– Jag vill vara väldigt tydlig. Det här kriget har också varit ett krig mot kvinnor och flickor, sade Jaime Nadal, representant för FN:s befolkningsfond i Ukraina, under en digital presskonferens förra veckan.
Medan skildringar från kriget i Ukraina ofta fokuserar på männen vid fronten – det fysiska krigandet och dödandet – har kvinnor och flickor också drabbats hårt.
– Cirka 18 miljoner människor, vilket är nästan 40 procent av Ukrainas befolkning, är i behov av humanitär hjälp och skydd, sade Nadal.
– Runt 3,5 miljoner – främst kvinnor – är i behov av tjänster som fokuserar på att förebygga och svara på könsbaserat våld, tillade han.
Kvinnors särskilda utsatthet
Ukrainska kvinnor har påverkats när deras bostadshus, sjukhus och förlossningsavdelningar blivit föremål för ryska missiler.
Det är också kvinnor och barn som utgjort majoriteten av de miljontals ukrainare som varit tvungna att fly sina hem i krigets spår.
– Det här brutala kriget har tagit tusentals liv och det har påverkat kvinnors och flickors hälsa, integritet och säkerhet dramatiskt, sade Nadal.
Vetskapen om kvinnors särskilda utsatthet i krig fick svenska journalisten och författaren Lisa Bjurwald att åka ner till Ukraina bara någon vecka efter att invasionen inleddes.
– Vi vet att till exempel våldtäkt används som ett vapen i krig och att risken för människohandel för sexuella mål ökar. Dessutom visste jag att grupper som bedrev människohandel redan fanns i Ukraina innan invasionen, säger Bjurwald, som nu är aktuell med boken Slava Ukraini!, som fokuserar på kvinnornas erfarenheter av kriget i Ukraina.
Sexuellt våld ett sätt att sprida terror
Ukrainska kvinnor har haft en ökad risk för att bli offer för människohandel. De har också blivit offer för det sexuella våld som den ryska armén enligt flera rapporter systematiskt utövat i ockuperade byar, städer och regioner i Ukraina.
Det finns många vittnesmål om det sexuella våldet, bland annat uppgifter i en rapport till FN om en 22-åring i Kievregionen som i mars i fjol blev serievåldtagen och en 4-åring som tvingades utföra oralsex på en rysk soldat.
Att våldtäkt används som ett sätt att sprida skräck i krig är inget nytt.
– Det handlar egentligen inte om mängden kvinnor som blir våldtagna, även om varje fall naturligtvis är ett brott och en tragedi, utan det handlar om att ryska armén på det här sättet sätter skräck i resten av befolkningen, framför allt i den kvinnliga, säger Bjurwald.
Många kvinnor vill fortfarande i dag dessutom inte anmäla att de blivit våldtagna på grund av skam.
– Den här typen av sexuell tortyr leder till ett skuldbeläggande av offret. Det är verkligen ett tecken på hur Ryssland arbetar på alla fronter. Det är en form av psykologisk terror som är ett väldigt effektivt vapen.
– Ryssland är inte bara anfallaren, utan också den part som medvetet och aktivt bryter mot krigets lagar.
Bjurwald säger att många ukrainska kvinnor beskriver Ryssland som en sorts återfallsförbrytare eftersom Ukraina utsatts för rysk ockupation tidigare.
– Vissa liknar Ryssland till och med med en våldtäktsman som ständigt kommer och försöker ockupera landet.
Kvinnor är inte bara offer
Samtidigt tyckte Bjurwald tidigt att mediebevakningen av kvinnorna i krigets Ukraina var bristfällig.
– Man klämde in kvinnorna lite på slutet och följde inte riktigt upp. Man skrev lite pliktskyldigt och ytligt. Ibland var det sensationssökande journalistik, med klassisk bildsättning av gråtande äldre kvinnor i hucklen.
Framför allt tyckte Bjurwald att kvinnorna ständigt porträtterades som enbart offer, medan bilden som hon fick när hon träffade kvinnorna var betydligt mer mångfacetterad.
