Vardagen lunkar på många sätt på i den ryska huvudstaden.
På gatorna syns enstaka Z-symboler, symbolen för den ”militära specialoperationen” i Ukraina, och affischer med bilder på ryska soldater.
Starbucks och McDonalds loggor pryder inte längre gatubilden, men de har ersatts av kopiorna Stars Coffee och Vkusno - i totjka (direktöversatt: ”Gott, punkt”), som i princip erbjuder samma menyer som sina föregångare.
– Vissa amerikanska snabbmatsrestauranger har fortfarande inte kunnat komma loss från sina franchiseavtal, så de är kvar. Andra europeiska företag, till exempel Giorgio Armani, har valt att inte lämna landet, säger finska Yles Rysslandskorrespondent Heikki Heiskanen.
Det mesta är sig således likt.
– Här i Moskva känns kriget långt borta. Man märker inte av det i vardagen, säger Heiskanen.
Men samtidigt har det ryska samhället genomgått stora förändringar på ett år.
– Det handlar framför allt om politiska förändringar, men också effekterna av mobiliseringen och de västerländska sanktionerna.
Ekonomiska sanktioner ledde till panik
Som svar på Rysslands invasion av Ukraina för ett år sedan införde länder i Europa och USA ekonomiska sanktioner mot landet.
Import- och exportrestriktioner infördes, Ryssland uteslöts från det internationella betalningsförmedlningssystemet SWIFT och hundratals västerländska företag och butiker lämnade landet.
Den ryska ekonomin krympte under fjolåret med uppskattningsvis 2,1 procent som följd.
– När sanktionerna infördes i mars blev det initialt panik och många tömde butikshyllorna på västerländska varor, säger Heiskanen.
Europeiska och amerikanska flygbolag slutade samtidigt att flyga till Ryssland, vilket gjorde att priserna gick upp och att betydligt färre ryssar hade möjlighet att resa.
– Många ryssar såg på det här som att bli straffade för beslut som de överhuvudtaget inte hade något med att göra.
Ekonomiska kraschen uteblev
Samtidigt har den ryska ekonomin klarat sig betydligt bättre än analytiker hade förutspått.
De västerländska varorna har hittat tillbaka till de ryska butikshyllorna genom att importeras via andra länder och inflationen har saktats ner.
– Visst har ryssarnas ekonomiska ramar blivit snävare. Man försöker spara mer och konsumera mindre. Men åtminstone i Moskva har det inte påverkat vardagsekonomin desto mera, säger Heiskanen.
Han tillägger att sanktionerna inte lett till någon större frustration riktat mot den ryska regimen heller.
– Det här utgör istället bränsle för ryssarnas egen berättelse om att de kan stå emot alla sorters utmaningar.
Nya censurlagar infördes
Redan innan inledandet av anfallskriget mot Ukraina var Ryssland en auktoritär stat med mycket begränsad politisk pluralism och utan fria val.
Men det fanns samtidigt vissa oberoende medier och oppositionsfigurer, så som Alexej Navalnyj, Ilja Jasjin och Vladimir Kara-Murza.
I en artikel beskriver ryska journalisten och skribenten Andrej Kolesnikov Ryssland, innan kriget, för en sorts ”modern diktatur” där makten i viss mån vill framstå som demokratisk.
– Den ryska regimen har länge tillåtit viss oppositionsverksamhet och viss självständig media, säger Heiskanen.
Den politiska situationen började ändras redan runt år 2020, när Navalnyj blev förgiftad och fängslad, och efter invasionen av Ukraina blev nedmonteringen av oppositionella röster i Ryssland mer brutal och omfattande.
I mars klubbades nya censurlagar igenom som bland annat förbjöd spridandet av uppgifter som diskrediterar den ryska armén. Det blev till exempel förbjudet att kalla kriget för ett krig.
– De här nya lagarna är väldigt stränga och du kan få fängelsestraff på upp till 15 år, säger Heiskanen.
– Det pekar på att den ryska ledningen vill hålla alla former av kritiska åsikter gällande kriget under kontroll.
Oppositionen tystades
Artisten Sasha Skochilenko är en av de som sitter häktade och riskerar fängelsestraff på fem till tio år efter att hon placerat antikrigsbudskap i ryska mathyllor.
