– Vi vill inte ifrågasätta kommunernas rätt att själv bestämma hur kollektivtrafiken ska se ut – utan visa vilka konsekvenserna blir, inleder HRT:s vd Mika Nykänen presentationen av samkommunens ekonomi.
HRT:s kostnader har skjutit i höjden, de har nästan fördubblats sedan år 2010.
Då låg kostnaderna på 483 miljoner. I år beräknas de ligga på kring 876 miljoner euro.
Den största orsaken till att kostnaderna har ökat är att HRT betalar allt mer till kommunerna för kollektivtrafikinfrastruktur. HRT betalar hyra till kommunerna och bygger och underhåller dessutom till exempel spårvägar och depåer.
Sedan 2010 har de årliga kostnaderna för infrastruktur mer än tredubblats, från 59,1 miljoner till 200 miljoner, enligt prognoser för 2023. Kostnaderna väntas fortsätta öka och utgöra en allt större del av HRT:s totala kostnader i framtiden, då till exempel Kronbroarna och Spårjokern tas i bruk.
– Situationen är förhållandevis allvarlig, säger Nykänen.
Kostnaderna växer snabbare än intäkterna
HRT:s mål är att cirka hälften av finansieringen ska komma från kommunerna i form av understöd, medan resten ska komma från biljettinkomster. Under de senaste åren har kommunstödet legat på cirka 54 procent av HRT:s inkomster – vilket i princip borde sjunka, säger Nykänen.
– Förhållandet mellan biljettinkomster och kommunernas stöd har blivit en utmaning, då kunderna blev färre under coronaviruspandemin. Biljettinkomsterna växer inte i samma takt som kostnaderna, vilket ökar trycket att höja biljettpriserna ytterligare.
Biljettpriserna höjdes i början av 2023.
Nu ligger passagerarantalet fortfarande på en lägre nivå än före coronapandemin, det bidrar också till de ekonomiska problemen.
Men det är inte HRT som ska ta besluten om biljettpriserna, poängterar Nykänen. Han vill bara belysa att situationen är kritisk.
– Vi ville först utreda läget och inte komma med förslag. Det är ägarnas alltså kommunernas beslut.
Nykänen vädjar också till staten att se över sina investeringar i kollektivtrafiken i huvudstadsregionen.
– Det här är ett område som utvecklas snabbt, och utvecklingen har positiva effekter som strålar ut i hela landet, säger Nykänen.
Infrastrukturen är dyr
Busstrafiken står för största delen av HRT:s kostnader, samtidigt är bussnätet också större än för de andra transportmedlen. HRT:s busstrafik kostar 370 miljoner euro. Av det är endast drygt 10 miljoner euro infrastrukturskostnader.
Spårtrafik är betydligt dyrare än busstrafik på grund av just höga infrastrukturkostnaderna.
Den näst största biten är metrotrafiken, som kostar 215 miljoner euro per år. Där är kostnaderna för infrastrukturen hela 150 miljoner euro.
Spårvagnstrafiken kostar nästan 80 miljoner euro i året. Av den potten är dryga 17 miljoner euro infrastrukturkostnader – alltså mer än motsvarande kostnader för busstrafiken.