När västländerna införde ekonomiska sanktioner som svar på det ryska anfallskriget mot Ukraina, trodde många analytiker att Ryssland skulle drabbas av en ekonomisk kris.
Investeringsbanken Goldman Sachs förutspådde att den ryska ekonomin skulle krympa med 10 procent under 2022 och Världsbanken trodde att den ryska bruttonationalprodukten skulle minska med 11 procent.
– Dessa sanktioner är designade för att drabba Kremls intressen och dess förmåga att finansiera krig mycket hårt, sade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter att det första sanktionspaketet lanserades.
Men i slutändan krympte den ryska ekonomin bara med två till tre procentenheter under förra året.
Exporten och oljepriset har skyddat ekonomin
Enligt Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, finns det flera anledningar till att den ryska ekonomin klarat sig bättre än förväntat.
En av de viktigaste faktorerna är fjolårets höga oljepriser.
– Oljepriserna gick upp med kanske 50 procent under 2022, efter att Ryssland invaderade. Ryssland fick därmed in väldigt mycket pengar i statskassan, tack vare sina exportinkomster, säger Becker.
Han tycker samtidigt inte att man kan säga att sanktionerna inte fungerat.
– Om oljepriset hade stigit med 50 procent under ett normalt år så hade den ryska ekonomin vuxit med sex till sju procent. Nu har den krympt med två till tre procent. Så vi pratar egentligen om ett fall på bortåt tio procentenheter.
Andra länder importerar den ryska energin
EU minskade sitt beroende av den ryska energin under fjolåret. Medan 40 procent av EU:s gasimport kom från Ryssland år 2021, var motsvarande siffra endast 12,9 procent i november 2022, enligt siffror från EU.
Men den ryska gasen och oljan har istället hittat andra köpare, framför allt Turkiet, Indien och Kina.
Enligt nyhetssajten France24 ökade den ryska exporten av gas till Kina exempelvis med 48 procent under fjolåret.
Den minskade ryska importen av västerländska varor, i kombination med de ökade exportinkomsterna, ledde till att landet hade ett budgetöverskott i fjol, som i sin tur var viktigt för att förhindra utvecklandet av en ekonomisk kris i landet.
– På så sätt har man klarat ekonomin och att hålla krigsapparaten igång, säger Becker.
Ryska centralbanken införde restriktioner
Den ryska centralbankens agerande tidigt efter att sanktioner antogs anses också ha spelat en viktig roll för att förhindra en ekonomisk kollaps.
– Det man gjorde för att hantera finanssektorn var bland annat att införa restriktioner på hur mycket folk fick ta ut från sina konton och hur mycket utländsk valuta man fick köpa. Man försåg bankerna med likviditet så att det inte skulle bli en finanskris omedelbart, säger Becker.
Genom att införa restriktioner på hur mycket folk fick ta ut från sina konton förhindrade man att människor i panik skulle ta ut sina pengar från sina bankkonton.
Becker tillägger att väst inte införde sanktioner mot hela det ryska banksystemet direkt, vilket också påverkade händelseförloppet.
– Det var bara några banker i taget som utsattes för sanktionerna och på så sätt hade den ryska centralbanken och banksystemet tid att anpassa sig.
Importerar västerländska varor via neutrala länder
Sanktionerna och det att många västerländska företag frivilligt lämnat Ryssland under året har lett till att det blivit svårare för Ryssland att importera olika varor.
– Det är till exempel färre bilar och färre tekniska prylar som kommer in, varor som ryssarna köpt från Europa och andra västländer tidigare.
Under fjolåret såldes en miljon färre bilar i Ryssland i jämförelse med år 2021, vilket är en minskning på 59 procent, enligt Association of European Businesses (AEB).
Men Ryssland har i stället importerat mer från Turkiet och Kina. Dessutom finns det sätt för västerländska varor att ändå komma in i landet.
Den europeiska exporten till länder som gränsar till Ryssland, så som Georgien och Kazakstan, har ökat markant. Det har väckt misstankar om att sanktionerade varor hamnar i Ryssland i alla fall.
