Många lever i stor osäkerhet och kämpar med höga elräkningar. Trots det anser stamnätsbolaget Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen att elmarknaden fungerar bra trots den senaste tidens berg- och dalbana.
- Investeringarna inom elsektorn sköts av privata intressen och enligt marknadens logik och jag tror att det bådar för att pengarna används på ett smart sätt. Staten behöver inte blanda sig i det här, säger Jukka Ruusunen till Svenska Yle.
Varningar för elavbrott
Ännu så sent som i oktober 2022 varnade Fingrid för att finländarna bör förbereda sig på strömavbrott som orsakas av eventuell elbrist under den kommande vintern.
Några månader senare är Fingrids oro för elbrist borta. Finländarna har minskat mycket på sin konsumtion. Vädrets makter har likaså varit gynnsamma. Inte ens problemen vid Olkiluoto 3 har fått särskilt allvarliga konsekvenser.
Investerare intresserade av finländsk vindkraft
Ruusunen berättar att investerare tävlar om att etablera sig i Finland eftersom förutsättningarna för både land- och havsbaserad vindkraft är så goda. Den gemensamma nämnaren för de som vill satsa pengar i vårt land är att det rör sig om elektrifieringen av samhället.
- Det här är början på Finlands framgångssaga, fastslår Ruusunen.
Men frågan om vad som vad som händer när det inte blåser finns kvar. Och ju mer vindkraft, desto större behov för reglerkraft.
Reglerkraft innebär - som namnet antyder - att det är elproduktion som kan regleras, med andra ord att det produceras mera el när behovet är som störst. Vattenkraften är av hävd den vanligaste typen av reglerkraft. Också kärnkraften räknas dit.
Hade januari varit kallare i år, så hade behovet av reglerkraft sannolikt blivit tydligare. Men nu hade vi tur och frågan föll i glömska.
Vindkraftsbolagen är själva oroliga
Men frågan har inte försvunnit. Till exempel inom Finlands Vindkraftsförening, som driver på nya vindkraftsinvesteringar, finns en oro.
”Erfarenheter från andra delar av världen visar att ju mer vind- och solkraft som finns i systemet, desto mer behövs reglerkraft”, skriver förbundet på sin hemsida.
Förbundet uppskattar att behovet att bygga ut reglerkraft ökar i Finland när vindkraften utgör 30 procent av Finlands elkonsumtion. I januari var den knappa 26 procent.
Men tillväxttakten är snabb. Ifjol ökade vindkraftproduktion med 41 procent.
Borde staten ta över?
Professor Peter Lund föreslog i januari i tv-programmet Spotlight att staten borde ta en aktivare roll i att hjälpa invånarna när marknaden vänder dem ryggen. Enligt Lund kunde staten investera i reglerkraft som skulle dämpa de värsta pristopparna.
- Så varför kunde inte staten när det är fråga om kritisk infrastruktur ta den delen åt sig, att driva den här reglerkraften, alltid ha tillräckligt med reservkraft, föreslog Lund.
Det finns nya inhemska lösningar för reglerkraft, konstaterar Peter Lund på Aalto-universitetet.
- Man kunde tänka sig till exempel Wärtsiläs motorkraftverk som har väldigt snabb respons.
Lund menar att de inhemska motorkraftverken kunde fungera som reglerkraft till ett överkomligt pris. Han kalkylerar att det skulle kosta ungefär 100 miljoner euro i året med en dylik lösning.
I Finland har vi hittills haft förmånlig reglerkraft från vattenkraften, både egen och importerad från Sverige och Norge. Därför har marknaden för motorkraft inte tagit fart här ännu.
- Vi har sålt några enstaka mindre enheter till bland annat industrianläggningar och växthus i Finland, men 99 procent av vår produktion går på export, förklarar direktör Kenneth Engblom vid Wärtsilä.
Wärtsilä exporterar sina motorkraftverk till bland annat USA, Brasilien, Australien, Tyskland och Italien
Ett motorkraftverk kan närmast förliknas vid en bilmotor, men det har betydligt högre verkningsgrad, säger Engblom. Och precis som en bilmotor så kan det startas upp eller stängas ner omedelbart, vilket ju är ett måste med reglerkraften.
Ute i världen är det vanligt med den här typens reglerkraft. Wärtsilä exporterar sina motorkraftverk till bland annat USA, Brasilien, Australien, Tyskland och Italien där de uttryckligen används för det ändamålet.
Trots att frågan om reglerkraft fallit i skymundan, kan det vara värt att komma ihåg, hur ofta finländare har påmints om en eventuell elbrist. Fingrid gick ut med en varning i augusti och oktober ifjol. Finländarna bör förbereda sig på eventuella strömavbrott som förorsakas av elbrist den kommande vintern.
Reglerkraften har monterats ned och nu verkar ingen vilja bygga upp den
Den varningen gav vid handen att vår reservkraft inte skulle räcka till om vintern blev sträng. Det är inte så konstigt, eftersom det finns väldigt litet reglerkraft att ta till om det kniper.
Reglerkraften har monterats ned och nu verkar ingen vilja bygga upp den. Istället är det den europeiska elbörsen som ska lösa problemen. Oberoende av konsekvenserna för den privata elkonsumenten.
Reservsystemet kördes ner
Under större delen av 2000-talet har Finland haft ett effektreservsystem. I korthet går det ut på att Energimyndigheten upphandlat reglerbar reservkraft på den fria marknaden. Enligt statsrådet ska det finnas en effektreserv på 600 megawatt för att garantera leveranssäkerheten för el.
Det handlar om reservkraft som man kan ta till om och när leveranssäkerheten är hotad. Till saken hör att den här effektreserven - som oftast har bestått av gamla kolkraftverk - inte inverkar på själva elmarknaden och dess prissättning.
Fingrids chef Jukka Ruusunen kallar det för systemets ”säkerhetslås”.
Det systemet bröt samman i höstas. Energimyndigheten fick nämligen inte in ett enda godtagbart anbud. Nu finns ingen reserv.
Reserven har en reserv
Sedan finns det ännu reservens reserv, stamnätbolaget Fingrids egna reservkraftverk. Det rör sig om ungefär ett dussin mindre kraftverk med en sammanlagd effekt på cirka 1000 megawatt.
- Reservkraftverken är systemets brandkår, beskriver Jukka Ruusunen. De används bara i yttersta nödfall och återvänder sedan omedelbart till brandstationen.
De används närmast när det förekommer störningar på stamnätet, i snitt ungefär 10 timmar per år. Också den här reservkraften ska enligt Fingrids egna hemsidor i framtiden allt mer skötas på kommersiella villkor på marknaden.
Men direktör Kenneth Engblom på Wärtsilä, som är expert just på teknologi för reglerkraft, ser att riskerna ökar för att elen inte helt enkelt räcker till.
- Mera vindkraft år efter år och ingen ny reglerkraft gör att våra marginaler sjunker.
Engblom menar att risken för elbrist och så kallade blackouts ökar nästa vinter.
Vi är en del av en större elmarknad
På Fingrid väcker professor Peter Lunds tanke på att staten skulle investera i reglerkraft ingen entusiasm.
- Vi är först och främst en del av Östersjöns elmarknad. Vi ska inte sänka marknadspriserna med skattemedel. Priset bestäms på marknaden och det är en bra sak för oss, hävdar Ruusunen bestämt.
Nu vill Ruusunen helst blicka framåt och den utvecklingen ska ske på marknadens villkor; man ska inte ödsla skattemedel på kommersiell verksamhet.
- Så rikt är inte vårt land, sammanfattar Fingrids Jukka Ruusunen.