– Det medför alltid negativa konsekvenser för barn som lever i de här familjerna. Förstås i olika allvarlighetsgrad, men det påverkar egentligen alltid, kommenterar Maj Estlander som är verksamhetsledare vid stiftelsen Bensow.
Stiftelsen verkar för att barn ska ha trygga uppväxtvillkor.
Det är svårt att säga exakt hur vanligt det är med problematiskt drickande i familjerna. Men till exempel i en studie av A-klinikstiftelsen framkommer att knappt 30 procent av unga i åldern 16–20 år har lidit av att en förälder har druckit för mycket alkohol. För 7 procent av de unga skedde det här ofta.
– Så vi räknar nog med att 25 procent av unga i dag lever med en vuxen som har tampats med beroendesjukdom eller ett riskbruk som påverkar barnet på olika sätt i vardagen. Det påverkar barnets utveckling, skolgång och kamratrelationer, säger Estlander.
Hon tillägger att de här barnen är ganska osynliga i vårt land och att de upplever sig ganska ensamma.
– I Finland har vi ett starkt stigma kring problematiskt alkoholbruk, fastän det hör till en av våra vanligaste folkhälsosjukdomar. Det är så utbrett och medför stora kostnader och problem, både på samhällsnivå och på individnivå.
Estlander säger att det borde talas betydligt mer om det här, så att folk bättre skulle känna till vad beroendesjukdomar är och hur de kan drabba närstående.
– När ingen pratar om det, när vuxna inte pratar om det, så skapar barn ofta sina egna förklaringsmodeller, och de handlar ofta om att man skuldbelägger sig själv.
Den här veckan är det dessutom en årlig, internationell vecka som sätter fokus på barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. I Finland har stiftelsen Bensow lanserat den under namnet Se anhörigbarnet.
Problem också på lång sikt
Specialforskare Kirsimarja Raitasalo på Institutet för hälsa och välfärd (THL) har forskat om barn som lever i familjer där det dricks för mycket alkohol.
– Om föräldrarna har svåra problem med alkohol, så kan det hända att barnen tar vuxnas roll och ansvar i familjen, till exempel måste de ta hand om småsyskon, mat, och också föräldrarna själva om de är i dåligt skick.
Hon nämner att barnen sedan lätt skäms för situationen i hemmet, och inte vill ta hem vänner.
Barnen reagerar ganska olika på alkoholmissbruk i familjen. Många barn upplever ändå situationen som skrämmande, säger hon.
– Vi också har vetenskaplig evidens för att kontinuerlig stress i barndomen kan påverka hjärnutvecklingen och leda till problem med beteende, kognitiva funktioner och den psykiska hälsan, säger Raitasalo.
Dessutom kan föräldrars alkoholmissbruk till exempel leda till att barn själva får missbruksproblem och att de marginaliseras.
Det finns stöd att få
Till exempel i Österbotten stöder till exempel Ninni-verksamheten barn som bor i familjer där det dricks för mycket.
Och i Nyland gör stiftelsen Bensow det genom Min stig, påpekar Maj Estlander.
– Vi erbjuder en plats där man får prata om de här sakerna, om vad missbruk handlar om, om hur det påverkar familjen, vilken roll man själv har i det hela och så ordnar vi kamratstöd där man får träffa andra jämnåriga i liknande situationer, och så ordnar vi sommarläger också.
Kirsimarja Raitasalo betonar dessutom att vuxna överlag har en viktig roll i att minska på alkoholproblemet.
– Alla vuxna i samhället borde tänka på sitt alkoholbruk, ur barnens synvinkel. Och tänka på hurdan rollmodell de är för barnen och de unga med sitt beteende.
Raitasalo nämner också att myndigheter – till exempel allt från personal i skolor till socialvården måste vara uppmärksamma på att barn kan behöva stöd till följd av en förälders alkoholmissbruk.
– Det är viktigt att vi som samhälle säkrar att servicen är tillräcklig och tillgänglig, att det är möjligt att få servicen, inte bara tala om att det är bra, utan att försäkra att det händer.
”Mer skulle behöva göras”
Raitasalo säger att med tanke på hur vanligt fenomen det här uppskattas vara så är det klart att det samhälleliga stödet inte räcker till.
– Man borde satsa mera. Det finns barn och familjer som inte får det stöd de behöver.
Hon säger att det är viktigt att ingripa så tidigt som möjligt, och att också satsa på förebyggande arbete.
– Om vi inte hjälper barn i tid, så växer olika problem och blir större och större, och också de kostnader som de orsakar blir flerdubbla.
Kirsimarja Raitasalo nämner också att det enligt forskning skulle vara riskabelt att till exempel börja sälja vin i matbutiker, eftersom den ökade tillgången på alkohol då skulle leda till att det dricks ännu mer i många familjer.
– När konsumtionen ökar, så blir det också mer problem i familjer med alkoholmissbruk.
