Mali, Burkina Faso, Libyen, Sudan, Centralafrikanska republiken, Kamerun, Madagaskar och Moçambique.
Det är en rad afrikanska länder som har något gemensamt med Syrien och Ukraina.
I alla de länderna finns det eller har funnits legosoldater ur den ryska oligarken Jevgenij Prigozjins privatarmé Wagnergruppen.
Det framkommer ur det gräv som franska Le Monde har gjort.
Le Monde presenterar en rad länder till: Belarus, Ukraina, Serbien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Turkmenistan. Och så Ryssland, förstås.
Det är länderna som Wagner i huvudsak har värvat soldater från.
Tiotusentals legosoldater
Ukrainakriget har gjort att Wagnergruppen har vuxit till sig enormt. I slutet av 2021 bestod legoarmén av sammanlagt 9 000 soldater i alla de länder där gruppen var aktiv.
Efter en massiv rekryteringsinsats under 2022 bedömer USA att Wagner har kring 50 000 soldater bara i Ukraina – 40 000 av dem enligt uppgift värvade ur fängelser.
Wagnergruppen har börjat hemförlova soldater som rekryterades från ryska fängelser i somras
Wagner har en arsenal som omfattar stridsvagnar, helikoptrar och stridsflygplan. Enligt USA plöjer gruppen ned ungefär 100 miljoner dollar varje månad på striderna i Ukraina.
Men det betyder inte att Wagnergruppen skulle ha lämnat sina tidigare projekt vind för våg. Parallellt med rubriker om att gruppen använder fängelserekryterna som kanonmat och om gruppens råa framfart – en av nyhetsbyrån AP:s rubriker om legoarmen häromdagen lydde ”Ryska Wagners brutalitet ger fördel i kriget i Ukraina” – fortsätter Prigozjins soldater att verka på den afrikanska kontinenten och även på andra håll.
”Transnationell kriminell organisation”
Etableringen i Afrika har skett med varierande framgång, konstaterar Le Monde, men efter sex år jobbar gruppen vidare med att expandera i söder. ”Medan kriget i Ukraina pågår fortsätter Wagnergruppen att väva sitt nät i Afrika”, skriver tidningen.
Det nätet ser inte vackert ut, eftersom Wagner – enligt en färsk officiell amerikansk definition – är en ”betydande transnationell kriminell organisation”.
”Wagners personal har ägnat sig åt ett fortgående mönster av allvarlig kriminell verksamhet, inklusive massavrättningar, våldtäkter, bortrövande av barn och fysiska övergrepp i Centralafrikanska republiken och Mali”, konstaterade det amerikanska finansministeriet i torsdags, den 26 januari, i samband med tillkännagivandet av nya sanktioner mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina.
Från kulturcenter till guldgruva i Centralafrikanska republiken
I Centralafrikanska republiken har Wagnergruppen sedan 2018 erbjudit utbildning till militären och erbjudit säkerhetstjänster. Gruppen etablerade sig först genom att öppna ett ”Ryskt kulturcentrum”, där legosoldaterna beskrev sig själva som musiker i en orkester. Det är normal praxis för gruppen, uppger Le Monde.
Under de gångna fem åren har Wagner stärkt sin position i landet, men har på senare tid trappat ner från 2 000 man år 2021 till ungefär hälften.
Enligt en utländsk observatör har kriget i Ukraina minskat Wagners intresse för Centralafrikanska republiken, som inte längre är en militär prioritet.
– Intresset i dag är att begränsa de väpnade grupperna i landet, men bibehålla en tillräcklig orosnivå för att berättiga sin närvaro, säger observatören till Le Monde.
I stället ligger fokus nu på det ekonomiska. Bland andra amerikanska Politico har rapporterat att Jevgenij Prigozjins mannar har etablerat sig kring guldgruvan Ndassima – där guldreserverna uppges vara värda bortåt 2,5 miljarder euro.
Tecknad serie i Burkina Faso
Den femte januari publicerades ett rekryteringsanbud i en Telegram-kanal med anknytning till Wagnergruppen, uppger Le Monde. Man sökte personal till ett icke namngivet afrikanskt land och utlovade en inkomst ”från 240 000 rubel” (3 120 euro).
Enligt Le Monde kan målet ha varit Ouagadougou, huvudstad i Burkina Faso, där Wagnergruppen sedan början av januari har arbetat för att påverka opinionen med en tecknad serie på sociala nätverk. I serien visas militärer i Mali och Burkina Faso med stöd av Wagners legosoldater meja ner franska ”Macron-soldater” som visas som zombier.
I december förra året frågade sig Le Monde om Burkina Faso går i grannlandet Malis fotspår: ”Har kapten Ibrahim Traoré vänt sig till Ryssland, och i första hand till det privata militärföretaget Wagner, för att få stöd för Burkina Fasos armé, liksom hans granne i Mali, överste Assimi Goïta?”
Traoré tog makten i Burkina Faso i en kupp i september 2022 och anses vara världens yngsta statschef. Han är 34 år gammal.
Mali: Hellre Ryssland än islamister
I västafrikanska Mali har Wagnergruppen funnits sedan slutet av 2021. Även där har gruppen ägnat sig åt en påverkanskampanj mot den franska armén som lämnade landet 2022.
Militärjuntan i Mali, som har makten i landet efter kupper i augusti 2020 och maj 2021, bjöd in de ryska legosoldaterna för att få hjälp i kampen mot islamister. Assimi Goïta har varit landets ledare sedan den senare kuppen.
Så sent som i fredags, den 27 januari, försvarade Malis utrikesminister militärregimens samarbete med Ryssland och avvisade tre olika förslag om att omformulera FN:s fredsbevarande insats i landet, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Utrikesminister Abdoulaye Diop sa till FN:s säkerhetsråd att säkerhet är Malis främsta prioritet och att Mali inte kommer att fortsätta att försvara sitt samarbete med Ryssland, som erbjuder träning och utrustning för landets militär.
Lokalt dotterbolag i Sudan
Konceptet är alltså i allmänhet det samma: Wagner lierar sig med en makthavare och stärker den grupperingen på bekostnad av andra.
Alltid behöver Wagner inte heller bli kvar i landet. I Sudan har ett annat av Jevgenij Prigozjins bolag, M Invest, grundat ett lokalt dotterbolag, Meroe Gold, för att utnyttja guldfyndigheterna nära gränsen till grannlandet Centralafrikanska republiken, rapporterade Le Monde i maj förra året.
Afrikanskt guld hjälper i dag Ryssland att kringå västländernas sanktioner med anledning av kriget i Ukraina.
För Moskva är den geopolitiska investeringen lönsam även om säkerhetsframstegen i de länder där Wagner etablerar sig är tveksamma, konstaterar Le Monde. Hittills har legosoldaterna bidragit till att öka våldsnivåerna utan att begränsa islamistiska krafter.
Enligt det icke-statliga projektet Acled som samlar in uppgifter om väpnade konflikter var 71 procent av det politiska våld som Wagner i Mali var inblandad i riktat mot civila. I Centralafrikanska republiken var motsvarande siffra 52, visar Acleds rapport om Wagners våld mot civila i de två länderna.
Det värsta fallet av våld mot civila var en massaker i Moura i Mali där närmare 300 civila dödades.
WP: Rysk insiderkritik mot militärledningen – Wagnergruppens grundare Prigozjin kom ut ur skuggorna
Källor: Le Monde, AP, AFP