– Jag kommer aldrig att se tillbaka och fundera att ”tänk om…” sedan då jag sitter i gungstolen. Jag har levt fullt ut, säger Kulla.
På fritiden leder Pia Kulla kören ÅK Ensemble och till vardags driver hon ett stall i Pargas tillsammans med sin man Björn Holmberg. Trots den hektiska vardagen med flera företag och en ambitiös amatörkör är hon nöjd med hur livet har format sig.
”Jag behöver musiken för att leva”
Musiken har varit en del av Kullas liv sedan barnsben. Hennes båda föräldrar var kända musikprofiler på Kimitoön. Hon har lärt sig spela flera instrument och har sjungit hela sitt liv.
– Musik är som mat, vatten och luft för mig. Tillsammans med hästar och stall har musiken alltid varit där, säger Kulla.
Musikens betydelse i hennes liv blev tydlig då hon tog en paus i sjungandet för några år sedan. Hon hade sjungit i en kvartett, som var nära att ta steget att bli professionell. Det ville kvartetten inte, och då blev det en paus för Kulla.
Sedan blev hon ombedd att sjunga på en 50-årsfest. Då hon övade inför uppträdandet kändes det som om en damm skulle ha brustit.
– Jag insåg att jag behöver det här för att kunna leva. Det låter drastiskt, men så kändes det, säger Kulla.
”Kören ger mig energi”
År 2011 gick Pia Kulla och hennes man Björn Holmberg med i kören ÅK Ensemble och nu har hon varit dirigent för kören i flera år. Hon beskriver kören som ambitiös och som alltid höjer ribban.
– Vi är ett gäng på 40 personer och som har jätteroligt tillsammans, både på övningarna och då vi uppträder, säger Kulla.
Den energi som kören får av publiken är otrolig, säger hon.
– Jag antar att det här är det närmaste jag någonsin kommer att komma till någon Madonna. Det att vi kan bolla med publiken och få dem med, det är häftigt, säger Kulla.
Trots att hon njuter av att få vara med i kören tar verksamheten också mycket tid. Hon bor och jobbar i Pargas, medan kören övar i Åbo. Resorna och dagarna blir långa och ibland har hon övervägt att sluta i kören på grund av tidsbrist.
– Jag kan fundera i förväg att nu får det vara nog, vi hinner inte. Men så kör vi med körövningen och så är jag full med energi igen, säger Kulla.
Drömmen om ett eget ridstall blev sann
Pia Kulla har alltid drömt om att få äga ett ridstall. Då chansen kom år 2018, beslöt paret att slå till. I dag har de 18 hästar i sitt ridstall.
– Vi konstaterade att om vi ska orka med verksamheten i framtiden, så måste vi slå till nu.
De första åren hyrde paret stallet, i dag äger de det. Det har inte varit en dans på rosor, och paret var tvunget att starta verksamheten från noll, säger Kulla.
– Vi köpte ponny efter ponny och hankade oss fram.
Då paret startade verksamheten drabbades Europa av en stor torka och det ledde till dyra foderpriser hästarna. Följande år var ovanligt regnig.
Sedan kom coronapandemin. Den var i sig inte enbart en negativ sak för ridstallet, eftersom fler ville delta i en hobbyverksamhet som ordnas utomhus. I nuläget orsakar inflationen och energipriserna bekymmer.
– Vi har nu en tillfällig period, då vi också gör en stor del av stalljobben själva. Vi gör det för att spara pengar. Det är helt enkelt mycket med fysiskt jobb, det administrativa och att ordna ridlektioner.
”När samarbetet med hästen fungerar, så är det något väldigt speciellt”
Det som driver paret att fortsätta trots utmaningarna är att se den glädje, som stallverksamheten ger åt barn och unga. Så kallat ”stallhäng” är mer än välkommet, säger Kulla.
– Vi ser vilken glädje de har av att få rida och men också av att få engagera sig i hästarnas välmående. Det var en orsak till att jag ville starta en ridskola.
Meningen är att de barn och unga som deltar i verksamheten också ska få sköta hästarna och lära sig hur man tolkar en häst och är med den.
– Den stunden då du märker att du kommunicerar med hästen på tankenivå. Det är något väldigt speciellt då samarbetet fungerar, säger Pia Kulla.
Pia Kulla ångrar inte beslutet att starta verksamheten.
– Vi har varit rätt våghalsiga, det medger jag. Men jag ångrar inte det, för resultatet har blivit bra.