Plastfabriken i Borgå släpper ut sjunde mest koldioxid i Finland. Nu har de beslutat att de ska bli miljövänliga.
Jari Lehtinen tar emot på Borealis kontor i Sköldvik i Borgå. Lehtinen är chef för ett utvecklingsprogram som ska vaska fram innovativa lösningar för att göra plastindustrin mindre smutsig och mera hållbar.
– Mina bekanta frågar mig ibland om inte plastindustrins tid börjar vara förbi. Men då berättar jag om hur plast används för att bygga infrastruktur och om elektrifieringen som är beroende av plast.
Plaströr behövs när man bygger hus och när man bygger infrastruktur i samhället. Plast är också viktig i kablar som leder elektriciteten vidare från vindkraftverken.
Plasten gör bilen lättare och energisnålare. För att inte glömma att täta matförpackningar ger den färska maten i butiken en längre livslängd och reducerar matsvinn.
Plast finns med andra ord på viktiga platser i stora delar av vårt samhälle.
Borealis koncern är Europas näst största plasttillverkare och åttonde störst i världen.
– Vi hade ett enormt projekt här i Borgå för några år sedan då vi tillverkade plasten till gasledningen Nord Stream 2, men det är kanske inget projekt som vi skryter med just nu, säger Lehtinen.
Men sedan suckar han och säger att det är synd att ingen har nytta av allt jobb som gjordes. Gasledningen, som går mellan Ryssland och Tyskland, utsattes för sabotage hösten 2022 och är inte i användning just nu.
Plasten måste bli miljövänligare – Borealis vill leda utvecklingen i Finland
Men nu är blicken riktad i framtiden igen och Borealis Polymers i Finland satsar 50 miljoner euro på att göra plastindustrin mera hållbar.
Med sig har de redan över 30 andra företag och organisationer och nio olika projekt, eller ”ekosystem”, är på gång. Också finska staten bidrar med 20 miljoner.
– Vad tycker du om det här namnet: Forest Cump? säger Lehtinen och fnissar.
Namnet anspelar på den legendariska Tom Hanks-filmen, men projektet har inte så mycket med filmnamnet att göra. Ordet Forest syftar på att skogsindustrin är involverad.
Målet med projektet är att producera hållbara råmaterial av koldioxid.
Till exempel kan man ta till vara skogsindustrins koldioxidutsläpp ur luften vid en cellulosafabrik där utsläppen är stora. Koldioxiden görs om till plast och plaströren grävs sedan ner i jorden. Där lagrar rören kol i form av plast i upp till hundra år.
CUMP står för Carbon Utilisation for Materials and Plastics (Fritt översatt: Användningen av koldioxid för material och plaster). Tio andra företag, universitetet i Villmanstrand och en forskningsstation deltar också i projektet.
Men plaströren som ska grävas ner i jorden. Vad händer om 100 år?
– Då kan man gräva upp eller ta fram plasten och göra ny plast av den, säger Jari Lehtinen.
Ett annat av alla nio projekt som är på gång just nu är att hitta på lösningar för återvinning av plast. Där samarbetar Borealis bland annat med Aalto-universitetet.
Målet är att hitta på sätt att återvinna till exempel köttförpackningar och schampoflaskor så att plasten kan användas på nytt igen. Samma gäller plasten som används inom industrin.
Jari Lehtinen hoppas att en del av alla projekt som nu är på gång ska bli verklighet.
– Det här är stora projekt som kräver mycket tid, många test och mycket forskning. Men vi siktar på att dom projekten vi håller på och planerar kan bli verklighet inom 20 år.