När Rysslands president Vladimir Putin pratat i några minuter inför det ryska parlamentet på tisdag förmiddag känns det som en déjà vu.
Allting han säger har han sagt förut – lögnerna om att det är väst som är ansvarigt för kriget i Ukraina och att Ryssland bara skyddar det ukrainska folket.
Det återkommande och något märkliga fokuserandet på samkönade pars rättigheter som bevis för det degenererade väst.
Anklagelserna mot den så kallade ”nynazistiska regimen” i Kiev som fått makten genom en så kallade kupp i Ukraina år 2014.
Under de första 30 minuterna avlöser lögnerna om väst och Ukraina varandra.
– De pratade öppet om att förse Ukraina med kärnvapen, säger Putin, med hänvisning till väst, vilket givetvis inte stämmer.
Ingen ny information
Många hade spekulerat kring vad Putins tal skulle handla om, troligtvis eftersom talet ställdes in i fjol.
Flera undrade om Putin tänkte utlysa en upptrappad mobilisering lagom till årsdagen av kriget, den 24 februari. Andra trodde att han åtminstone skulle skramla med de ryska kärnvapnen igen.
Det slutliga talet bjöd dock inte på mycket nytt, trots att det pågick under nästan två timmar.
Kanske var det också därför som flera i publiken såg ut att vara nära att slumra till under talets gång.
Den största nyheten var att Ryssland pausar sitt deltagande i avtalet om kärnvapennedrustning, det så kallade Start-avtalet (Strategic arms reduction treaty). Men också detta sades utan att specificera vad en sådan paus innebär.
– Nato krävde att Ryssland skulle fortsätta implementera Start-avtalet, inklusive att ge inspektörer tillgång till våra kärnvapenanläggningar. Jag vet inte ens vad jag ska kalla det – det absurdas teater, sade Putin.
Något desto värre vapenskramlande bjöd talet egentligen inte på.
Försvarstal till inhemska publiken
Talet var främst riktade till den inhemska publiken – ett försvarstal där Putin, genom sina lögner, försökte övertyga sin befolkning om varför kriget i Ukraina är nödvändigt.
Putin sade väldigt lite om situationen vid fronten i Ukraina. Antagligen för att det fortfarande finns få framgångar att lyfta fram.
Han pratade heller inte desto mera om läget i de fyra annekterade ukrainska regionerna, som fortfarande inte kontrolleras i sin helhet av Ryssland.
Istället gav han löften om stöd till veteraner och deras familjer och om högre löner för soldaterna. Han sade också att personer som arbetar inom försvarsindustrin bland annat ska kunna få subventionerade bostadshyror.
På det här sättet verkade den ryska presidenten förbereda landet på att kriget blir långvarigt. Under talets gång framstod en rysk seger som den enda acceptabla utgången.
Putin lyfte också fram att den ryska ekonomin klarat sig bättre än vad västvärlden förutspått och pratade om satsningar på infrastruktur och bättre tågförbindelser österut. Detta för att ge sken av att Ryssland minsann klarar sig utan kontakterna och förbindelserna västerut.
Putins alternativa verklighet
Putins tal inföll exakt ett år efter att han erkände de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga stater. Bara dagar senare anföll Ryssland Ukraina.
Talet visar att lite förändrats i Putins världsbild sedan dess. Tvärtom har lögnerna blivit värre och skulden riktats allt mer mot väst, från att ha fokuserat primärt på det han kallar den nynazistiska Kievregimen i fjol.
Putin målar upp en alternativ verklighet där Ryssland fortfarande är det ständiga offret och väst den stora fienden. En verklighet där väst inte bara sprider desinformation och alternativa fakta, utan också är en imperialistisk makt medan Ryssland tappert står emot.
Som journalist kan det ibland vara svårt att bemöta den här världsbilden när den är så otroligt verklighetsfrånvänd.
Det framstår allt mer som ”det absurdas teater”, för att citera den ryska presidenten själv.