Riksdagens ekonomiutskott har idag behandlat den nya gruvlagen och om allt går enligt planerna så kommer lagen att godkännas inom de närmaste veckorna. Den största förändringen i lagen är att kommuner i praktiken kan stoppa ett gruvbolags planer på att starta en gruva på kommunens område om man så vill.
Samtidigt vill EU att Europa ska bli självförsörjande på sällsynta metaller. Och efterfrågan på dem är massiv. Förutom att till exempel en smarttelefon innehåller närmare 40 stycken olika metaller så behövs de här sällsynta metallerna också i elbilarnas bilbatterier, i solpaneler och i vindkraftens turbiner. Alltså teknik som behövs för att vi ska kunna frångå fossila bränslen.
Finland har en hel del av de här eftertraktade sällsynta metallerna och naturvänner oroar sig nu över att Finlands vackra och rena natur offras i jakten på metaller. Så vad är vi riktigt beredda att ge upp för att bli fossilfria?
Frågan diskuterades i dagens Slaget efter tolv och där möttes Håkan Pihl som är senior advisor och tidigare chefsgeolog på Nordkalk i Pargas, Otto Bruun, som är doktorand i miljöjuridik vid Östra Finlands universitet och aktiv inom miljörörelsen och Olav ”Joffi” Eklund, professor i geologi vid Åbo Akademi.
Efterfrågan på sällsynta metaller är ofantlig
Eklund menar att det ännu inte riktigt har sjunkit in i våra medvetanden hur ofantligt stor efterfrågan på de här sällsynta metallerna faktiskt är och kommer att bli inom de närmaste åren. Också vi i Finland måste bära vårt ansvar för klimatomställningen menar han.
– Efterfrågan kommer klart att överskrida det utbud som jordklotet har idag. Om några år kommer metaller som litium, kobolt, nickel och grafit (även om det inte är en metall) att – så som det ser ut idag – inte räcka till med den gruvdrift som finns idag, säger Eklund.
Otto Bruun betonar att hushållningen av sällsynta metaller måste bli en helt annan och att man måste komma ifrån den slit- och slängmentalitet som han upplever finns idag. Han ifrågasätter också om det är vettigt att alla verkligen ska ha en egen elbil i framtiden.
– Kan vi transporteffektivisera samhället, minska beroendet av ineffektiva transportlösningar? Kan de som är beroende av privata bilar gå över till någon form av lättare bilar? funderar Bruun.
Finland kan bidra med eftertraktade metaller
Eftersom det finns både litium, nickel, kobolt och grafit i Finland så blir vi en viktig pusselbit i EU:s målsättning att bli självförsörjande på metaller.
Håkan Pihl befarar ändå att den nya gruvlagen kan innebära vissa risker med tanke på EU:s förhoppningar om självförsörjning.
– Vi har diskuterat globala frågor i den här diskussionen. Vi har nämnt Kina, Ryssland och Kongo och EU som vill bli självförsörjande. Den nya gruvlagen för ändå ner beslutsfattandet till kommunal nivå och det är inte säkert att det här gynnar EU:s mål. Är man i kommunerna beredd att se den stora globala bilden? funderar Pihl.
Olav ”Joffi” Eklund håller med.
– Det är onekligen skumt att en kommun med några tusen invånare kan sätta stopp för EU:s planer på att bli oberoende, säger Eklund.
Not in my backyard
Olav ”Joffi” Eklund menar att det finns ett utpräglat ”Inte på min bakgård”-tänkande när det gäller gruvdrift i Finland. Han menar att trots att det finns välinformerade och sakliga miljöorganisationer så finns det också de som sysslar med ”miljöpopulism” och som hellre vill föra fram halvsanningar än ingå i en verklig dialog med gruvbolagen.
Otto Bruun efterlyser större ödmjukhet inför den kritik som miljövänner framför.
– Jag har ganska stor förståelse för att många ibland ganska starkt motsätter sig gruvbolagens planer.
Du kan lyssna på hela diskussionen, som också kommer in på frågor om vad Nordkalk kunde lära sig av den uppmärksammade tvisten på Gotland där Nordkalk ville starta ett nytt dagbrott i Bunge men mötte på hårt motstånd från invånare och miljöorganisationer, genom att trycka på länken högst upp.