Ryggproblem uppskattas ha blivit vanligare under senare år. En stor orsak till det är att vi rör på oss allt mindre, påpekar Annika Kolster som är hälsocentralläkare och specialist i allmänmedicin.
– Ryggen blir inte dålig av att användas, fastän förslitningar uppstår med åldern. Det är inte det att du har gått eller hoppat mycket som har förorsakat det. Starka muskler och bra rörlighet minskar trycket på kotorna och mellankotskivorna och det är viktigt, säger hon.
Läkare vill gärna hitta en viss sjukdom som förklaring till ryggont, och patienter vill också gärna få en diagnos.
Men ofta går det inte att hitta något specifikt som är sönder eller fel, utan man har helt enkelt ont i ryggen och det kan vara övergående.
– Om man diagnostiserar sådana fall så finns det en risk för överdiagnostik, säger Kolster.
Patienter kan till exempel ordineras mediciner de egentligen inte behöver.
Onödiga bilder
– Dessutom tas det alldeles för ofta röntgen- eller magnetkamerabilder på patienter med ryggproblem. Det kan vara mer till skada än till nytta, kommenterar Marja Kinnunen, som är verksamhetsledare på förbundet för stöd- och rörelseorgan (Tule).
Läkaren Annika Kolster påpekar också att läkare ofta kan lägga märke till ryggförändringar som saknar betydelse för patienten - till exempel just via röntgenbilder eller magnetkamerabilder.
– Det att det inte bara är onödigt, utan att det också kan göra skada så är kanske ett ganska nytt fynd. Det är ju mänskligt. Vi skulle alltid vilja ha en orsak, och det gäller också läkarna.
Kolster säger att patienter lätt väljer att akta sig mer än de borde, om läkaren berättar att patienten har något specifikt fel med ryggen.
Hon nämner att det också är problematiskt att patienter själva kan låta ta en magnetkamerabild, utan att ha fått en remiss från en läkare.
Samtidigt är underdiagnostisering av ryggproblem något som förekommer – att man inte tar tag i sådant som kommer på nytt och på nytt. Till exempel ryggradsreumatism som drabbar personer i medelåldern brukar det ofta ta länge att diagnostisera.
Det är upp till läkaren att avgöra vilken slags ryggsmärta som borde utredas noggrannare, och det finns tydliga direktiv för det.
– Man behöver utreda noggrannare om det till exempel finns allvarliga symtom såsom urineringsproblem eller feber, om symtomen har kommit snabbt eller smärtan är mycket svår eller strålar ner, eller om vi märker att musklerna är svagare eller att det finns känselbortfall, kommenterar Kolster.
Fysioterapeuter har en viktig roll
Marja Kinnunen vid förbundet för stöd- och rörelseorgan påpekar att det bara är en liten andel av ryggproblemen som behöver diagnostiseras hos läkare.
– Många i Finland vårdas i nuläget hos läkaren, men borde egentligen få hjälp hos en fysioterapeut, betonar hon.
Kinnunen konstaterar att läkare måste bli bättre på att styra patienter med ryggsmärta till fysioterapeuter. Läkaren Annika Kolster håller med.
– Där tycker jag helt samma. När jag själv undervisar blivande medicinare om det här så säger jag att fysioterapeuter nog är bättre än vi på det här. Läkare utbildas ju till att söka de här allvarliga sjukdomarna, att ställa specifika diagnoser, och sedan tänker vi att vi har fysioterapeuter som i 4–5 år studerar rörligheten, så de kan det bättre. Gällande funktionsförmågan så är de jätteduktiga.
Kolster säger att mer samarbete mellan läkare och fysioterapeuter också skulle vara att föredra.
Dessutom är det viktigt att patienter har möjlighet att söka sig direkt till en fysioterapeut, utan att först gå till läkaren.
Öronmärkta pengar försvinner
Marja Kinnunen är oroad över att regeringen har bestämt ta bort FPA-ersättningarna för fysioterapi. De här pengarna ska istället flyttas över till välfärdsområdena, så att de inte längre är öronmärkta för just det här ändamålet. Samtidigt har många välfärdsområden brist på pengar i sin budget.
– Det går nog lätt så att man skär ner på stödet till personer med ryggproblem, eftersom det inte handlar om livshotande eller akuta krämpor, påpekar hon.
Hon betonar att man behöver satsa på att finländarnas funktionsförmåga hålls på en god nivå.
Ryggproblem är en av de vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning och kostsamt för samhället. Därför är det enligt experter viktigt att skilja på akut och långvarig smärta, och senast då smärtan har fortsatt mer än två månader se över behovet av rehabilitering och behovet av anpassning på arbetet.