I flera andra kommuner, exempelvis i Sjundeå och Hangö, har den lokala debatten blivit allt mer finsk. Det samma gäller inte i Ingå.
Tvåspråkigheten är en naturlig del av vardagen och av det kommunala beslutsfattande, säger Robert Nyman som är Ingås kommundirektör.
– Vi kör allt på båda språken. Alla närvarande har möjlighet att få in all information de behöver för att fatta beslut.
Etablerat och naturligt arbetssätt
Det att allt översätts beskriver Nyman som ett etablerat och naturligt arbetssätt som egentligen inte ifrågasätts av någon – oberoende av språkgrupp eller parti.
– Till exempel i fullmäktige kan man säga att i regel alla anföranden hålls på båda språken. Om de inte hålls på båda språken så översätter antingen ordföranden eller någon tjänsteman det som blivit sagt till det andra språket, förklarar Nyman.
I grupperingar där alla ledamöter är starkt tvåspråkiga kan ett anförande undantagsvis hållas på det egna modersmålet.
– Men då ska man också vara medveten om att alla är okej med det. Då brukar ordföranden kolla om det är okej för alla.
Det får ta lite tid
Nyman understryker att tvåspråkigheten i Ingå är en del av identiteten och ses som något verkligt positivt. Då är det inte heller ett problem att det tar lite tid då allt ska översättas.
– Det är en del av kommunens strategi att värna om det tvåspråkiga och det här är ju ett konkret sätt att nå upp till det, säger Nyman.
Tvåspråkigheten förutsätter också att tjänstemännen behärskar båda språken.
– Särskilt om man har en ledande position är det en förutsättning i Ingå att du – inte är flytande – men att du behärskar båda språken på en bra nivå. Du behöver ha det för att kunna fungera effektivt i vardagen. Och det är ju en del av rekryteringskraven det också, tillägger Robert Nyman.