– Det är inte omöjligt för de här varorna att komma in i landet, men det blir dyrare och krångligare för Ryssland att importera de varor de vill ha, säger Becker.
Han tillägger att den ryska importen av bilar från Kina kanske har ökat, men att det inte är samma varor som ryssarna kunde importera från EU.
– Frågan är om det är lika kul att som rysk konsument köpa en bil från något av de kinesiska bilmärkena i stället för kanske en BMW eller en Volvo, som man kanske hade köpt annars?
Tionde sanktionspaketet drar åt tumskruvarna
På årsdagen för kriget i Ukraina antog EU ett tionde sanktionspaket mot Ryssland.
Enligt Becker fortsätter man nu dra åt tumskruvarna, inte minst gällande vad EU exporterar till Ryssland.
– En del av det här paketet är direkt inriktat på högteknologi som kan användas för att tillverka krigsmateriel till kriget, så den typen av export vill man hindra.
– Det kanske kan finnas omvägar för varorna eller alternativa saker som Ryssland kan köpa, men åtminstone försvårar sanktionerna situationen och fördyrar för den ryska industrin att tillverka en hel del saker, så som drönare och robotar.
Redan i december bestämde EU om ett pristak på olja, med syfte att minska på de ryska inkomsterna från oljeexporten.
– När Ryssland inledde sin invasion drog oljepriset iväg och låg på kanske 120 dollar per fat. Nu ligger pristaket på 60 dollar per fat. Om man trycker ner taket innebär det att Ryssland får ungefär hälften så mycket betalt när de exporterar oljan. Sedan har också världsmarknadspriset på oljan sänkts till 80-90 dollar per fat. Det här innebär en kraftig minskning på de intäkter Ryssland kan få från oljan, säger Becker.
Tror att sanktionerna kommer bita mer
Becker tror att de hårdare sanktionerna, i synnerhet oljepristaket och minskningen i gasimporten, kommer vara verkningsfulla.
– Historiskt sett har det internationella oljepriset varit den absolut viktigaste faktorn när man tittat på vad som händer med rysk bnp-tillväxt. Om bnp föll två till tre procent i fjol, så är det nog så att bnp i år kommer falla fem till tio procent.
Det här förutsätter att inget händer på oljemarknaden som leder till att den ryska oljan blir dyrare igen.
– När vi tittar framåt ser det ut som om den ryska ekonomin kommer ha ganska rejäla utmaningar under året som kommer.
”Hårdare sanktioner hade lett till större effekt”
Becker menar att många politiker i Europa var onödigt försiktiga när sanktionerna ursprungligen infördes, vilket bland annat förklarar varför ett pristak på olja först realiserades i december, tio månader efter krigets början.
– Jag tror att politikerna i Europa var oroliga för att en väldigt snabb omställning skulle ha blivit väldigt komplicerad för oss själva.
Har du själv varit förvånad över att sanktionerna inte bitit mer på den ryska ekonomin?
– Jag tror att man måste börja med att fråga vad vi egentligen trodde att vi skulle införa för sorts sanktioner och hur fort. Jag kan bli överraskad över att vi inte var snabbare med att införa mycket hårdare sanktioner, för det hade lett till väldigt mycket större problem för den ryska ekonomin. Men i och med att vi har tagit det steg för steg för steg, så är det inte så konstigt att effekterna på den ryska ekonomin dras ut över tiden.
– I den bemärkelsen är jag inte jätteförvånad. Däremot är jag kanske lite förvånad över hur försiktiga en del politiker har varit i EU när det gäller att införa sanktioner som hade varit nödvändiga om man vill se större effekt på den ryska ekonomin.
Hur tillförlitliga är siffrorna gällande den ryska ekonomin?
– Det finns detaljerad statistik som över huvud taget inte publiceras och även en del statistik som vi kan ifrågasätta om det är en del av propagandan. Vi får ha med det när vi ser bnp-siffrorna som dyker upp framöver, att de kommer vara skruvade för att passa det ryska narrativet om att sanktionerna inte drabbar oss, säger Becker.
Källor: BBC, France24, Bloomberg, Business Insider, Meduza, CNN.