– I vårt land får man kortare straff när man mördar någon, sade hennes partner Sophia Subbotina till The Associated Press.
Under det gångna året har både Kara-Murza och Jasjin fängslats.
De självständiga medierna har varit tvungna att sluta skriva om kriget eller driva sin verksamhet utomlands i stället. I höstas förlorade den oberoende tidningen Novaja Gazeta sin medialicens.
När kriget började samlades tusentals ryssar på gatorna i protest, men motståndet kvästes snabbt.
– I dag finns det vissa enstaka som går ut med plakat men de blir snabbt bortförda. Det hålls inga stora protester mer, även om folk inte nödvändigtvis gillar kriget för det, säger Heiskanen.
Vägen från auktoritär till totalitär
Den ryska ledningen har också tagit ytterligare steg för att mobilisera det ryska folket runt nationalistiska budskap och försvarandet av ”den ryska världen”.
I november meddelade Kreml till exempel att alla universitetsstuderande måste gå en obligatorisk kurs kallad ”Grunderna i den ryska staten” och grundskolorna håller numera lektioner i att bekämpa ”falska nyheter” om Rysslands handlingar.
– Det räcker inte längre att bibehålla en demobiliserad tystnad; människor måste tuta ut sitt stöd för regimen, skriver Andrej Kolesnikov i sin artikel.
Han argumenterar att Ryssland på det här sättet gått från att vara en auktoritär stat till att vara en sorts hybridtotalitär stat där folket måste samlas kring föreställningar om statens storhet och även stötta dess militära handlingar.
Heiskanen säger att majoriteten av ryssar han möter, även de som stöttar Putin, vill ha fred.
– Men det finns också en tendens att ställa sig bakom staten och regeringen i tider av kris, oberoende av om man tycker att deras handlingar är rätt eller fel.
Enligt Heiskanen köper många också Putins budskap om att kriget egentligen står mellan Ryssland och USA.
– Till och med bland de som förhåller sig kritiskt till makten vill gärna se att det finns två sidor här och att även väst och Ukraina bidragit till att situationen är som den är.
300 000 mobiliserade soldater
Ytterligare en vändpunkt för det ryska samhället kom i september när Putin utlyste en så kallad ”partiell mobilisering” av reservister.
Det här ledde till att hundratusentals ryska män flydde landet.
– Att så många lämnade landet sätter också sin prägel på landet på olika sätt. Det blir en sorts ”brain drain”, säger Heiskanen.
Putins popularitet sjönk efteråt. En undersökning av det oberoende opinionsundersökningsinstitutet Levada visade att 43 procent av de tillfrågade var ångestfyllda, rädda eller bestörta över beskedet.
Runt 300 000 reservister uppskattas ha blivit inkallade.
– Hittills har de flesta som blivit inkallade kommit från perifera områden och hört till de fattigaste grupperna i landet. Personer i storstäderna har varit någorlunda skyddade från det.
Vardagen fortsätter
Mobiliseringen av reservister ledde tillfälligt till fler protester och kritiska åsikter gällande kriget i höstas, men enligt Heiskanen har vardagen nu återvänt.
– Folk har lugnat ner sig. Strävan efter något sorts normaltillstånd är starkt.
Han påminner om att kriget i Ukraina egentligen började redan 2014 och att de flesta vant sig vid att det fortsätter i bakgrunden.
– Så länge folk i din närhet eller du själv inte kallas in i kriget, kan det fortsätta så här.
Heiskanen säger att det inte råder en särskilt stor oro för att en ny mobiliseringsvåg skulle äga rum nu.
– Makten verkar inte särskilt intresserad av att göra det. Men om det skulle bli så, så skulle kriget förstås komma närmare det ryska folket igen.
Förutom att Putin hållit ett tal och deltagit vid en konsert vid Luzjnikistadion i S:t Petersburg, har årsdagen inte uppmärksammats särskilt stort.
– Putin vill knappast uppmärksamma årsdagen desto mera för det är en påminnelse om att ett år har gått av den här specialoperationen, som egentligen skulle vara en kort historia. Planen var att Kiev skulle falla efter några dagar.