Sprängningen av Nord Stream-gasledningarna i september 2022 var en väckarklocka. Plötsligt blev en hel värld medveten om det experter varnat för i flera år, infrastrukturen på havsbotten är sårbar och livsviktig att skydda.
Men att övervaka havsbotten är ingen lätt uppgift. Det handlar om enorma ytor i grumligt vatten och sabotörer kan gömma sig var som helst.
Flera länder försöker nu utveckla sin undervattensförmåga, och Sverige kommer snart att ha ett revolutionerande vapen i sin arsenal.
Landets nya ubåtsmodell A26 tillverkas i Karlskrona. Svenska Yle besökte varvet där de topphemliga båtarna, som ska hjälpa till att skydda infrastrukturen under vatten, byggs.
– Det här är bland det hemligaste vi har, säger Joachim Hallor som arbetar som kommunikatör på varvet Saab Kockums i Karlskrona.
Han guidar en grupp finländska journalister runt på varvet. Allt vi ser är i princip hemligt och får inte fotograferas. För att komma in på området måste vi lägga våra telefoner i en plastficka som hindrar oss från att ta bilder.
Vi får heller inte ge allt för ingående beskrivningar av det vi ser.
När vi väl får fotografera är det Saabs egen fotograf som tar bilderna under uppsikt av säkerhetspersonal från både Försvarets materielverk och Saab.
– Det är hemligt för att det är viktigt för Sverige, säger Hallor.
Ubåtarna täcker en helt ny förmåga
På varvet med anor från 1600-talet byggs alltså Sveriges nya ubåtar. A26-båtarna, som i den svenska marinen kommer att kallas Blekinge-klass, ska vara klara 2027 och 2028 och kommer att utvidga landets ubåtsflotta från fyra till fem båtar.
När de nya ubåtarna HMS Blekinge och HMS Skåne är klara kommer en av de äldre ubåtarna i flottan att pensioneras.
Att ha fem ubåtar låter inte som så mycket för en lekman, men i Östersjön räcker det ganska långt, säger Fredrik Lindén, chef över Sveriges ubåtsflottilj.
– Man måste se till kontexten var de används. Fem ubåtar till sjöss i Östersjön täcker rätt stora områden. Det gör det besvärligt för motståndaren.
Kan det bli trångt med de ryska ubåtarna i Östersjön?
– Det kan det bli, det beror lite på var man är någonstans.
I oktober lyckades svenska marinen upptäcka en nybyggd rysk ubåt på internationellt vatten öster om Gotland. Enligt svenska försvaret har antalet ryska ubåtar i Östersjön ökat.
Krigföring under ytan
Vi träffar Fredrik Lindén i Stockholm före avfärden till Karlskrona. Han menar att de nya svenska ubåtarna kommer med en revolutionerande teknik.
– De täcker en helt ny förmåga. Framförallt det som i dag kallas för seabed warfare operations, säger han.
Seabed warfare har blivit ett populärt uttryck för att beskriva krigföring på havsbotten. Sprängningen av Nord Stream är ett exempel på hur krigföringen kan se ut. Det här är en källa till oro i flera länder.
Frankrike lanserade för ett år sedan ett program för att säkra fransk suveränitet ner till 6000 meters djup. I somras hade flera Natoländer en konferens om hur man ska skydda den viktiga infrastrukturen på havsbotten.
För Finlands del är det här också en viktig fråga. Nästan all datatrafik till och från Finland går via undervattenskablar. Den viktiga internetkabeln mellan Tyskland och Finland, C-Lion 1, är precis som Nord Stream dragen utanför Bornholm. Kapas den leder det till problem.
De nya svenska ubåtarna kommer med en revolutionerande lösning. Längst fram på fartyget finns förutom de konventionella torpedtuberna en lucka på 1,5 diameter där dykare och obemannade farkoster kan slussas in och ut.
Luckan kallas för en ”Multi mission portal” av tillverkaren Saab.
Det här ska kunna användas bland annat för att undersöka havsbotten och de kritiska fiber- och gasledningarna som går där. Något liknande finns inte på någon annan ubåtstyp i hela världen.
A26 beskrivs dessutom som en stor sensor som ska kunna ligga på havsbottnen i dagar och veckor och lyssna och övervaka. Ubåten kan alltså fungera både offensivt och defensivt.
– Jag tror att Nord Stream-händelsen definitivt har bevisat behovet av detta, säger Fredrik Lindén.
