Att vara ensam behöver i sig inte vara något dåligt. Självvald ensamhet är viktigt eftersom den är tid för att återhämta sig, vara kreativ och reflektera, fundera på vem man är och vart man är på väg, säger Jessica Hemberg som har forskat i ungas ensamhet vid Åbo Akademi.
Alla känner vi oss ensamma i någon gång. Men ensamheten kan snabbt bli problematisk.
– Den ofrivilliga ensamheten är väldigt skadlig om man inte lyckas bryta den eller lindra den på något sätt. Den ger oss en känsla av tomhet och man kan känna sig ganska osynlig. Det är också vanligt att det finns en rädsla för att någon ska märka hur ensam man faktiskt är, och att man skuldbelägger sig själv för ensamheten, säger Hemberg.
Dålig självkänsla en grogrund
I ett projekt vid Åbo Akademi, lett av Hemberg, intervjuades svenskspråkiga finländare i åldrarna 17–30 för att kartlägga deras erfarenheter och syn på ensamhet.
Studien visar att orsakerna bakom den upplevda ensamheten kan vara många.
Dels kan det handla om olika negativa erfarenheter och trauman – kanske dåliga familjerelationer, mobbning eller utanförskap som har lett till att man också senare i livet är mera ensam.
Ensamheten kan också ha att göra med att man har låg självkänsla, lider av psykisk ohälsa eller har andra diagnoser.
Många unga upplever också enligt studien att de inte passar in i samhällets norm och därför känner sig utanför, vilket delvis stärks av intrycken från sociala medier.
Medan de flesta känner sig ensamma i kortare perioder finns det en risk att utveckla så kallad kronisk ensamhet.
– Det kan leda till att man blir väldigt sorgsen vilken kan ta sig uttryck som att man är irriterad och till och med fientlig. På sikt kan det också leda till rent fysiska smärtor, menar Hemberg.
Vad ska man göra om man känner sig ensam?
Den som är ensam blir lätt handlingsförlamad.
– Man blir passiv trots att man på ett logiskt plan vet att man borde göra något åt sin situation. Men när man inte gör något hamnar man lätt in i en negativ spiral där man bara blir mera ensam.
Deltagarna i studien uppmanar alla som känner sig ensamma att bara göra det, ta steget ut ur den egna bubblan, trots att man egentligen varken orkar eller vågar.
Enligt Hemberg räcker det med små steg till en början. Ett sådant steg kan till exempel vara att bege sig ut i naturen och få nya intryck den vägen.
– Det är jätteviktigt att komma ifrån de egna tankebanorna som lätt blir en ond spiral.
– Kreativa inslag där man är aktiv och gör olika saker funkar också väldigt bra, som att träna, måla, spela spel eller något instrument.
– Eller ring en kompis.
Hemberg rekommenderar också samtalsterapi där man kan få hjälp med att bearbeta sina känslor och komma ur den onda spiralen.
Tabu och skuldkänslor
Ett problem är ändå att det finns mycket skam och skuldkänslor kopplade till ensamhet. Det kan kännas pinsamt att kontakta någon och berätta att man känner sig ensam eller inte har kompisar.
Därför behöver vi prata mera om ensamhet, säger Hemberg. Det kan hjälpa att höra att det finns många andra i samma situation, att få höra exempel om folk som känt sig väldigt ensamma men som lyckats ta sig ur det.
På ett samhälleligt plan säger Hemberg att det behövs insatser för att stärka ungdomars självkänsla och empati för varandra. Skolorna och universiteten ska dessutom vara inkluderande och trygga platser.
Ju äldre man blir, desto svårare kan det bli att knyta nya kontakter.
– När man närmar sig 30 går det inte längre så bra att gå och knacka dörr och säga hej, vill du bli min vän.
Därför belyser Hemberg vikten av lättillgängliga, inbjudande evenemang, till exempel i studielivet och inom olika slags hobby- och föreningsverksamhet.
– Det behövs sammanhang där det går att knyta kontakter på ett naturligt sätt. På evenemang där folk delar samma intresse är det också lättare att hitta en kontext där man känner att man hör hemma och kan få uppleva den emotionella tillhörighet som man kanske saknar i andra grupper.
Enkät: En av fyra unga saknar nära vänner: "Man ser ensamma elever i skolan varje dag"
Knepigt med dold ensamhet
– Det som är knepigt är ju om man inte själv förstår ursprunget till de negativa känslorna och inte kopplar ihop det med ensamhet. Då kan det vara svårt att göra något åt det.
I sådana fall är det bra om det finns en vuxen eller annan utomstående person som kan hjälpa en att tänka introspektivt och fundera på vad som kan ligga bakom de jobbiga känslorna.
Det är inte alltid helt lätt att identifiera den som känner sig ensam.
– Man kan röra sig och umgås i olika gruppsammansättningar, men man kanske inte känner samhörighet med dem och känner sig väldigt ensam på djupet. Då kan det vara svårt för lärare och andra yrkespersoner att se att personen mår dåligt.
Hemberg vill uppmana alla att göra en god gärning och ta kontakt och kanske bjuda med en kompis till en social aktivitet.
– Så här kan man lindra någon annans ensamhet och kanske i samma veva sin egen.