Inom vetenskapen har social klass som begrepp på senare år fått ett uppsving i och med att man har insett att också dagens samhällen präglas av betydande klasskillnader. Forskning har visat att klasskillnader syns i bland annat skolframgång, boendeförhållanden, hälsa, matvanor och konsumtionsvanor.
Syftet med ett pågående forskningsprojekt vid Åbo Akademi är att undersöka om klasskillnaderna också syns i språket, särskilt i finlandssvenskan, och i så fall hur.
– Men det handlar inte bara om språk och klass, utan vi undersöker också uppfattningar om vilka samhällsklasser som finns i Finland, hur man tänker kring klasstillhörighet och vilken samhällsklass man själv upplever sig tillhöra, säger Sarah Wikner som är universitetslektor i svenska språket vid Åbo Akademi. Hon är en av dem som forskar inom projektet.
Projektet undersöker olika kopplingar mellan språk och social klass i Svenskfinland.
– Bakgrunden till att vi har börjat undersöka det här är att det inte finns nyare studier som handlar om relationen mellan språk och klass, särskilt inte i Svenskfinland, säger Sarah Wikner.
– Dels är vi intresserade av vilka uppfattningar finlandssvenskar har om relationen mellan språk och klass, dels av hur den här relationen tar sig uttryck i det talade språket, fortsätter hon.
Är dialekt alltid en klassmarkör?
– Det man vet på basis av tidigare studier är att det finns ett samband mellan språk och klass såtillvida att människor som hör till lägre klasser i allmänhet talar mer dialekt, medan människor som hör till högre klasser i allmänhet talar mer standardnära.
Det man enligt Wikner inte vet så mycket om är ifall det också kan finnas andra språkdrag som har ett samband med klasstillhörighet. Kan klasstillhörighet exempelvis återspeglas i ordval, komplexitet, samtalsmönster, samtalsämnen eller i en kombination av de här faktorerna?
Att det förekommer språkliga skillnader i Svenskfinland är ingen nyhet, utan språket varierar exempelvis beroende på varifrån man kommer och var man bor.
– Den regionala bakgrunden är förstås viktig att ta i beaktande, säger Wikner. Men inom projektet är vi också intresserade av att ta reda på om det finns något i språket som kan kopplas ihop med sociala klasser oberoende av regional bakgrund och oberoende av land och stad. Det skulle kanske kunna handla om uttal av vissa ord eller samtalsmönster, men det här behöver vi alltså ännu utreda, säger Sarah Wikner.
Hur ser klasskillnaderna ut i Svenskfinland?
En orsak till att det här inte har undersökts tidigare har delvis att göra med att klasstemat har varit, och är fortfarande, känsligt och tabubelagt i Finland, tror Wikner. Ändå menar de flesta att det finns sociala skillnader och orättvisor, men klassbegreppet uppfattas som främmande.
– Klassbegreppet är förstås komplext och klasstillhörighet är beroende av vilka kriterier man använder sig av för att definiera klass. Vi utgår delvis från vad våra informanter (de som deltar i undersökningen) uppfattar med klass och vilka klassindelningar de gör. Vi har gjort en enkätstudie, och där visade det sig att de vanligaste kriterierna att utgå från är inkomst, utbildning, förmögenhet, yrke och familjebakgrund.
Nästan alla som deltog i studien tyckte att det finns klasskillnader i Finland.
Klasstillhörighet handlar också om identifikation, alltså vilken klass man själv upplever sig tillhöra. Klasskillnader har i sin tur en koppling till känslor och upplevelser av ojämlikhet.
– För att man ska kunna motarbeta sociala orättvisor behöver man först vara medveten om på vilka sätt de tar sig uttryck i samhället och i det vardagliga livet, säger Wikner. Språket är en aspekt av det.
Lyssna på ljudprov!
En enkätstudie har alltså redan gjorts, och för tillfället pågår materialinsamlingen till följande studie. Det är fråga om en webbenkät som går ut på att man ska lyssna på ljudprov och svara på frågor om talarens yrke och utbildning.
– Vi hoppas att så många som möjligt svarar på enkäten. Det spelar ingen roll vilken bakgrund man har, tvärtom. Vi vill ha deltagare med olika bakgrund, avslutar Sarah Wikner.
Projektet heter Språk och social klass i Svenskfinland och utförs vid ämnet svenska språket vid Åbo Akademi. Professor Saara Haapamäki är projektledare.