Myanmars flygvapen har under de senaste åren vuxit. Det är svårt att uppskatta hur många som har dödats i de här flygattackerna eftersom stora delar av Myanmar är otillgängliga - och därmed osynliga för omvärlden.
År 2012 började militären använda flygvapnet i större utsträckning mot upprorsmän, med början i delstaten Kachin. Flyganfall förekom också under det tio år långa demokratiska mellanspelet, i delstaterna Shan och Rakhine.
Militärjuntan får utrustning från Ryssland, Kina och Indien, och läget i landet präglas av något som beskrivs som ett brutalt dödläge.
Kuppen i februari 2021 en vändpunkt då militären igen tog makten
Myanmar är ett land som länge har plågats av inre konflikter. De väpnade styrkorna har bekämpat olika upprorsgrupper sedan självständigheten 1948. I början involverade konflikterna främst marktrupper i en ändlös kamp om territorium i omtvistade gränsregioner.
Invånarna tvingades i närmare 50 år utstå ett styre under förtryckande militärregimer, innan ett mer demokratiskt styre infördes 2011.
Bakom kulisserna höll dock militären ett relativt hårt grepp om Myanmar, bland annat tack vare en konstitution som garanterade militären en fjärdedel av alla platser i parlamentet och kontroll över landets mäktigaste ministerier.
För exakt två år sedan meddelade ändå Myanmars militär att den igen tagit full kontroll över landet – ett decennium efter att militären hade gått med på att överlåta makten till en civil regering. Juntan motiverade sitt maktövertagande med att det förekommit valfusk.
Folkfront bekämpar militären
Sedan militärkuppen i februari 2021 har armén lidit en del förluster på grund av tillslag utförda av hundratals så kallade PDF-grupper (Folkets försvarsmakt) – frivilliga miliser som etablerades efter att juntan hade krossat fredliga protester mot militärkuppen.
Det finns också ett slags skuggregering, Nationella enhetsregeringen (NUG), som leder oppositionsgrupper mot militärregimen. Lokalt finns det bland annat skolor som drivs av samhällen som motsätter sig militärt styre, rapporterar BBC.
Motståndsgrupperna är dock dåligt beväpnade, och saknar kapacitet att slå tillbaka mot flyganfallen. Oppositionsanhängare omvandlar vanliga drönare till attackverktyg, och släpper ner sprängämnen på militärfordon och vaktposter – dock med begränsad effekt.
Bland annat i distriktet Depayin har motståndet mot militärkuppen varit starkt.
Prodemokratiska aktivister ordnar ”tysta protester” på årsdagen
Prodemokratiska aktivister i Myanmar höll på onsdagen ”en tyst protest mot juntan” för att markera årsdagen för militärkuppen.
Demokratiaktivister uppmanade allmänheten att hålla sig inomhus och bad företag hålla stängt.
I de största kommersiella städerna Yangon och Mandalay låg gatorna öde.
Militären ska aldrig kunna styra oss
– Huvudbudskapet i den tysta strejken är att hedra de fallna hjältarna och hjältinnorna och att återta det offentliga rummet som vårt eget. Syftet är att skicka ett tydligt budskap om att militären aldrig ska kunna styra oss, säger en demokratiaktivist till BBC.
Motståndet mot militären fortsätter, särskilt på landsbygden. Militärer och militärmotståndare drabbar regelbundet samman, bland annat i den nordliga Sagaing-regionen.
– Vår främsta önskan för 2023 är frihet och en möjlighet att återvända hem, säger Thet Naung, en aktivist i, till nyhetsbyrån AFP. Vi har gått igenom många svårigheter. Vi ville vara lyckliga och leva fritt, men vi förlorade allt. Vi har tillbringat större delen av vår tid i djungeln och har hållit oss borta från städerna.
Dyster statistik
Två år efter militärkuppen visar dyster statistik att över 2 900 människor har dödats under juntans tillslag mot oliktänkande, enligt övervakningsgruppen Assistance Association for Political Prisoners. Över 18 000 människor har gripits.
En och en halv miljon människor har fördrivits, 40 000 hem har brunnit ner, åtta miljoner barn går inte längre i skolan och 15 miljoner människor bedöms lida av matbrist.
