79 av riksdagsledamöterna svarar jakande på Yles fråga om debattklimatet i riksdagen har försämrats under den senaste valperioden. 44 svarar nej, 16 kan eller vill inte ge sin åsikt. 61 riksdagsledamöter har låtit bli att svara på Yles förfrågan som gjordes under de sista pleniveckorna i februari.
Regeringsledamöterna mest missnöjda
Det är framförallt regeringspartiernas ledamöter som är missnöjda med debattklimatet. Majoriteten av de socialdemokratiska ledamöterna och nästan hälften av Centerns riksdagsledamöter anser att klimatet har blivit sämre.
Det kan bero på coronaisoleringen, den inverkade negativt på riksdagen som arbetsmiljö, säger Markus Lohi, Centern. Hans partikamrat Antti Kurvinen tillägger att den upprivande utvecklingen började redan efter 2013, påskyndad av debattkulturen på de sociala medierna.
– De sociala medierna har blivit ett redskap för politiken. Partiernas åsikter har blivit skarpare i frågor som upprör medborgarna, såsom invandring, klimatfrågor och coronapandemin, svarar Kurvinen.
Mer sårande skrikande i plenisalen
Tarja Filatov, riksdagsledamot sedan 1995 och under en period vicetalman, anser att den politiska debatten har blivit elakare. Hon anser att de avsiktliga feltolkningarna och förvrängningarna av andras åsikter tyvärr har blivit vardag. Debatten har blivit mer som på de sociala medierna, enligt Filatov.
Hon får medhåll av partikamraten Tytti Tuppurainen, för tillfället Europa och ägarstyrningsminister. Speciellt mellanropen från salen har blivit vanligare under andras tal. Hon citerar en gammal sanning i riksdagen om att det är sakerna, inte personerna som grälar.
Man borde förhålla sig uppbyggande till debatten över partigränser och mellan regering och opposition. Många åsikter och ambitioner möts i debatten i riksdagen, påpekar Tuppurainen.
Sannfinländarna: ”Osakligt från grönvänstern”
I oppositionen är det en minoritet som anser att klimatet har hårdnat. Leena Meri från Sannfinländarna betonar att oenigheten är politisk, inte personlig. Man måste vara tuff och ställa de ansvariga till svars, säger Meri, som inte själv har upplevt personliga påhopp.
– Alla vet att pratet ibland är hårt i politiken, avfärdar partiordförande Riikka Purra frågan. Kristdemokraternas Sari Essayah är enig om att det måste finnas olika åsikter.
Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio har inte heller upplevt dramatiska förändringar i arbetsklimatet.
– Det kommer ganska många osakliga kommentarer från grönvänstern där man beskyller de nationalistiskt sinnade för rasism eller islamofobi, klagar Ville Tavio.
Klickrubriker åt båda hållen
I Samlingspartiet är åsikterna delade. Partiordförande Petteri Orpo hör till dem som anser att klimatet har försämrats, speciellt på grund av coronaviruset som förändrade arbetsmetoderna och samvaron.
Gruppordföranden Kai Mykkänen är osäker på när försämringen har skett.
– I ett längre perspektiv har samtalstonen blivit mer angripande och tillspetsande. Det beror på önskan att få klickrubriker, säger Mykkänen. Vår samtalston tar intryck hur man vänjer sig att strida på sociala medier, säger Mykkänen.
En del drar nytta av hårda uttalanden
Vänsterförbundets gruppordförande Jussi Saramo är enig: Hatpratet och förvrängningen sprids från de sociala medierna till riksdagen och tillbaka, eftersom en del ledamöter drar nytta av hårdare uttalanden, säger Saramo.
Både SFP:s gruppordförande Anders Adlercreutz och De Grönas Atte Harjanne håller med om att pandemin är en orsak till sämre debatt. Riksdagsledamöterna kunde inte längre umgås i fria former, säger Harjanne. Adlercreutz varnar för polariseringen som följde efter coronapandemin.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel ”Ylen kansanedustajakysely: Keskusteluilmapiiri eduskunnassa on heikentynyt – perussuomalaiset eri mieltä” skriven av Pekka Kinnunen. Översättning och bearbetning av Bengt Östling.