Artikeln är över 2 år gammal

Sextonåriga Dima Minchenko flydde från kriget – vill bosätta sig i Egentliga Finland

Den 8 mars 2022 flydde de första ukrainska flyktingarna undan kriget till Finland. Nu ett år senare kan tusentals personer som flytt kriget bli kommuninvånare.

En ung man med vågigt mörkt hår och mörka ögonbryn tittar rakt in i kameran. Han har en svart munkjacka med färggranna symboler på. I bakgrunden finns en vit skolkorridor.
Dima Minchenko från Charkiv lär sig finska i Letala och tänker ansöka om hemkommun där. Bild: Minna Rosvall / Yle

Då Rysslands anfallskrig började var det många finländare och kommuner som genast öppnade upp sina hem och tog emot ukrainska flyktingar.

I Letala bor 330 flyktingar från Ukraina. Nästan 100 av dem är barn och går i skola.

Nu har ungdomarna och deras familjer möjlighet att ansöka om hemkommun i Letala, eller i någon annan kommun. I klassen som lär sig finska sträcker alla upp handen då Yle frågar om intresset för hemkommun.

– Vi behöver hemkommun då vi får ett nytt hem här. Och mamma får pengar, säger Dima Minchenko.

En skolklass med ungdomar som flytt kriget i Ukraina sitter i en skolklass och lär sig finska med läraren Olga Trifanova.
Ungdomar som flytt kriget i Ukraina lär sig finska med läraren Olga Trifanova vid Winnova i Letala. Bild: Minna Rosvall / Yle

Minchenko anlände till Finland för ett halvt år sedan och kan inte ansöka om hemkommun ännu, utan måste vänta i sex månader till. Familjen består av sex personer, föräldrar, barn och mormor.

Flyktingar räknar vad som lönar sig

I fjol fick över 45 000 personer som flytt från Ukraina tillfälligt skydd, och fler flyktingar har anlänt och anländer också i år. Då de vistats i Finland i ett år kan de ansöka om hemkommun, men ingen vet hur många som egentligen gör det.

Ukrainska flyktingar fick från den 1 mars 2023 ansöka om hemkommun hos myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Dagen därpå hade myndigheten redan tagit emot 109 ansökningar, men man räknar med att de blir många fler denna vecka.

– Vi har hört både om sådana som vill ansöka om hemkommun, men också om många som tvekar och undrar om det lönar sig, säger Vilppu Palmberg, sakkunnig i migration vid Egentliga Finlands NTM-central.

En person med glasögon med mörka skalmar, svart-grått skägg och en blå kragskjorta med vita fåglar som mönster. Han står ute vid en glasvägg, så att hans speglas i glaset.
Vilppu Palmberg, migrationssakkunnig vid Egentliga Finlands NTM-central. Bild: Linus Hoffman / Yle

Den som väljer hemkommun har rätt till offentlig hälsovård, gratis skolgång, utkomstskydd och bostadsbidrag. Enligt Palmberg är bostäder det viktigaste – kommuner som kan erbjuda hyresbostäder är attraktiva.

Den som däremot inte ansöker om hemkommun kan fortsätta att bo kvar på en flyktingförläggning eller annan bostad. Hen får då vissa social- och hälsovårdstjänster, rätt till tolkning i myndighetsärenden, en mottagningspenning och undervisning i finska eller svenska.

Det finländska skolsystemet lockar

Särskilt det finländska skolsystemet kan så småningom verka lockande. Ukrainska ungdomar som flytt till Finland får undervisning i svenska eller finska, men de som hoppas kunna återvända snart har fortsatt med sin egen skola i Ukraina på distans.

– Om de får hemkommun i Finland är de förpliktade att gå i skola i Finland och måste följa det finländska skolsystemet. Men skolan är gratis och på andra stadiet får de gratis skolböcker, säger Palmberg.

Valeriia Voitiuk från Uman flydde undan kriget och kom för 10 månader sedan till Finland. Hon vet att hon kan få mer service i samhället om hon har hemkommun.

En bild bakifrån av en flicka med svart skjorta och håret fastsatt i en hårknut sitter vid en skolpulpet och gör skoluppgifter i en bok.
Sedan oktober 2022 har Valeriia Voitiuk lärt sig finska vid läroanstalten Winnova, men hon vill fortsätta studera enligt det finländska skolsystemet. Bild: Minna Rosvall / Yle

– Jag vill ha hemkommun i Finland! Det ger oss samma möjligheter och rättigheter som finländare. Till exempel kan barn få en dagisplats också om föräldrarna är arbetslösa. Och vi kan få hälsovård, säger Voitiuk.

Pargas är beredd på nya kommuninvånare

I Pargas går i dag tolv ukrainska elever i skola på svenska och sju på finska. Antalet har varierat lite då en del återvänt till Ukraina, men andra har kommit i stället.

– Särskilt de äldre eleverna har haft en hybridmodell där de studerat både på distans och i Pargas. Om de alla nu väljer Pargas som hemkommun blir de läropliktiga och måste delta i undervisningen, men alla ryms, säger Pargas utbildningschef Ulrika Lundberg.

Egentligen är det inga stora förändringar för Pargas stad. Flyktingarna har i ett år haft en förberedande undervisning och i höst övergår de till den grundläggande undervisningen.

Kvinna framför ett fönster, i bakgrunden ett gult hus.
Utbildningschef Ulrika Lundberg ser ingen stor dramatik i att ukrainska skolelever väljer Pargas till sin hemkommun. Bild: Carmela Johansson / Yle

Eleverna får gå i klass tillsammans med andra Pargasbarn och -ungdomar, samtidigt som de får fortsätta med svenska som andra språk och får ukrainska som hemspråksundervisning.

Kommunerna ansvarar bland annat för småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, integrationstjänster och ordnande av boende för flyktingarna. Välfärdsområdena ansvarar för social- och hälsotjänsterna.

”Ju längre kriget fortsätter, desto fler ukrainare stannar i de länder dit de har flytt. Då framhävs betydelsen av en smidig vardag ytterligare. Här har kommunerna och välfärdsområdena ett stort ansvar i fortsättningen. Jag hoppas att finländarnas vilja att hjälpa förblir hög”, sa inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) på presskonferensen om ukrainska flyktingars rätt att ansöka om hemkommun.