Riksdagen klubbade igenom en förändring i punktskatten på läskedrycker i februari, efter att finansutskottet enhälligt blev klart med sitt betänkande om propositionen till lagförändring gällande punktskatten på läskedrycker.
Den nya skatten beskattar sockerhaltiga drycker enligt sex olika kategorier, i stället för två, som det tidigare har varit.
Men den lag som uppdaterades i februari var inte en egentlig sötsaksskatt, sockerskatt eller hälsoskatt. Det var ett mindre paket som handlade enbart om sockerhalten i läskedrycker.
Sötsaksskatten har strukits två gånger med hänvisning till EU-bestämmelser
Vi har haft en riktig sötsaksskatt i två olika omgångar i Finland. Det var 1926–1998 och 2011–2016. Under den senare perioden beskattades också glass.
Första gången slopades den så kallade sötsaksskatten på grund av problem som uppstod på den finländska marknaden för sötsaker och problem med EU-principen om icke-diskriminering.
Ett problem med sötsaksskatten var gränsdragningarna. Berörde skatten enbart tillsatt socker eller omfattade den också till exempel socker från frukter? Det fanns också en rädsla för att sockret skulle ersättas av andra sötningsmedel som är ännu skadligare för hälsan.
Andra gången sades det att staten avstod från skatten på grund av osäkerheten kring tillämpningen av EU-bestämmelser. Det handlade om att sötsaksskatten kunde tolkas som ett statligt stöd till sockerfria alternativ.
Industrin är rädd för sockerskatten och frågan är genompolitiserad
Det här är den officiella versionen, men alla köper inte den.
– Det är alldeles klart att det inte var EU:s beslut. Vi kan ha en sockerskatt, om vi vill, på grund av folkhälsan, säger hälsoforskaren och tidigare centerriksdagsledamoten Pekka Puska.
I regeringsprogrammet står det att möjligheten att införa en sockerskatt ska utredas. Men på fyra år har ingenting hänt och orsakerna är många.
– Det handlar både om att industrin är rädd att sockerskatten ska skada deras business och att det är svåra och tråkiga frågor för tjänstemännen på ministerierna, fortsätter Pekka Puska.
Det är också en genompolitiserad fråga. Inställningen till sockerskatten beror på var du befinner dig på högervänsterskalan och hur du ser på klimatpolitiken. Det handlar helt enkelt om partiernas politiska dna.
– För en socialdemokrat är det lätt att acceptera att samhället har ett ansvar för människors hälsa medan samlingspartisten anser att vi lever i en fri värld där alla får äta vad de vill, resonerar Mikael Fogelholm som är professor i näringslära vid Helsingfors universitet.
Socker leder till övervikt som kan leda till cancer
Det som är alldeles klart är att hög konsumtion av socker leder till övervikt och fetma. Däremot är kopplingen till cancer indirekt. Det inga entydiga vetenskapliga belägg för att socker skulle öka risken för cancer. Däremot finns det en klar koppling mellan övervikt och cancer.
Sötsaksskatten hade positiva effekter på folkhälsan genom den minskade konsumtionen av socker. Det senaste initiativet om en sockerskatt togs i samband med budgetbehandlingen i slutet av 2021.
Sen blev det tyst. Hälsoskatten skulle utredas, men ingenting har hänt.
Hälsoskatten har kämpat i motvind hela vägen
Hälsoskatten har kämpat i motvind hela vägen. Hösten 2021 lät mediehuset Uutissuomalainen göra en opinionsmätning som visade att 48 procent av finländarna motsatte sig den så kallade hälsoskatten, medan 37 procent stödde den.
Ivrigast talade Vänsterförbundets och De Grönas välutbildade anhängare för hälsoskatten. Stödet var också starkast i åldersgruppen 30–44, enligt opinionsundersökningen.
Bakom motståndet finns en rädsla för att beskattningen i förlängningen kommer riktas mot de stora hälsoproblemen som är kopplade till finländarnas matvanor.
