Jani Kajanoja är forskardoktor i psykiatri vid Åbo universitet, och han har forskat om matberoende inom Finnbrain-projektet. Syftet med forskningen var att ta reda på hur vanligt det är med matberoende i Finland, något som inte har undersökts tidigare. Man ville också ta reda på vilket samband det finns med matberoende och viktindex, samt med depression och ångest.
– Den typen av mat som verkar leda till beroende är i dag mer tillgänglig och konsumtionen av den har ökat. Dessutom blir övervikt hela tiden ett allt större problem i samhället. Därför kan man nog i alla fall dra någon slags slutsats om att det här har blivit vanligare, säger Kajanoja.
Enligt Kajanoja är det ändå svårt att säga exakt hur vanligt det är att ha problem med matberoende, eftersom det ännu inte har forskats särskilt mycket om fenomenet. Matberoende började undersökas på allvar först under 2000-talet.
Vi är alla beroende av mat för att överleva, men hur vet man att ens konsumtion har blivit ett problem?
– Om man märker att ens ätande blir okontrollerbart på något sätt vilket i sin tur leder till psykiskt illamående eller hälsoproblem kan det klassas som matberoende, säger Kajanoja.
Enligt Kajanoja kan det handla om att inte kunna sluta äta en viss typ av mat, till exempel produkter med mycket socker, eller att inte klara av att minska sitt matintag trots att man vill det. Han betonar ändå att det finns många olika grader av matberoende, och att de allra flesta av oss kan ha svårt att kontrollera vårt ätande ibland.
– Det är väldigt vanligt att man har den här typen av problem med sitt ätande. Det är dessutom vanligt att man känner skuld och självförakt - i vår studie var det många som upplevde de här känslorna i samband med sitt ätande. I princip alla har någon slags svårigheter.
Kvinnor upplever oftare att deras ätande är ett problem
Undersökningen vid Åbo universitet visade att ungefär 1,5 procent av männen och 6,6 procent av kvinnorna upplever symtom som kan klassas som matberoende. Forskningen visade att symtomen förekommer i lika stor utsträckning bland män och kvinnor, men att kvinnor oftare upplever att det här är ett problem.
– Det här har troligen att göra med att kvinnor har uppfostrats till att vara mer medvetna när det gäller sin hälsa och sin kroppsbild, säger Jani Kajanoja.
Vad är då skillnaden mellan en ätstörning och ett matberoende? Till exempel hetsätningsstörning kan också leda till att man har svårt att kontrollera sitt ätande. Enligt Kajanoja finns det likheter, men också skillnader.
– Personer tenderar att ha vissa personlighetsdrag, och ätstörningar har åtminstone delvis att göra med kultur och skönhetsideal, vilket matberoende inte har.
Ligger inte bara på individens ansvar
Kajanoja säger att det är viktigt att komma ihåg att det inte enbart handlar om viljestyrka för att bli av med ett matberoende. Det har också att göra med hur samhället ser ut, och vilken mat som tillverkas.
Det är ofta processad mat som ger snabb energi i form av socker, fett och kolhydrater som lättare kan leda till beroende. Den här typen av mat förekommer inte i naturen.
– Det här ligger inte bara på individens ansvar. Det handlar också om den mat som finns tillgänglig, att vi tillverkar mat som det finns en stor risk att man blir beroende av, säger Kajanoja.