Ikväll är det final i Tävlingen för ny musik (UMK) och finländarna utser en låt som ska representera Finland i årets Eurovision Song Contest i Liverpool i maj. Oavsett vem som vinner så är det knappast ett bidrag som väcker särdeles mycket anstöt eller polemik – på ett politiskt plan.
Den övervakande gruppen inom EBU (European Broadcasting Union), vars uppgift bland annat är att se till att de deltagande länderna följer sångtävlingens regelverk, kommer knappast heller att ifrågasätta vårt bidrag.
När det gäller Finland, så är det är väl främst bidragets musikaliskt kvalitativa egenskaper som kommer att diskuteras och ifrågasättas – i första hand av oss själva.
Politik är inte välkommet på Eurovisionsscenen
Men det är inte alla deltagande länders bidrag som kommer lika lätt undan. Vissa kan ligga illa till om de har valt att delta med en låt vars lyrik eller budskap står i strid med den så kallade Eurovisionsandan.
Sångtävlingens regelverk stipulerar nämligen att ”en sångs titel och innehåll inte får nedvärdera tävlingen samt inte innehålla några politiska, kommersiella eller religiösa budskap”.
En regel som officiellt skrevs in först år 2005 och som sedan dess har använts ett antal gånger för att antingen censurera, justera eller rentav förbjuda vissa bidrag.
För tillfället diskuteras det flitigt på olika forum om till exempel Tjeckiens bidrag i år håller sig till reglerna. My Sister's Crown är en antikrigslåt och handlar om kriget i Ukraina.
Men på vilka grunder ett bidrag kan censureras eller förbjudas verkar variera stort. Tittar man tillbaka på de senaste 10–15 åren så verkar beslutsprocessen vara rätt så inkonsekvent.
Vem eller hur man tolkar regelverket är höljt i dunkel
EBU kommenterar inte enskilda fall eller överlag om hur man resonerar kring tolkningen av regelverket.
Eurovisionens kommunikationschef Dave Goodman svarar per e-post att ”det just nu inte finns någon som kan svara på frågor om det här ämnet” och hänvisar till en bifogad text med mer ingående information om regelverket.
Källor inom Yle har också bekräftat att det lär finnas en policy inom EBU att inte uttala sig i frågor som har med granskningen av låtbidragen att göra.
Det finns väl inte någon som vill ta ansvar, för att det är en så mångfacetterad fråga och kanske omöjlig att svara på
Kjell Ekholm
En av de som har många års erfarenhet av både EBU och Eurovisionen är den numera pensionerade Yle-medarbetaren Kjell Ekholm. Ekholm var en av huvudproducenterna när Eurovisionen arrangerades i Helsingfors år 2006. Han var också medlem i Eurovisionens så kallade referensgrupp 2002–2009, vars ansvar är att övervaka arrangemangen av den årliga tävlingen i respektive värdland.
Gruppen består av tre personer från länder som nyligen har arrangerat Eurovisionen, samt tre andra medlemmar som blir invalda på en period på två år i taget. I gruppen ingår också tävlingens exekutiva producent som är heltidsanställd av EBU. För tillfället innehas den posten av Martin Österdahl från SVT.
Alla bidrag synas noggrant av EBU
– Referensgruppens uppgift och ansvar är att utveckla konceptet, gå igenom regelverket och förnya det – och att också hålla koll på medlemsländernas nationella uttagningar, att de följer någon form av rättvisa, och att låtarna håller sig inom de regler som finns stipulerade i regelverket, berättar Ekholm.
Ekholm berättar att var och en i referensgruppen hade som uppgift att bekanta sig med de olika ländernas vinnarlåtar på förhand. Och oftast när en låt togs upp till diskussion så var det frågan om plagiat, det vill säga att låten var alltför lik ett redan existerande verk, och därmed inte kunde godkännas som sådan.
– Men det förekom nog också låtar med politiska förtecken, säger Ekholm.
När han får frågan om det finns en policy inom EBU att inte uttala sig om hur man resonerar kring det politiska i ländernas bidrag, svarar han:
– Jag tror inte det finns en policy. Jag tror helt enkelt att det inte finns någon som vill ta ansvar, för att det är en så mångfacetterad fråga, och kanske omöjlig att svara på.
Nidsången om Putin som förbjöds
Under sin tid som medlem i referensgruppen fick Ekholm vara med om ett av de numera kända fallen där EBU var tvungna att förbjuda ett bidrag:
År 2009, när Eurovisionen skulle arrangeras i Ryssland, ville Georgien delta med popgruppen Stephane and 3G och låten We Don't Wanna Put In, en medveten och uppenbar provokation som syftade på dåvarande premiärminister Vladimir Putin.
– Den här texten hade ju klara referenser till vad det var frågan om. Och det var ju extra känsligt i och med att det skulle ordnas i Moskva, och för att den allmänna politiska situationen mellan länderna var vid dåvarande tidpunkt mycket eldfängd, eftersom kriget mellan länderna ett år tidigare hade brutit ut, säger Ekholm.
De är mycket inkonsekventa när det kommer till vad som räknas som politiskt och vad inte
Zoe Jay, Eurovisionsforskare
Låten diskvalificerades, och EBU krävde en annan text eller ny låt. Georgien vägrade och hoppade av.
– Man har påstått senare att det var påtryckningar från Moskva som gjorde att vi krävde att de skulle skriva om texten, men det var det faktiskt inte. Mig veterligen fanns det inga utomstående parter som tryckte på, tillägger han.
– Med facit på hand så tror jag att det dessutom var ganska klart – även för Georgien själva – att de kommer att diskvalificeras. Vi gav dem ju möjligheten att skriva om texten. Men jag tror de fick det de var ute efter – publicitet.