En rundtur i hemligheternas hallar
En ubåt är en komplex farkost. Personalen på Saab liknar den vid en rymdfärja, och det finns flera likheter. Det krävs avancerade system för att hålla besättningen vid liv och ubåten ska tåla hårt tryck.
Dessutom ska ubåten tåla kraftiga explosioner och vara svår att upptäcka. Det senare tack vare båtens luftoberoende Stirlingmotorer, som innebär att båten kan operera under långa perioder utan att behöva ladda batterierna.
Med en säkerhetsvakt i hälarna leds vi från hall till hall i varvet.
Mycket av det vi ser är toppmodernt och robotstyrt. Själva böjningen av svenska SSAB:s specialtillverkade stål som ska omsluta besättningen i ubåten går dock inte att automatisera. Det styrs av fingertoppskänslan av personen vid den enorma valsmaskinen.
Det krävs tusen ton stål för att bygga en A26-ubåt. Utöver det krävs bland annat 10 000 olika rör som leder runt syre, bränsle, vatten, avgaser och avfall.
En A26:a består av fem sektioner, som sedan sammanfogas till den 66 meter långa och sex meter breda ubåten. Någon färdig A26-ubåt ser vi inte under rundturen. Däremot ser vi flera stora runda stålskelett som väntar på att sammanfogas med varandra.
Det är lite som att vandra i en arkeologisk utgrävning där stora delar till ett förhistoriskt djur ska paras ihop med varandra. Den stora skillnaden är att allt vi ser är toppmodernt.
Viktigt för Sverige att ha en egen försvarsindustri
I varvets 300 meter långa och luftiga monteringshall är fotografering av HMS Blekinges aktersektion tillåten.
Det som inte syns till är ubåtens propeller. Det är en av de hemligaste delarna på en ubåt, för om man vet hur den ser ut kan man också lista ut hur ubåten låter.
Fredrik Gustafson är marknads- och försäljningschef på Saab Kockums. I sin vita hjälm och gula rock inspekterar han de två akterdelarna av ubåten som sammanfogades i en stapelbäddsceremoni förra sommaren.
Gustafson tror likt chefen för Sveriges ubåtsflottilj. Fredrik Lindén, att sprängningen vid Nord Stream har förstärkt behovet av ubåtar som dessa.
– Vi vet att nästan hundra procent av all interkontinental kommunikation går via internetkablar på havsbottnen och vi har sett hur gasledningar och telekommunikation förstörts. Det blir allt viktigare övervaka och skydda havsbotten i vårt moderna samhälle, säger han.
Fredrik Gustafson vill inte spekulera om sprängningen av Nord Stream hade kunnat stoppas om Sverige redan haft de nya ubåtarna under ytan, men konstaterar att övervakningen i framtiden kommer bli bättre.
– Du kan planera och övervaka på ett helt annat sätt. Om du ligger på bottnen och lyssnar under ett antal dagar och veckor så kan du plocka upp signaler, eller om du plockat upp signaler i andra system som tyder på att något är på gång så kan du vara där och övervaka särskilt noga, säger han.
Vilka styrkor har Sverige som Finland inte har då vi inte har ubåtar?
– Vi är väldigt beroende av handel via sjöfarten, vi har alltid sett hur viktigt det är att skydda det. Sveriges satsning på en egen oberoende försvarsindustri under många år har lett oss till där vi är i dag. Så där ska vi vara tacksamma över många kloka beslut historiskt, säger Gustafson.
Effektiv men dyr
En av ubåtens viktigaste uppgifter är att inte bli upptäckt. Om fienden vet att motståndaren har ubåtar, men inte var de är, ger det ett psykologiskt övertag. Ubåtarna har nämligen förutom sina övervakningssystem mycket potenta vapen i form av torpeder ombord.
Det här vapnet har inte Finland. Orsaken är dels historisk då ett av villkoren i fredsavtalet med Sovjetunionen var att Finland inte skulle ha egna ubåtar. I dag handlar det främst på prislappen.
När A26 beställdes var det meningen att de skulle kosta runt 800 miljoner euro, nu har prislappen efter tilläggsbeställningar stigit till över en miljard euro.
Saab menar ändå att deras ubåtar är ”väldigt konkurrenskraftiga” när man jämför med utländska konkurrenter.
Planen är att svenska marinen ska sjösätta båda båtarna före 2030. Då ska de över 60 meter långa mörkfärgade toppmoderna fartygen ner under ytan för att bevaka infrastrukturen. Så tyst som möjligt.