Det är inte bara Ukraina som gång på gång har krävt att EU inför sanktioner mot den ryska kärnkraften, och framför allt mot landets energijätte Rosatom.
Redan i september förra året, när man förberedde den sjunde sanktionsomgången, föreslog en handfull medlemsländer att man skulle bannlysa samarbete om atomenergi med Ryssland.
Det gick inte igenom då, och den ryska kärnkraftsindustrin fanns inte heller med då EU-länderna klubbade igenom det tionde sanktionspaketet, på krigets ettårsdag.
Sanktionsbesluten kräver enhällighet bland EU:s medlemsländer, och så länge flera är avhängiga av den ryska kärnkraften kommer frågan inte att avancera.
Rysk kärnkraft byggs ut i Ungern
Det finns för tillfället 18 ryskbyggda reaktorer på EU:s territorium, två i Bulgarien, två i Finland (Lovisa 1 och 2), fyra i Ungern, fyra i Slovakien och sex i Tjeckien. Det är också på grund av den ryska tekniken som man har blivit beroende av kärnbränsle från Ryssland.
Ungern undertecknade i somras ett avtal med Rosatom om att bygga ytterligare två VVER-reaktorer, i tillägg till de som redan finns vid Paks-anläggningen.
– Sanktioner mot kärnenergi eller Rosatom skulle skada Ungerns nationella intressen, konstaterade utrikesminister Péter Szijjártó förra veckan och uppgav att nybygget innebär att kärnkraftsanläggningen i framtiden kan producera 70 procent av den ungerska energin.
Att Fennovoima i Finland förra våren sa upp sitt avtal med Rosatom i Pyhäjoki är ett undantag bland de EU-länder som har förlitat sig på den ryska expertisen.
Men beroendeförhållandet gäller inte bara den östliga delen av EU.
Till exempel Frankrike har också anklagats för att stödja Putins krigskassa genom att fortsätta att köpa uran från Ryssland.
Närmare 20 procent av uranimporten till EU kom från Ryssland under 2021, enligt Europeiska atomenergigemenskapen Euratom.
Avvecklingen som ökade ett annat beroende
Det finns en ironi i att man genom att göra sig av med ryskt fossilt bränsle samtidigt har blivit beroende av rysk kärnexport, skriver forskaren James M. Acton vid tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace.
Han påpekar att Rosatom är en nyckelspelare också när det gäller kärnbränsle och service av kraftverken.
Den ryska energijätten har i själva verket förstärkt sitt grepp om marknaden sedan Ryssland attackerade Ukraina.
Färska uppgifter visar att Rosatoms försäljning av kärnenergi- och teknologi ökade med 20 procent förra året, och att EU-ländernas införskaffningar var de högsta på tre år.
Men Ukraina har ännu inte gett upp tanken på att bestraffa också den här ryska sektorn.
– Våra diplomater och hela vårt land jobbar för att de globala och speciellt de europeiska sanktionerna ska utökas till den ryska kärnkraftsindustrin, sa president Volodymyr Zelenskyj då det tionde sanktionspaketet hade godkänts.