med lärandet hela tiden för att kunna ge stöd och respons på det som eleverna arbetar med.
Han betonar att stödet måste vara starkt för att elever ska lära sig vad de själva klarar av att hantera och hur de kan jobba själva.
Karlsson anser att det självständiga lärandet inte är särskilt starkt betonat i läroplanen.
– Jag tycker inte man kan kalla det stark betoning. Men då man som lärare läser läroplanen kanske man tar till sig vissa saker från planen och lyfter fram det starkare.
Han säger att det inte finns uttalade förväntningar på att barnen ska vara väldigt självständiga då de arbetar i skolan, utan att det snarare är en form av utvecklingsprocess för att elever ska lära sig ansvaret över sitt eget lärande.
Karlsson vill tillägga att hans kommentarer inte är ur ett akademiskt perspektiv, utan mera synpunkter utgående från uppgifter i arbetet, och att han inte avser att kritisera uttalanden från akademiskt håll.
Ser problematiken med att elever mer fritt kan jobba utanför klassrummet
Karlsson berättar att det nog riktats en hel del kritik mot att det ska finnas stora öppna utrymmen i skolorna och att eleverna ska kunna jobba självständigt lite varstans istället för traditionellt i klassrummet.
– Det är inte alltid det bästa sättet för alla då de exempelvis ska lära sig grammatik eller ekvationslösningar. En del behöver väldigt stark styrning och struktur för att lära sig, konstaterar Karlsson.
Om det blir för fritt för barn finns risken också att elever gör annat än skolarbete på sina datorer eller andra digitala skolredskap.
– Helt klart finns det sanningar i kritiken om det här, frågan är bara hur långt kan vi backa?
Hur orolig är du över sjunkande skolresultat?
– Det är klart att vi ska vara oroade över att resultatet sjunker.
Han säger att problemet ändå inte ligger i på vilken plats Finland rankas som gällande läskunskaper eller matematik, om eleverna ändå ligger högt upp i rankningen.
– Men att de faktiska kunskaperna också har blivit sämre är något man kanske borde vara mer orolig för. Också skillnader mellan flickor och pojkar är ett problem i sig.
”Hittills har hjärnforskningen nog inte varit så starkt framme i utvecklandet av läroplanen”
I intervjun säger Liisa Keltikangas-Järvinen att det verkar som att man struntat i hjärnforskningen och den kunskap som finns att tillgå om hjärnans utveckling, om personlighetsutveckling och om utvecklingspsykologi. Istället menar hon att fokus bara legat på pedagogiken då man utarbetat läroplaner.
Karlsson ger henne rätt i att man kunde lägga större fokus på hjärnforskningen då man utvecklar läroplaner. Hittills har hjärnforskningen inte varit så starkt framme i arbetsgrupperna.
– Det är nog en bra poäng hon för fram, att man inte bara ska se pedagogiskt och didaktiskt på saker och ting, utan också fundera på barnens utveckling under skolperioden och vad man kan förvänta sig, säger Karlsson.
Artikelns rubrik har ändrats 27.1.2023 klockan 8.56 för att förtydliga, att Bob Karlsson jobbade vid Utbildningsstyrelsen när den nya läroplanen togs fram, men att han inte satt i arbetsgruppen som utformade den nya läroplanen.
Artikeln uppdaterades 27.1.2023 10:20 med en faktaruta om förändringen i läroplanerna över tid och en mening om förekomsten av ordet ”självständigt” i läroplanerna 2014 och 2004
Artikeln uppdaterades 27.1.2023 14:44 Karlsson har inte i intervjun hävdat att ordet självständig inte skulle förekomma ofta i läroplanen. Därför togs en mening ur artikeln bort: ”Trots att Karlsson inte tycker att det finns en stark betoning på självständighet förekommer ordet ”självständigt” 144 gånger i läroplanen från år 2014 mot 47 gånger 2004.”