För mycket salt, för lite grönt och för mycket rött kött
En forskningsrapport från 2019 ringar in de stora hälsoproblemen med finländsk kost. De handlar om för mycket salt, för lite grönsaker och frukter och för mycket rött kött.
Framförallt handlar det om den finländska mannens kostcirkel. Det blir för mycket salt och för lite fibrer, men efter det är det jämnt skägg mellan problemen med socker och rött kött.
– Det talas mycket om sockret. Men det röda köttet är ett ungefär lika stort problem, säger Mikael Fogelholm på Helsingfors universitet.
Förra riksdagsledamoten Pekka Puska håller långt med Fogelholm, men betoningarna blir lite annorlunda.
– Lagstiftarna borde börja med sockret och sen ta med salt och hårda fetter, säger Puska.
Finns det en oro bland lantbrukarna att en sockerskatt ska driva på en köttskatt?
– Ja, men då handlar det mera om miljöpolitik, svarar centermannen Pekka Puska.
Regeringen har problem med sitt program för klimatvänlig mat. En del säger till och med att programmet har fallit.
För ett år sedan var målet att skära ner den totala köttkonsumtionen med en tredjedel fram till 2030. I den uppdaterade versionen finns inget kvantitativt mål, i stället är målet att minska den totala konsumtionen av kött.
Centern vill inte bestämma vad du sätter på tallriken
En eventuell köttskatt är elefanten i rummet.
– Centern är totalt emot. Man kunde ju tro att det är egalt om man har kossor eller odlar bönor, men det verkar vara en ideologisk fråga att man har djur på landet, säger professor Mikael Fogelholm.
Köttet på våra tallrikar har varit en ständig källa till irritation, framförallt mellan regeringspartierna Centern och De Gröna.
Det här tog sig uttryck i polemiken mellan Gröna Unga och Centern då Helsingfors universitets lunchrestauranger Unicafe beslöt sig för att stryka nötköttet från menyn.
De Gröna ville bojkotta mjölk och kött, medan dåvarande jordbruksministern, Centerns Jari Leppä (C) tog till brösttoner och sa att han är mot förbud och inskränkningar av kostcirkeln.
Den avgående jordbruksministern Antti Kurvinen (C) motsätter sig också han att ge siffror för hur mycket rött kött människor ska äta.
– Vi tänker inte börja ge anvisningar om hur många gram eller kilogram kött människor borde äta, sa Kurvinen i A-studio i början av februari.
Också bland SFP:arna finns en viss skepticism till programmet för klimatvänlig mat.
– Klimatavtrycket mellan inhemskt och utländskt kött varierar kraftigt, och skillnaderna kan vara stora även gårdar emellan i Finland. Man borde nästan på ner på gårdsnivå, säger riksdagsledamoten Anders Norrback (SFP) till Svenska Yle.
Alla överens om att nästa regeringsperiod gäller det
Professor Mikael Fogelholm tror – trots allt – att vi kan ha en ny sockerskatt bakom hörnet. Sockret är nämligen inte en ideologisk fråga på samma sätt som köttet.
Skattesatsen på sockret skulle antagligen bli så låg att det inte skulle påverka vare sig sysselsättningen eller konsumtionen, spår professorn.
– Politikerna kunde säga att de har gjort vad de kan för att lösa svåra hälsoproblem. Sen tittar man på effekterna och konstaterar att ingenting har blivit bättre. Efter det är det lätt att slopa beskattningen och säga att sockerskatten inte fungerar, säger Mikael Fogelholm.
Finlands social och hälsa rf SOSTE, som är en riksomfattande paraplyorganisation för 230 social- och hälsovårdsorganisationer, samlade i hop riksdagsledamöter från alla partier för en diskussion i slutet av januari. Av diskussionen framgår att samtliga partier stöder en hälsoskatt under nästa regeringsperiod.
– Hälsoorganisationerna anser att det här är en typisk win-winsituation. Staten får mera intäkter, folkhälsan blir bättre och skatten skulle stödja hälsovården, sammanfattar den erfarna hälsoforskaren och politikern Pekka Puska.