Vi tillbringar i genomsnitt sju timmar per dag vid en skärm, varje dag. Detta inkluderar skärmtid för mobilen, surfplattor, datorer och TV-apparater. Majoriteten av tiden, drygt tre timmar, glor vi på vår telefon.
Synrådgivare Tina Hultgren på Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f. säger att våra ögon blir trötta och spända, vi överanstränger våra ögon då vi tittar långa tider på en skärm.
Ofta håller vi skärmen väldigt nära ögat, närmare än då man till exempel läser en bok.
Typiska symptom på trötta och överansträngda ögon är suddig syn, ögontorrhet och huvudvärk.
Torra ögon hänger helt enkelt ihop med att man stirrar intensivare på en skärm och då blinkar man mer sällan på ögonen.
– Då vi läser en bok faller det sig ofta naturligt att fokusera blicken åt annat håll och blinka med ögonen då man vänder blad. Då fuktas ögonen naturligt och slappnar av en stund, säger Hultgren.
Ögontorrhet tar sig uttryck i rinnande ögon, suddig syn, röda ögon och känsla av grus i ögonen.
Viktigt att barns ögon stimuleras rätt
Barns syn utvecklas från födseln fram till ungefär tio års ålder. Därför är det viktigt att ögonen stimuleras på rätt sätt.
– För att ett barn ska få en bra synutveckling behöver ögat stimuleras och användas mångsidigt, poängterar Hultgren.
Med mångsidighet menar Hultgren att ögonen behöver fokusera på saker på olika avstånd istället för att i timmar sitta och se nära på en skärm.
Barnens ögon får en mångsidig stimulans då barnen rör på sig utomhus. Dessutom har det konstaterats att dagsljuset stimulerar dopaminutsöndringen på näthinnan, vilket gynnar en bra synutveckling.
Förorsakar aktivt skärmtittande närsynthet?
Ett världsomfattande fenomen som ögonläkare och forskare har noterat är att närsyntheten markant har ökat sedan millennieskiftet.
Under 1900-talet var förekomsten av närsynthet i Finland mer eller mindre konstant och cirka 1–2 % av barnen konstaterades vara närsynta vid sju års ålder.
Men i slutet av 1900-talet hade mängden fördubblats bland barn i åldern runt 15 år, jämfört med 15-åringar cirka 50 år tidigare.
Många läkare och optiker ser en ökning av närsynhet hos barn på sina mottagningar, men såväl läkare som forskare anser att det behövs mer forskning för att slå fast att skärmtittandet är boven.
Halva jordens befolkning närsynt om 25 år
Det finns inga exakta siffror på hur många finländare som lider av närsynthet, men det finns en uppskattning på 25 %.
I Asien är förekomsten av närsynthet över 90 % bland unga.
WHO uppskattar att det finns nästan 1,9 miljarder närsynta människor i världen just nu. Om utvecklingen fortsätter oförändrad kommer de att utgöra hälften av världens befolkning år 2050.
Närsynthet är ofta ärftligt. Risken är större att bli närsynt om föräldrarna är närsynta.
Flera studier visar också att närsynthet också kan vara kopplat till skärmar och att man studerat länge - i ”värsta fall” har man börjat skolan som sjuåring och har efter gymnasiet studerat i sex år, vilket sammanlagt gör 18 år av mycket läsande.
Närsyntheten gör helt fysiskt att ögat ändrar form, ögat blir längre. Det i sin tur gör att ögat blir skörare och man utvecklar risk för att få ögonsjukdomar senare i livet.
Pausgymnastik med ögonen
Ögat behöver pauser då man jobbar med skärmar så att ögonmusklerna emellanåt får slappna av.
Förutom att man tar paus är det bra att gymnastisera med ögonen, säger Hultgren.
– Titta mellan varven på långt avstånd, titta uppåt-nedåt-till sidan, och blinka med ögonen så mår ögonen bättre, instruerar Tina Hultgren.
Då det gäller barn är det klokt att låta en optiker eller ögonläkare kolla ögonen om barnen kniper ihop ögonen för att se långt, har huvudvärk eller alldeles tydligt behöver ha boken eller telefonen närmare ögonen än tidigare.
Också alla vuxna borde kolla sina ögon regelbundet.