Den konservativa presidenten Yoon Suk-Yeol bröt nyligen ett årtionden gammalt tabu då han konstaterade att det är möjligt att Sydkorea skaffar egna kärnvapen om konflikten med kärnvapennationen Nordkorea förvärras.
– Det är möjligt att problemet förvärras och att vårt land tar in taktiska kärnvapen eller att vi utvecklar dem själv, sa Yoon.
– Om så är fallet så kan vi ha våra egna kärnvapen rätt snabbt med tanke på vår vetenskapliga och teknologiska kapacitet, tillade Yoon.
Sydkorea hör till världens största exportörer av atomenergiteknologi och ingen tvivlar på att Sydkorea om det så vill, snabbt kan utveckla egna kärnvapen.
Det samma gäller för övrigt Japan där det också har diskuterats hur man kan skydda sig mer effektivt mot hotet från Nordkorea och Kina.
Yoons uttalande väckte oro världen över, särskilt i Kina, Nordkorea och i USA, som drog bort sina kärnvapen från Sydkorea i början av 1990-talet.
I Sydkorea har Yoon däremot en förstående publik.
Nästan 77 procent av sydkoreanerna stöder tanken på egna kärnvapen i en ny opinionsmätning och stödet har ökat kraftig på bara ett år.
I fjol var 71 procent av de tillfrågade för egna kärnvapen, vilket redan då sågs som ett chockerande resultat.
Det är ändå lätt att förstå den allmänna opinionen med tanke på att hotet från Nordkorea förvärrades ytterligare i fjol då den militariserade grannen i norr avfyrade över 90 robotar.
Många av dem kan utrustas med kärnvapen.
Det är inte första gången som det talas om ett eget kärnvapenprogram
Samtidigt pågår intensiva spekulationer om huruvida Nordkorea tänker utföra sitt sjunde kärnvapenprov inom en snar framtid.
Ett annat viktigt motiv för sydkoreanerna är USA:s ombytliga utrikes- och försvarspolitik som kan ändras över en natt om president Joe Biden skulle förlora det kommande presidentvalet mot Donald Trump.
Trump har som känt ofta uttryckt sin välvilja och till och med beundran för Kim Jong-Un, Kinas president Xi Jingpin och president Vladimir Putin.
Nordkorea befaras förbereda sitt första kärnvapenprov sedan år 2017 – kan ens Kina förhindra det?
Hemligt kärnvapenprogram på 1970-talet
Det är inte första gången som det talas om ett eget kärnvapenprogram i Sydkorea.
År 1972 gav den dåvarande diktatorn, president Park Chung-Hee militären order om att inleda det hemliga kärnvapenprogrammet ”Projekt 890”.
Sydkorea förhandlade bland annat med Frankrike om köp av utrustning som skulle göra det möjligt att producera plutonium av använt kärnbränsle.
Det tog över två år innan USA fick nys om programmet som siktade på att Sydkorea skulle ha egna kärnvapen och missiler senast år 1980.
USA som då hade både kärnvapen och över 40 000 soldater utplacerade i Sydkorea, gav år 1975 en skarp varning med hot om sanktioner.
Park Chung-Hee var tvungen att avbryta ”Projekt 890” ett år senare trots att forskningen kring kärnvapen fortsatte även efter det.
Relationerna mellan USA och Sydkorea försämrades ytterligare år 1977 då president Jimmy Carter beslöt att dra bort amerikanska kärnvapen från Sydkorea.
Är det verkligen möjligt?
Nu undrar man om Sydkorea gör slag i saken och börjar utveckla kärnvapen.
De flesta kärnvapenexperter betvivlar att Yoon verkligen eftersträvar en egen kärnvapenarsenal eftersom det skulle få ytterst allvarliga följder för Sydkorea och landets ekonomi.
Sydkorea skulle vara tvunget att lösgöra sig från Icke spridningsavtalet om kärnvapen, precis som Nordkorea gjorde år 2003.
Det skulle bland annat leda till sanktioner och isolering som skulle drabba ekonomin, framför allt atomenergiindustrin.
– Det skulle vara ett grundläggande misstag att tro att USA kan övertalas att gå med på att Sydkorea kan bli en kärnvapennation, säger kärnvapenexperten Eric Bewer som tidigare arbetade för Vita Husets nationella säkerhetsråd.
– Det skulle sannolikt leda till sanktioner från den amerikanska kongressen och de facto göra slut på Sydkoreas civila kärnkraftsprogram och atomenergiindustrin.
Det största problemet är kanske ändå att bottnen då skulle falla bort för alla krav på ett kärnvapenfritt Nordkorea, något som omvärlden fortfarande insisterar på.
Vad är det Sydkorea egentligen vill
Det är inte heller första gången som Yoon talar om egna kärnvapen.
Han tog upp den kontroversiella frågan redan år 2021 som presidentkandidat för det konservativa partiet som då var i opposition.
Yoon bad då USA att återplacera kärnvapen som hade dragits bort på 1990-talet för att stärka alliansen mellan länderna.
Nu talar han också om att dela på de amerikanska kärnvapnen enligt Natomodellen som går ut på att även andra länder än USA vid behov kan leverera amerikanska kärnvapen.
Professor Go Myung-Hyun vid den oberoende tankesmedjan Asan Institute for Policy Studies i Seoul, tror att presidentens mål helt enkelt är att utverka ännu mer robusta säkerhetsgarantier av USA.
– Jag tror att Yoon vill att Bidens administration erbjuder mer kraftfulla åtgärder för att stärka avskräckningen mot Nordkorea. Han vill fästa uppmärksamhet på hur allvarligt han ser på hotet från norr, säger Go Myung-Hyun.
Har redan haft effekt
Den sydkoreanska debatten verkar redan ha påverkat USA som under de senaste månaderna har trappat upp sin militära närvaro och de gemensamma militärövningarna med Sydkorea och Japan.
Länderna har därmed struntat i Nordkoreas varningar om att Pyongyang ser dessa övningar som direkta, omedelbara förberedelser för krig.
USA har dessutom haft kärnvapen på fartyg som opererar i sydkoreanska farvatten även om inga kärnvapen har placerats på det sydkoreanska fastlandet.
Amerikanerna har också i årtionden haft kärnvapen i sina militärbaser på Guam i ögruppen Marianerna och kärnvapenbestyckade bomplan och krigsfartyg från Guam har regelbundet deltagit i övningar med Sydkorea och Japan.
USA hade som mest 1 200 kärnvapen i Japan men dessa drogs bort år 1972 på det villkor att amerikanska krigsfartyg med kärnvapen har rätt att anlöpa japanska hamnar.
År 2010 avslöjade den japanska regeringen att det fanns hemliga avtal om att vid behov placera amerikanska kärnvapen i Japan.
USA betraktar Sydkorea och Japan som sina närmaste och viktigaste bundsförvanter i Asien och försvarssamarbetet mellan länderna förstärks i och med att både Japan och Sydkorea numera styrs av konservativa och allt mer hökaktiga partier.
Källor: Yonhap, Reuters, New York Times, The Diplomat, Carnegie Endowment for International Peace