Start
Artikeln är över 2 år gammal

Kinakännare: Att skicka hem pandorna i förtid kan väcka irritation i Kina

Det är svårt att veta hur Kina reagerar på ett återbördande av pandorna i Etseri, men det underlättar att det ursprungliga initiativet kom från djurparken, inte statsledningen på någondera sidan.

En jättepanda klättrar i ett träd i ett snöigt landskap. Pandan hänger över en gren med huvudet neråt men verkar också ha ett bra grepp om trädstammen.
Lumi och Pyry är dyra i drift. Enligt vissa uppgifter kostar bara deras bambudiet 200 000 euro per år. Bild: Roni Rekomaa / Lehtikuva

Mikael Mattlin, forskningsprofessor vid Utrikespolitiska institutet och Kinaexpert, konstaterar att det ”inte ser riktigt bra ut” att skicka hem pandorna till Kina i förtid, men det har från början varit osäkert om det finländska pandaprojektet skulle vara ekonomiskt hållbart.

Mattlin säger att han inte tror att många är hemskt förvånade över att det är dyrt att ha pandor. Men, säger han han till Svenska Yle, det är också av betydelse hur det presenteras.

– Om det bara är frågan om att en djurgård inte kan betala räkningarna och att det blir för dyrt att hålla dem så är det lite annat än om statsledningen säger att vi vill ge dem tillbaka för att vi vill minska på vårt beroende [av Kina] och inte anser det vara viktigt.

Mikael Mattlin står och tittar i en bok om det politiska systemet i Kina.
Mikael Mattlin vid Utrikespolitiska institutet är specialist på Kina. Bild: Seppo Ahava / Yle

Svårt att veta hur Kina reagerar

Enligt Teivo Teivainen, professor i världspolitik vid Helsingfors universitet, är det svårt att veta hur Kina reagerar på att Finland återbördar pandorna tio år tidigare än väntat:

– Klart att man nu funderar på om kineserna blir arga eller inte. Kinas utrikespolitik är lite oberäknelig. Vi kan inte veta vad som plötsligt gör Kina så argt att det till och med kan få handelspolitiska konsekvenser, säger Teivainen till Yles morgon.

Han jämför det finländska pandaäventyret med afrikanska länder som har slutit handelsavtal med Kina och som i efterhand märker det finstilta i sina avtal.

– Det har kanske gått lite så med pandorna, när man märker att de leder till en hel del utgifter och så har man hamnat i en lite obekväm sits, konstaterar Teivainen.

Pandan Lumi vilar sig i pandainhägnaden.
Lumi tar en tupplur. Arkivbild. Bild: Tarmo Niemi / Yle

Kina vill ha bättre relationer med väst

Mikael Mattlin konstaterar att det inte är helt omöjligt att turerna kring pandorna i Etseri kan få konsekvenser i affärsförhållandena mellan Finland och Kina eftersom Kina tidigare har använt pandadiplomati till att visa sitt missnöje med andra länder, men han påminner om att kontexten är en annan.

– Just nu för tillfället är det egentligen så att Kina igen försöker förbättra relationerna med både EU och USA och Australien.

När pandorna kom till Finland för nästan exakt fem år sedan var det inte ett klassiskt fall av pandadiplomati, som mellan Mao Zedong och USA:s president Richard Nixon i början på 1970-talet. Initiativet kom inte från kinesiskt håll, utan från Finlands sida.

– Då var det Ähtäri [Zoo] som var aktivt, framhåller Mattlin.

Ähtäri Zoo förbereder sig på att skicka tillbaka jättepandorna till Kina