Det är spöklikt tyst vid infarten till den nedlagda pappersfabriken i Kaipola i Jämsä. Inne på fabriksområdet står byggnader och skorsten kvar, men av den tidigare ägaren UPM syns inga spår.
I Kaipola tillverkades dagstidningspapper, en stapelvara som det i dag finns allt mindre efterfrågan på. Omkring 400 jobb gick förlorade då UPM stängde fabriken i december 2020.
– Det var en chock, säger Timo Hietanen, huvudförtroendeman vid UPM.
Han arbetade tio år i Kaipola innan han flyttade till pappersfabriken i den tidigare grannkommunen Jämsänkoski.
– Tyvärr har man kanske börjat vänja sig vid de här nedläggningarna.
Som tur har många tidigare Kaipola-anställda fått nytt jobb i antingen Jämsänkoski eller i de närbelägna fabrikerna i Mänttä och Äänekoski. Men fortfarande är ett hundratal arbetslösa. De flesta av dem har inte långt till pensionsåldern.
Strax efter årsskiftet kom en ny kalldusch: UPM överväger att permittera hundratals anställda vid flera av sina fabriker, bland dem Jämsänkoski.
Detta trots att fjolåret var ett rekordår för UPM. Rörelseresultatet ökade med 42 procent till 2 096 miljoner euro och aktieägarna kan räkna med höjd utdelning, 1,50 euro per aktie.
– Inte kan man väl beskriva det som rimligt, men det här är en konjunkturkänslig bransch. Vi har varit med om sådant här tidigare, det blir säkert bättre under våren, säger Timo Hietanen.
Regeringen kunde ha gjort mer
Statsminister Sanna Marin (SDP) besökte Jämsä strax efter nedläggningsbeskedet sommaren 2020 och lovade att regeringen inte skulle lämna ortsborna i sticket.
Stadens ledning är i dag tacksam över de 8,7 miljoner euro i omställningsstöd som regeringen ordnade, men det skulle ha behövts mer för de sociala hjälpinsatserna.
– Vi bad social- och hälsovårdsministeriet om stödpengar, men vi fick ingenting, säger tf. stadsdirektören Anna-Liisa Juurinen.
Fabriksnedläggningen berörde naturligtvis också många barnfamiljer. Precis som så många andra kommuner lider Jämsä redan av utflyttning, med allt vad det innebär för staden och dess ekonomi.
– Jag har många bekanta som flyttat härifrån eftersom det inte finns jobb, säger restaurangägaren Ahmad Said som bott i Jämsä sedan 1986.
Anna-Liisa Juurinen är ändå nöjd över att det inte blivit aktuellt att höja kommunalskatten. Bortfallet i skatteintäkter blev mindre än befarat.
I Kaipola finns idag ett nygrundat återvinningsföretag, men starten har varit svår. Avfallsförbränning är en del av verksamheten och enligt den lokala NTM-centralen har utsläppsnivåerna varit alltför höga.
Anna-Liisa Juurinen vågar ändå tro på framtiden. Flera andra företag uppges vara intresserade av att etablera sig i Kaipola, och skidcentret Himos är välbesökt så här års.
Försvarskoncernen Patrias fabriker kommer sannolikt också att behöva många nya anställda de närmaste åren, då tillverkningen av komponenter för flygvapnets nya F-35-jaktplan kommer igång.
Vågmästarroll i riksdagsvalet
De senaste årens omställningar påverkar naturligtvis också valrörelsen. I riksdagsvalet 2019 var SDP största parti i Jämsä med 24,9 procent av rösterna. Sannfinländarna var god tvåa med 23,1 procent.
Bägge partier fick varsin riksdagsledamot invald: sjukvårdaren Piritta Rantanen (SDP) och transportföretagaren Jouni Kotiaho (Sannf). Då bägge två också ställer upp för omval är det bäddat för en spännande kapplöpning till Arkadiabacken. I valet 2019 blev SDP:s och Sannfinländarnas riksdagsgrupper nästan jämnstarka, med 40 respektive 39 mandat.
Då man pratar med förbipasserande på centrumstråket i Jämsä är det framförallt en sak som folk hoppas på: mer liv och rörelse, fler Jämsäbor.
Ahmad Said vill inte avslöja vem han tänker rösta på. Visst skulle Jämsä behöva lite draghjälp, men överlag är han nöjd med beslutsfattarna.
– Jag vill inte anklaga våra ministrar för något, säger Ahmad Said.
Robert Savolainen säger sig vara besviken på alla partier. Han kanske låter bli att rösta helt och hållet.
– Ingen håller sina löften efter valet, säger han.
Hur är det då med Timo Hietanen, vem får hans röst?
– Det är helt klart, jag röstar till vänster. Fler konkurrenskraftsavtal vill vi inte ha, svarar han.