Cirka 1,2 miljoner människor har fördrivits och över 70 000 har lämnat landet. FN har anklagat militären för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Militären vägrar fortfarande att förhandla med sina motståndare – något som den lovade att göra i ett möte med grannländerna strax efter kuppen.
Juntan anklagas också för grov förföljelse av civila i delstaten Rakhine. Tidigare våldsamheter i delstaten har enligt FN drivit mer än en miljon etniska rohingyer på flykt. Rohingyerna är en förföljd muslimsk minoritet, och många lever nu i överfyllda flyktingläger i grannlandet Bangladesh.
Västländer riktar sanktioner mot Myanmar
Storbritannien, USA, Kanada och Australien har meddelat om nya sanktioner mot arméanslutna företag i Myanmar.
Västländer har under årsdagen samordnat nya sanktioner mot militären och dess anhängare. Storbritannien riktade sig bland annat mot företag som levererar flygbränsle till militären. Storbritanniens utrikesminister James Cleverly säger att sanktionerna syftade till att minska på militärens tillgång till finansiering, bränsle, vapen och utrustning. Enligt honom måste juntan ställas till svars för de våldsamma tillslagen mot oppositionen, de terroriserande flyganfallen och kränkningarna av mänskliga rättigheter.
Australien har gett besked om sina första sanktioner mot militären, riktade mot 16 personer som är skyldiga till grova kränkningar av mänskliga rättigheter, samt mot två stora militärkontrollerade konglomerat som dominerar landets ekonomi.
USA:s sanktioner riktar sig mot den militärt godkända valkommissionen ”som regimen har skapat för att främja sina planer för ett bluffval”.
Militärledningen och eliten lever gott av jade och ädelstenar
Myanmar är världens största exportör av jade, men exporten har aldrig reglerats och vinsterna har hamnat i generalernas fickor i stället för statskassan.
Militärkontrollerade bolag säljer och smugglar jade samt ädelstenar främst till Kina och undviker därmed all yttre insyn. Kina förser i gengäld generalerna med moderna vapen och arméledningen kan därmed kringgå omvärldens sanktioner och vapenembargon.
Generalerna kontrollerar inte bara gruvdriften utan också energisektorn, inklusive stora oljeresurser och naturgastillgångar. Militären har också stora intressen inom turistnäringen, banker, byggnadsindustrin, jordbruket samt tillverkningen av konsumentprodukter.
Militärens fortsatta kontroll över de här mycket vinstbringande näringsgrenarna stod allt mer på spel ju större inflytande Aung San Suu Kyi och hennes demokratiskt valda regering fick.
Militärjuntan utlovar val – kritikerna ser det som falska löften
Militärledningen har talat om att ordna val i år, men kritiker kallar det utlovade valet för en bluff som ger armén fortsatt makt.
Militärjuntans planer på ett val skulle sannolikt utesluta Aung San Suu Kyi – som klart segrade i det senaste valet där hennes demokratiska parti (NLD) fick ett jättestöd. Hennes anhängare har uppmanat alla medborgare att bojkotta omröstningar som organiseras av militären.
Också FN talar om ett ”skenval”. FN:s specialsändebud bedömer att ett militärstyrt val skulle underblåsa mer våld, förlänga konflikten och göra återgången till demokrati och stabilitet svårare
Juntan avslutade nyligen en serie stängda rättegångar mot Suu Kyi. Hon har fått en lång fängelsedom i en process som rättighetsgrupper har framhållit som en skenmanöver.
På tisdagen kom ett besked från juntans nationella försvars- och säkerhetsråd som hade diskuterat tillståndet i landet. Rådet drog slutsatsen att nationen ”inte har återgått till normalitet ännu”.
På onsdagen blev det klart att militärledningen förlänger det undantagstillstånd som råder, vilket också innebär en fortsättning på det dystra dödläge där invånarna i Myanmar hålls fångna i sitt eget land.
Källor: BBC, Reuters, AFP
Artikeln har uppdaterats. Rubriken ändrades från Tysta protester i Myanmar pekar på motståndet – men juntan släpper inte greppet till: Ingen återgång till fred och demokrati i Myanmar – juntan förlänger undantagstillståndet
Nödrop från oppositionen i Myanmar: ”Hjälp oss på samma sätt som ni hjälper Ukraina”
Sanktioner biter inte på hemlighetsfulla generaler i Myanmar som blev rika på jade och ädelstenar