Filosofen Aleksandr Dugin har kallats Putins Rasputin. Hans politiska ideal och extrema tankar tros även ha påverkat Rysslands president.
Kremls grå eminens har ibland gett uttryck för anti-islamistiska tankar och ibland har Dugin vurmat för nazistisk ockultism eller mysticism.
I Ryssland finns en lång tradition av mystiker som maktens män omgett sig med.
Den kändaste mystikern som nästlat in sig hos ryska makthavare är otvivelaktigt Grigorij Rasputin som fick ett stort inflytande över det romanovska hovet och som av tsar Nikolaj II betraktades som en förtrogen och helig man.
Grigorij Rasputin har blivit urtypen för en intrigerande och maktlysten person som bygger sitt inflytande på en mystisk framtoning och en påstådd förmåga att se in i framtiden.
Med sina profetior och råd lyckades Rasputin få ett stort inflytande över tsarfamiljen och hans metoder har också framgångsrikt kopierats av en hel rad efterföljare, bland dem österrikaren Karl Maria Wiligut.
Himmlers Rasputin
Det förefaller som om kris- och krigstider lockar och gynnar mystiker och charlataner.
Kanske makthavare är mer benägna att lyssna på spåmän när rationella råd och sanningar om den rådande situationen bara framkallar oro och ångest.
Då finns kanske halmstrået hos en Rasputin-figur som säger att slaget inte är förlorat och allting kommer att vända sig till det bästa.
Också i Nazityskland fanns det utrymme för en mystiker som kunde legitimera kriget och utrensningarna och dessutom ingjuta hopp när krigslyckan tycktes vända.
Hans namn var Karl Maria Wiligut och han har också av eftervärlden tilldelats namnet Himmlers Rasputin.
Wiligut påstod sig vara klärvoajant och minnas händelser som sträckte sig över 200 000 år tillbaka i tiden.
Han hade också en del besynnerliga tankar om att Bibeln nedtecknats i Tyskland och han själv var den enda överlevaren från det försvunna Atlantis.
Även om Wiliguts liv på 1920-talet kantades av vistelser på mentalsjukhus i Salzburg och otaliga psykoser, så lyckades han på 30-talet ändå ställa sig in hos naziledaren Heinrich Himmler.
Wiligut gav Himmler råd i olika livsåskådningsfrågor och herrarnas gemensamma intresse för ockultism, esoterism och mytologi band dem också samman.
I slutet av 30-talet dalar ändå Wiliguts stjärna. Han beskylls för att vara en simpel skojare och alkohol- och läkemedelsmissbruket gör honom till en opålitlig figur i det Tredje Riket.
Ändå verkar kontakten bestå långt in på 40-talet när Himmler fortsätter att be sin vän om andlig vägledning.
Spådomar om vinterkriget
Också i Finland har makthavare kopplats till siare och spågummor. Sömmerskan Aino Kassinen skriver i sina memoarer att presidenterna Ryti och Mannerheim konsulterade henne under andra världskriget.
Aino Kassinen hade på 30-talet flyttat från Uleåborg till Helsingfors, träffat det berömda mediet Axel Ringström och själv etablerat sig som siare i huvudstaden.
Till henne kom personer för att få råd och vägledning och i memoarerna hävdar hon att självaste Mannerheim skickat överstelöjtnanten Mikael Gripenberg till hennes mottagning för att få veta hur det låg till med Finlands krigslycka i början av 40-talet.
Aino Kassinens karriär som siare är på topp under kriget när ovissheten är som störst.
Svarta bilar flockas utanför hennes bostad på Lappviksgatan i Helsingfors när politiker och makthavare vill försäkra sig om att allt hopp inte är ute.
Till Mannerheims utsände Mikael Gripenberg ska Aino Kassinen ha yttrat: Finland kommer nog att klara sig!
Finlands Rasputin?
Aino Kassinens klientel var stort och omfattade alla samhällsklasser.
Hon var bekant med Risto Ryti och under sin tid som chef för Finlands bank lär Ryti ha bjudit Kassinen hem till sig för att diskutera frågor om andlighet och hennes klärvoajanta förmågor.
Aino Kassinen var ingalunda det enda mediet som Risto Ryti träffade.
Under 30-talet kom han och hans hustru Gerda i kontakt med Lovisabon Axel Ringström som i likhet med Kassinen gjort sig ett namn som helbrägdagörare, fjärrskådare och medium.
Vem var denne gåtfulla man som talade med andar, som trodde sig vara en inkarnation av aposteln Jakob eller filosofen Sokrates och som av allt att döma hade ett visst inflytande över presidentparet Ryti?