Karleby stad har sänkt vattentemperaturen från 58 till 55 grader, minskat på disken och knäppt av en del bastuugnar i simhallen. Totalt har staden lyckats minska förbrukningen av el med 6-10 procent.
Staden följer numera elförbrukningen noga i mer än 80 fastigheter.
– Vi kan följa förbrukningen timme för timme. Så vi ser exakt hur mycket vi sparar jämfört med fjolåret, säger projektarbetare Pasi Haaraoja på Karleby stad.
Tack vare uppföljningen får Karleby också analyser om hur fastigheterna ligger till i jämförelse med andra fastigheter nationellt. Många ligger redan under medelförbrukningen, och i de fastigheter som legat lite högre har man försiktigt ändrat till exempel temperatur.
– Det är inget trolleri utan det handlar om att vara noggrann och följa med förbrukningen hela tiden, säger Klaus Kangas som är disponent för stadens fastigheter.
Bytt lampor och torkskåp
Haaraoja uppskattar att staden har sänkt temperaturen i 20-30 av stadens fastigheter. I dagsläget har man ännu cirka tio fastigheter som förbrukar mer än de borde då man jämför medelvärden nationellt.
I daghem och skolor har man kalibrerat, sett över eller bytt ut olika apparater, allt från luftkonditionering till lampor, golvvärme och torkskåp.
– Energimedvetenheten betyder inte kalla lokaler eller mörka daghem. Naturligtvis lär vi oss tillsammans med barnen att släcka onödiga ljus och att undvika att slösa med energi, säger till exempel daghemsföreståndare Sanna Forslund i ett pressmeddelande från staden.
Den enskilt mest effektiva åtgärden har varit att sänka temperaturen på varmvattnet från 58 till 55 grader.
Skippade matbrickor och en del julbelysning
Från och med november har skolor med årskurserna 7–9 samt gymnasierna inte haft brickor vid matserveringen. Det har sparat vatten, el och energi då man slipper diska brickorna. Julbelysningen i Karleby var också mindre än vanligt i fjol.
Enligt stadsdirektör Stina Mattila har stadens ledning jobbat hårt med energifrågan i vinter.
– Jag måste berömma hela stadens tjänstemannakår som har lyckats enormt bra. Alla har velat vara med och hjälpa till.
Till exempel Chydenius skola får beröm av Haaraoja. Där har elförbrukningen minskat med 17 procent under 2022 jämfört med året innan.
I år byter Karleby ut mer än 700 kvicksilverlampor till ledlampor i gatubelysningen, och där det inte finns ledlampor släcks varannan lampa. En del lampor släcks också nattetid, beroende på område och trafikmängd.
Kristinestad och Vörå ser minskning
I Kristinestad uppskattar arbetsledare Stefan Lindell att staden har lyckats spara högst fem procent i elförbrukning.
– Det är en grov uppskattning. Vi har sett över belysningstider, stängt av ventilation en timme tidigare eller haft halv effekt under nätter.
Visst har man också uppmanat personalen att släcka lampor och låtit en del fastigheter bli något svalare. Men någon märkbar förändring ser Lindell inte. Han påpekar att det är så många faktorer som påverkar förbrukningen, till exempel väder och temperatur.
I Vörå har tekniska direktören Jan Östman jämfört elfakturor från fjolåret (2022) med 2021. Trots högre priser har Vörå minskat eurobeloppet med 13 procent.
– Jag kan inte sätta fingret på vad som är orsaken men det är en allmän medvetenhet och det handlar tydligen om många bäckar små, säger Östman.
Vörå har uppmanat fastighetsskötare att optimera systemen så att det inte blir något extra svinn men å andra sidan har kommunen inte gått in och ändrat på belysning eller liknande.
Också Östman påpekar att förbrukningen såklart varierar olika år beroende på elavtal och väder.
– Men 13 procent är ändå 13 procent hemåt, säger Östman.
I Jakobstad är målet minus 20 procent inom två år
Sparåtgärderna i Jakobstad syns inte riktigt i statistiken för fjolåret. Förbrukningen 2022 är nästan lika stor som 2021.
– Det är en marginell besparing. För värme är det en procent och för el fyra promille, säger stadsutvecklingsdirektör Mika Hakosalo.
Enligt Hakosalo kommer åtgärderna att synas bättre i år. Till exempel har Jakobstad sedan mitten av december samma sorts uppföljning som Karleby i de 20 största fastigheterna i staden.
– Det finns stor potential att minska (förbrukningen) och nu i månadsskiftet januari-februari började vi få all data från de fastigheter som förbrukar mest.
Det Jakobstad främst ska se på är ventilation och värme. Den stora mängd uppgifter som nu samlas in kommer att analyseras av experter som köps in från konsultbolag. Sedan ska de ge åtgärdsförslag.
– Att hitta energitjuvar är lite av ett detektivarbete, de kan finnas lite här och lite där. Byggnaderna är olika och möjligheterna är olika.
Stadens bolag Alerte kommer också att rekrytera en energiexpert under våren. Hakosalo räknar med att eventuella utgifter staden har snabbt betalar igen sig eftersom minskad förbrukning betyder mindre elräkningar.
– Pratar vi pengar är det kanske en halv miljon euro per år.
Och förändringarna handlar inte om ny teknik utan att befintlig teknik kalibreras och ses över.
Enligt Hakosalo är en minskning på 20 procent realistisk och han tar exempel från Stockholm och Örebro där man genomfört lyckade experiment, till exempel att se på helt nya byggnader.
– Man antar det är så mycket ny teknik i dem att allt är frid och fröjd, men i Stockholm i ett nytt bostadshus kunde man kapa 20 procent bara genom att tekniken användes så bra som möjligt.
Närpes gjorde ändringar redan före energikrisen
Närpes har lyckats spara 1,9 miljoner kilowattimmar på förändringar som gjordes redan innan energikrisen seglade upp i höstas.
Enligt tekniska direktören Edd Grahn har staden därför inte behövt ta till några stora åtgärder i vinter.
– Vi har varit flitiga och jobbat med det här i många år.
Till exempel har Närpes satsat två miljoner euro på att byta ut alla lampor i gatubelysningen till LED-lampor. Totala energisänkningen för det är nästan en miljon kilowattimmar per år
– Det blev klart tills då elen började stiga i pris. Så vi har haft bra flyt.
Och de senaste 5-6 åren har man installerat solpaneler på flera nybyggen. Besparingen tack vare det är ungefär 200 000 kilowattimmar per år
Lägger man till nya armaturer i fastigheter och mera energieffektiva värmeflöden blir besparingen totalt kring 1,9 miljoner kilowattimmar per år.
– Så vi har egentligen inte gått inför att släcka en massa lampor för att spara energi utan det har kommit allt eftersom. Vi har gjort så mycket under åren så vi inte har behövt ta till dramatiska åtgärder. Vi har levt ganska normalt.
Såklart har både personal och invånare uppmanats att hushålla med elen, enligt Grahn, men de tidigare åtgärderna och en mild vinter har räckt för att kunna fortsätta som tidigare.
Yle Österbotten har ringt till majoriteten av kommunerna i svenska Österbotten för att fråga hur elförbrukningen ser ut. I flera kommuner uppger man att det inte finns siffror att tillgå och artikeln baserar sig på svaren från de tjänstemän vi lyckades nå och som fick ut information.