LNG-terminalen var både brådskande och dyr men än så länge har efterfrågan på gas låtit vänta på sig.
Terminalen har kapacitet att ta emot mellan två och fyra gasleveranser per månad, sa man när terminalen anskaffades. Den flytande naturgasen skulle terminalen sedan omvandla till gasform så att den skulle kunna förse både Finland och Baltikum med gas.
Sedan årsskiftet har fartyget ändå inte haft så mycket som en enda kund. Den första leveransen väntar tidigast i april.
– För tillfället har ingen beställt leveranser för januari–mars, bekräftar Gasgrid Floating LNG Terminal Finlands verksamhetsledare Satu Mattila.
Bolaget grundades för att sköta verksamheten vid terminalen.
För perioden januari–september har terminalbolaget marknadsfört sammanlagt 21 leveranstider, varav bara 7 har bokats.
Terminalen hyrs för tio år och kommer uppskattningsvis att kosta kring 460 miljoner euro för den tiden. Förhoppningsvis kommer den alltså att kunna göra någon nytta.
Gasgrids terminalbolag kommenterar inte själv vem bolagets kunder är, men enligt information från medierna är det estniska Eesti Gaas som har beställt alla sju leveranser för perioden april–september.
Den milda vintern tog kål på efterfrågan
Megafartyget beställdes i all hast för att trygga åtminstone den kritiska industrin i ett läge där Ryssland stängde av sina gaskranar och hela Europa började oroa sig för om gasen skulle räcka genom vintern.
Anskaffningen motiverades med att den var ”oundviklig och extremt brådskande i det nuvarande världsläget”.
– Då var det verkligen bråttom. Tillförseln av gas till Finland hängde i praktiken helt och hållet på gasledningen mellan Baltikum och Finland, och inte räcker dess kapacitet under en kall vinterdag, säger Riku Huttunen, överdirektör för energiavdelningen vid Arbets- och näringsministeriet.
Vi har ändå klarat oss bättre än väntat. Vintern har varit mild och det har inte gått åt så mycket gas till uppvärmning som man befarade på hösten. Gasförråden har till och med varit mera fyllda än normalt och marknadspriset på gas har sjunkit.
Samtidigt har Europa lyckats minska på gasanvändningen genom att ersätta gasen med alternativa bränslen, spara på energi och producera förnybar energi i större utsträckning.
I Europa har gasförbrukningen sammanlagt minskat med 19 procent, i Finland med över 50 procent.
– För ett år sedan stod gas från Ryssland för 45 procent av förbrukningen i Europa och nu är andelen rysk gas inte större än 6 procent. Den här förändringen är betydligt större än väntat, säger Finsk energiindustris gasmarknadsexpert Heikki Lindfors.
Enligt Lindfors är det omöjligt att förutspå hur efterfrågan på gas utvecklas i fortsättningen. Till exempel klimatpolitiken och tillgången till alternativa bränslen spelar roll.
Den dyra gasen har ersatts med till exempel olja och stenkol, men Lindfors uppskattar att flera byter tillbaka till gas om gasen blir billigare.
Försiktig start för gasterminalen Exemplar i Ingå – efterfrågan på gas har rasat
Dyr färja utan uppdrag?
Redan i anskaffningsskedet erkände ministeriet att det finns många osäkerhetsmoment när det gäller att få igång den kommersiella verksamheten.
Hur det har gått kan man säga först om ett par år.
– Nu fokuserar vi på försörjningsberedskapen och på att trygga tillgången till energi. Lönsamheten kan vi sedan fundera på om ett till tre år, säger terminalbolagets verkställande direktör.
Många potentiella kunder vill först bekanta sig med terminalen och se hur den fungerar innan de bokar gas från den. Förväntningen är att beställningarna kommer att ta fart stegvis.
Det finns ändå en risk att det inte kommer att finnas tillräckligt med användning för miljoninvesteringen i längden.
Till exempel isläget och de extra kostnader som det kan medföra kan påverka marknadsleverantörernas intresse för terminalen. Det uppgav Argus Media, som bevakar energimarknaden, nyligen.
Riku Huttunen vid Arbets- och näringsministeriet säger att det återstår att se hur lönsam investeringen blir, men menar att den redan nu har varit betydande för Finlands försörjningstrygghet.
Enligt honom är terminalen framför allt en försäkring inför kommande vintrar, eftersom man inte vet hur de artar sig.
– Om man en gång skaffar en försäkring lönar det sig ofta att ta den för en längre tid.
Artikeln är av bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Valtava isolla rahalla hankittu LNG-terminaali saapui pelastamaan Suomen kaasunsaantia – asiakkaita sillä ei ole ollut vielä ainuttakaan. Artikeln är skriven av Kaisa Uusitalo. Översättningen och bearbetningen är gjord av Sofia Wasastjerna.