EBU anklagas för orättvisa och inkonsekvens
Men alltid är budskapen i bidragen inte lika tydliga och då är det upp till EBU att tolka om låten håller sig inom ramen för regelverket. Vilket tydligen inte alltid är helt lätt och vilket har lett till att Eurovisionen har anklagats för att vara inkonsekvent.
En som har följt med Eurovisionen under många år och också diskussionerna kring bidragens politiska vara eller icke-vara är australiensiska Zoe Jay. Jay är sedan tre år tillbaka bosatt i Helsingfors och jobbar som forskare vid Spetsforskningsenheten för europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors Universitet.
Hon har bland annat forskat i Eurovisionen och vad den betyder för den europeiska identiteten. Men hon har också ett personligt brinnande intresse för Eurovisionen
– Min uppfattning är den att de är mycket inkonsekventa när det gäller frågan om vad som räknas som politiskt och vad inte, säger hon.
Hon menar att det på pappret ter sig som att reglerna är mycket enkla: att alla deltagarländer förbinder sig att vara inkluderande och värna om tävlingens integritet och mångfald. Men i praktiken är det här mycket svårt att fullfölja.
– Det är en mycket svår balansgång i ett evenemang som involverar över 40 länder med mycket olika synsätt. Det är mycket subjektivt i alla situationer, menar hon.
Vissa politiska låtar godkänns, andra inte
Som exempel nämner hon Ukrainas vinnarlåt i Eurovisionen i Stockholm år 2016, då de deltog med låten 1944 framförd av sångerskan Jamala. Låten handlar om året då Sovjetunionen deporterade hundratusentals krimtatarer, en händelse som i Ukraina har beskrivits som ett folkmord.
Även Kjell Ekholm minns att man diskuterade det politiska innehållet i den låten.
– Även om låten hade politiska förtecken så ansåg man väl att den inte var direkt dagspolitisk utan att den handla om historia, säger han.
Men den tolkningen håller inte om man tänker på hur det gick för Armeniens bidrag året innan: de deltog i Wien med en låt som handlar om folkmordet i Osmanska riket för över hundra år sedan. Den ursprungliga titeln på låten, Don't deny! (Förneka inte!), ansågs för politisk och EBU tvingade dem att byta namnet på låten till Face The Shadow.
– Det är bara så att det allmänna världspolitiska klimatet påverkar tävlingen, lika mycket som det gör det för andra internationella organisationer och evenemang. Och då måste man kunna avläsa den allmänna opinionen, säger Ekholm.
– Regelverket finns till för att kunna tolkas på ett sätt som känns rättvist för publiken. Och alla fall är unika. Men i grunden ska tävlingen vara opolitisk, men hur det sen går att hålla den linjen är nog som att vandra på en slak lina, för det kan vara mycket svårt att hålla den balansen.
Tjeckiens bidrag i år under granskning?
Tjeckien är ett av de länder vars bidrag i år tydligen ännu inte fått grönt ljus av EBU.
Redan i början av februari utsågs låten My Sister's Crown med tjejgruppen Vesna till att representera Tjeckien i årets Eurovision Song Contest.
Trots det har bidraget ännu inte dykt upp på EBU:s officiella Eurovisionssidor på webben. Det brukar nämligen vara kutym att EBU lägger upp de olika ländernas bidrag på sin sajt varefter att de blir utsedda.
My Sister's Crown är en antikrigslåt och handlar om kriget i Ukraina. Och nu spekuleras det på olika forum för Eurovisionen om texten i låten är för politisk.
En annan detalj som har väckt mycket diskussion är huruvida det är ok att en av medlemmarna i gruppen Vesna ursprungligen kommer från Ryssland.
Zoe Jay har på nätet följt med diskussionerna kring Tjeckiens bidrag.
– Det tycks finnas en hel del eurovisionsfans som tycker deras bidrag i år är lite kontroversiellt. Å ena sidan är den här medlemmen rätt så uttalat kritisk till den ryska invasionen och man sjunger om solidaritet och systerskap, men samtidigt har låten en underton av ett sorts panslaviskt enande budskap, som jag tror att många ukrainska fans är obekväma med, säger hon.
– Samtidigt tycker jag att lyriken är ganska abstrakt, och inte alls lika explicit som vissa andra låtar som tidigare har blivit flaggade för att vara för politiska. Så jag skulle nog bli förvånad om EBU bestämmer sig för att kräva en ändring.
Men hur EBU tänker i det här fallet kommer vi alltså inte att få veta.
Kristligt högerparti ville porta Lordi
Kjell Ekholm konstaterar att Eurovision Song Contest är en så enorm plattform, så det är inte alls överraskande att den utnyttjas också för politiska ändamål.
Men han hör till dem som tycker att urvalsprocessen kunde vara mer transparent.
– Det finns säkert en inkonsekvens som är svår att förklara, men det skulle kanske hjälpa om man öppnade upp och berättade hur man har tänkt, men det har de tydligen inte tänkt göra, säger han.
Sedan när det kommer till regelverket så är det ju inte alltid frågan om politik, utan det kan också vara frågan om etik eller moral.
Ekholm minns att det fanns de som inte tyckte att det var okej av ESC att låta Finland delta i Eurovisionen år 2006 med sitt bidrag Hard Rock Hallelujah av Lordi:
– Det var ett kristligt högerparti i Schweiz – som till och med hade tagit kontakt med vår dåvarande president Tarja Halonen och kulturminister Tanja Karpela – för att de ville hindra Lordi från att delta för att gruppen representerade ockultism och satanism, minns Ekholm.
Lyssna på Kulturpodden om censurerade och förbjudna verk - i Eurovisionssammanhang samt på bibliotek i såväl USA som Ryssland: