– Tidigare har vi fokuserat på utsläpp som skapas av produktion i ett visst geografiskt område, säger specialforskare Santtu Karhinen vid Finlands Miljöcentral Syke.
I Sykes konsumtionsbaserade beräkningar tittar man nu på utsläpp av växthusgaser (CO2e) som sker i hela leveranskedjan av varor och tjänster. Man fokuserar på utläpp som genereras av hushållens konsumtion och kommuners offentliga upphandlingar och investeringar. I beräkningarna ingår utsläpp orsakade av import från andra områden i landet och utomlands, och från dessa dras utsläpp från export till övriga landet och utlandet.
Till exempel: utsläpp som skapas av köttproduktion brukar tillskrivas området där köttet produceras men i den här modellen fördelas utsläppen på de kommuner där köttet konsumeras. Utsläpp relaterade till byggande räknas i samma anda till den kommun där byggandet sker. Utsläpp från tillverkning av importerade varor, som till exempel mobiltelefoner, hamnar också på användarnas bord, inte i utlandet. Och så vidare.
Man ska helt enkelt inte kunna frigöra sig från utsläppsansvaret genom att köpa in varor utifrån.
| Landskap | Utsläpp per invånare | Totala utsläpp |
| Kajanaland | 11,5 | 868 |
| Åland | 11,3 | 328 |
| Lappland | 11,2 | 2021 |
| Österbotten | 11,1 | 1963 |
| Norra Österbotten | 11 | 4524 |
| Egentliga Finland | 10,8 | 5135 |
| Södra Karelen | 10,7 | 1397 |
| Södra Österbotten | 10,6 | 2085 |
| Södra Savolax | 10,6 | 1501 |
| Kymmendalen | 10,6 | 1819 |
| Päijänne-Tavastland | 10,6 | 2207 |
| Norra Karelen | 10,4 | 1755 |
| Satakunta | 10,4 | 2326 |
| Mellersta Österbotten | 10,3 | 708 |
| Nyland | 10,3 | 16677 |
| Norra Savolax | 10,1 | 2552 |
| Birkaland | 10 | 5102 |
| Egentliga Tavastland | 9,9 | 1733 |
| Mellersta Finland | 9,8 | 2676 |
Bilar, bostäder och bratwurst
Enligt Sykes beräkningar står hushållen för 83 procent av utsläppen. Av det här utgör boende ungefär 25 procent, livsmedelskonsumtion 23 procent, transport 22 procent, och övriga varor och tjänster 30 procent. Kommunala upphandlingar, där merparten handlar om inköp av tjänster, står för 11 procent och investeringar så som exempelvis byggnadsprojekt för 6 procent.
Hushållens konsumtionsutsläpp är lägst i Mellersta Finland och Birkaland. De största kombinerade konsumtionsbaserade utsläppen per capita hittar man i Kajanaland, Åland, Lappland och Norra Österbotten.
Geografi och klimatförhållanden styr delvis de här utsläppsförhållandena i de här senare områdena – faktorer som bland annat uppvärmning och fjärrvärmens art och hur stora avstånd man behöver färdas har en tydlig inverkan.
Överlag skiljer sig utsläppsnivåerna när det gäller transport mellan urbana kommuner, och landsbygds- och tätortskommuner, där bilen tar en större plats jämfört med platser med goda möjligheter till kollektivtrafik. Däremot är utsläpp från transporttjänster och flyg i genomsnitt högre i urbana kommuner.
När det gäller mat konstaterar mätningarna att konsumenter i stadskommuner äter mera växtbaserad mat jämfört med landsbygden och tätorterna och genererar därmed mindre utsläpp, men i städerna är utkörningstjänster av mat oftare använda och jämnar ut en del av skillnaderna.
Boende och bostäder toppar utsläppen i urbana kommuner, och även exempelvis intesivare byggnadsprojekt i en kommun som Nyland bidrar att höja investeringsrelaterade utsläpp där.
Resultaten kräver ett bekant recept
Sett till de här beräkningarna står det klart att det finns vissa mönster i hur konsumtionen påverkar utsläppen, och det är framförallt boendet, och hur vi färdas som är områden där vi kan förbättra oss.
– Men när det gäller utsläpp som genereras av boende och transport så kommer sådant som energieffektivare byggande och elbilar lösa en del av problemet, så där är vi på god väg, säger Santtu Karhinen.
När det gäller våra matvanor och köp av varor borde vi tänka om en gång till, tycker Karhinen eftersom ungefär hälften av de finländska hushållens klimatutsläpp från konsumtionen uppstår i andra länder. Vi köper med andra ord in en massa saker som genererar utsläpp, fast i andra länder.
Karhinens råd är bekanta vid det här laget – att lägga om kosten och lägga pengarna på tjänster av olika slag snarare än att shoppa prylar, kan vara till stor hjälp för att dra ner på utsläppen.
– Det står helt klart att vi måste lägga om kosten till mera växtbaserat för att lösa matbiten, säger Karhinen. När det gäller övriga varor så är det effektivaste sättet att dra ner på utsläppen att fundera på om det man köper verkligen är nödvändigt? Behöver jag verkligen ytterligare ett par nya skor, eller tjugo t-shirts, eller en ny telefon vartannat åt?
Inte den enskildes ansvar
Men, poängterar man från Syke:s håll – problemen handlar inte enbart om den enskilda konsumenten i sig. För att råda bot på de här trenderna måste det ske i samverkan med kommunerna som kan hjälpa till med klimatarbetet genom att exempelvis satsa på kollektivtjänster och förnybar energi.
Syke bad under 2022 klimatexperter i kommunerna som deltar i Sykes så kallade Hinku-projekt att dela med sig av sina tankar kring vad man såg som de största utmaningarna för klimatarbetet i respektive kommun. Bland dem nämndes sådant som svårigheter att styra om invanda konsumtionsvanor, brist på politisk vilja, och behov av mera information och direktiv. Tydliga anvisningar och skyldigheter vid upphandlingar och att tjänsteleverantörer involverades tätare i kommunens arbete var också önskvärt, tyckte de som svarade.
De rapporter som Syke genererar, både produktionsbaserade beräkningar och konsumtionsbaserade motsvarigheter är tänkta att stödja kommunerna i det här arbetet, och den här senaste rapporten kommer att följas upp. De nuvarande siffrorna är från 2015 och kommer att uppdateras med siffror från 2019.
De här senaste konsumtionsbaserade beräkningarna, med detaljer för varje kommun finns att få tag på här. För närvarande finns materialet enbart tillgängligt på finska, men enligt Santtu Karhinen är avsikten att svenskspråkiga versioner ska finnas till hands inom den närmaste framtiden.