– Jag blev så fruktansvärt imponerad av de ukrainska kvinnornas motståndskraft och förmåga att inte bara kollapsa i sorg och trötthet.
Bjurwald poängterar att de ukrainska kvinnorna tagit aktiva val från början av konflikten, till exempel gällande om de ska fly eller stanna kvar i landet.
– Jag skulle säga att de styrt mycket mer över sitt eget öde än vad som kanske framkommit i vanliga nyhetsartiklar där det framstått som om de bara slussats runt, hjälplösa.
Kvinnorna spelar aktiva roller i kriget
Något som enligt Bjurwald är unikt för den kvinnliga upplevelsen av krig är att plötsligt behöva ta allt ansvar för familjen själv.
Medan männen kallas in i kriget, måste kvinnorna lugna barnen i skyddsrum, fixa mat under omfattande elavbrott och ta beslut om familjen ska fly.
– Det är ofta väldigt chockartat att bli familjens försvarare och försörjare på det här sättet. Det gör också att den psykologiska bördan blir väldigt stor för dig som kvinna. Därför att du måste bita ihop inför barnen och omvärlden.
Många av Ukrainas politiker och officiella makthavare är unga till halvunga kvinnor som fick sin start i demokratiarbetet via Majdanrevolutionen
Lisa Bjurwald
De ukrainska kvinnorna har dessutom mobiliserat sig och varit en del av kriget på olika sätt.
Bland annat är 5000 ukrainska kvinnor med i striderna vid fronten, enligt Ukrainas biträdande försvarsminister. Upp till 50 000 kvinnor har uppskattats tjänstgöra i uniform i kriget, även om den siffran är svår att verifiera.
– Det finns också kvinnor som tagit hand om andra kvinnor som kommit tillbaka från fronten, säger Bjurwald.
Ukrainska kvinnor har utöver detta bland annat tagit initiativ till en IT-bataljon, kallad Dattalion, som motverkar rysk propaganda och desinformation, samt dokumenterat olika ryska krigsbrott.
– Och många av Ukrainas politiker och officiella makthavare är unga till halvunga kvinnor som fick sin start i demokratiarbetet via Majdanrevolutionen. Det här står också i kontrast till Ryssland, som är ett väldigt chauvinistiskt och kvinnofientligt samhälle.
Aktivism utomlands
Det är inte bara kvinnorna på hemmaplan som engagerat sig för att hjälpa hemlandet, utan även flyktingkvinnorna som Bjurwald mött utanför Ukraina.
– Det finns en aktivism internationellt där ukrainska kvinnor samarbetar och ordnar demonstrationer och insamlingar. De jobbar för att se till att väst inte glömmer bort kriget utan fortsätter att skicka hjälp.
Hon påpekar att alla de kvinnor som hon intervjuat är tydliga med att de ska flytta tillbaka till sitt hemland så fort som de kan.
– Jag har inte träffat någon som är inställd på att stanna. Inte ens de som kanske har barn på dagis eller som själva fått bra jobb i andra länder.
Årsdagen river upp
För de ukrainska kvinnor som Bjurwald fortfarande är i kontakt med är årsdagen för kriget tung.
– Man hoppades ju att man inte skulle behöva säga att ”nu går kriget in på sitt andra år”. Kampviljan finns fortfarande där, men också känslor av misströstan inför hur länge det har fått pågå.
Det finns också en frustration över att hjälpen från väst dröjer och en rädsla för att omvärlden ska tröttna på att bistå Ukraina.
– Alla kvinnor upprepar att det här är ett krig som de aldrig velat ha. De säger att ”vi krigar, vi kämpar, vi gör allt, men ingen av oss har velat ha det här kriget”. Det är väldigt viktigt att ha i åtanke att de verkligen inte bett om det, utan bara gör det bästa av sin situation.
I kulturpodden Sällskapet diskuteras Lisa Bjurwalds bok Slava Ukraini och kvinnornas roll i kriget.
