Det är en hektisk dag i Optimas lokaler i centrum av Jakobstad. Opticareermässan pågår, med ett fyrtiotal arbetsgivare på jakt efter arbetskraft och för att marknadsföra sig för traktens ungdomar. Arbetskraftsbehovet är stort: Det vet de studerande som inte oroar sig för framtida jobbmöjligheter.
Även om många företag fortsättningsvis till stor del behöver personal med en yrkesexamen, finns det allt mer behov också av mera specialiserad kompetens.
Frågan om den uppväxande generationens bildningsnivå och intresse för högre studier har diskuterats på senare tid. På Optima i Jakobstad talar man också om otillräckliga baskunskaper då de studerande kommer från grundskolan.
Men möjligheterna att studera vidare från yrkesskolan blir bara bättre och det ger också utdelning, ser man från ledningens sida.
– Dels handlar det om vad näringslivet och samhället här i regionen har för behov av yrkeskompetenser. Att man i regeringsprogrammet vill att hälften av finländarna skaffar en högskoleutbildning 2040 är säkert helt bra, men den andra hälften måste också tryggas en fullgod yrkesutbildning, säger Max Gripenberg, direktör på Optima samkommun
Han ser att det inom såväl tillverkande industrin och transportbranschen, som servicesektorn och lantbruket behövs utbildade människor med en gedigen yrkeskompetens. Men i vilken takt olika sektorer automatiseras eller förändras i fråga om personalkompetens är svårt att sia om, konstaterar Gripenberg.
Möjligt fortsätta med nästan vad som helst
Att yrkesutbildningar i dag ger en högskolebehörighet är i sig inte nytt. Men det går trender i utbildningar och samtidigt ändrar också behovet på arbetsmarknaden. Sanna Björkell-Käldman, som är ansvarig koordinator på Yrkesskolan Optima i Jakobstad ser att intresset för högskolestudier är stort inom flera olika utbildningar. Och även om man har en viss yrkesutbildning, finns det goda möjligheter att vidareutbilda sig inom helt andra branscher.
– Men vanligast är kanske att man söker sig vidare inom ett område som en fortsättning på den yrkesutbildning man har, säger Björkell-Käldman.
Typiska utbildningar som Optimas studerande söker sig vidare till är bland annat ingenjörsutbildningar, lärarbanan, socionomutbildning eller något annat inom den sociala sektorn.
Att Optima sedan några år erbjuder en studiehelhet i högskoleförberedelse, sänker också tröskeln för de studerande att söka vidare. Två av dem som valt att gå programmet och tänker söka till högskola efteråt, är Tove Stenman och Emil Smeds.
– Det har varit riktigt bra. Vi har läst kurser i modersmål, finska engelska, matematik och fått studiehandledning, säger Smeds som till våren blir klar från studieprogrammet i fordonsteknik.
”Bra att en polis förstår fordon”
Redan i högstadiet hade han klart att han ville bli polis och funderade på några olika studiebanor för att bädda för Polisskolan i Tammerfors.
– Men jag har hört att det är helt bra att förstå sig på fordon om man jobbar som polis på fältet, säger Smeds.
För Tove Stenman var valet att söka vidare till ingenjörsutbildning i Vasa ett beslut som mognade under yrkesutbildningen.
– Det var inte självklart att jag skulle studera vidare. Men genom att de hade den här förberedande kursen, såg jag att det inte är omöjligt. Man blir inte lika nervös för tredje stadiet, säger hon.
– Jag kom in här och tänkte jag ska få skolan klar så snabbt som möjligt och sen ut i arbetslivet. Nu har jag sikte på tredje stadiet, så jag är lite imponerad över mig själv, säger Tove Stenman.
Från hennes linje har två redan valt att söka vidare. På Smeds klass är han ensam med sikte på högskola. Sammanlagt 18 har valt att gå programmet för att bereda sig på högskolestudier.
Jag insåg att det var ingen omöjlighet att studera vidare
Tove Stenman
Men Sanna Björkell-Käldman utesluter inte att andra nappar på iden på fortsatta studier i ett senare skede.
– Vi hör ofta om tidigare studerande som efter ett, två eller tre år väljer att söka sig till en högre utbildning, säger hon.
Att få arbetserfarenhet och senare inse behovet av en högre utbildning kan vara till nytta också för den egna studieframgången. Exempelvis om man ser ett intresse för en förmansposition inom sitt yrkesområde.
Idag går 25 procent av de studerande vidare till högskolor, så intresset är stort intygar Björkell-Käldman.
Hur framtiden utvecklas handlar dels om utbildningspolitik, men också om hur samhällsbehovet förändras. Sist och slutligen är det en fråga om de studerandens egna strävanden och kvalifikationer.
– Det handlar mycket om hur man tänker och vad man har för bakgrund. Det styr också hur studerande i andra stadiet resonerar kring möjligheterna att fortsätta till tredje stadiet – och det här tror jag ligger ganska långt på individnivå, säger Max Gripenberg .