Georgiens styrande parti meddelade på torsdag morgon att det drar tillbaka förslaget om en kontroversiell lag gällande ”utländska agenter”. Beskedet kom efter att stora och stundvis våldsamma demonstrationer hade ägt rum i huvudstaden Tbilisi två kvällar i rad.
Men trots regeringens besked samlades demonstranter utanför det georgiska parlamentet igen på torsdag kväll.
På fredagen röstade parlamentet i Georgien formellt för att dra tillbaka lagförslaget om så kallade utländska agenter. Av de 35 som röstade var endast en ledamot för lagen. 58 ledamöter lät bli att rösta.
Journalisten Nino Bakradze är en av de tiotusentals georgier som protesterat mot lagförslaget. Hon litar inte på att regeringen kommer att hålla sitt ord och dra tillbaka förslaget.
– Det lät mer som ett löfte än som handling, säger Bakradze.
– De försöker skapa ett ryskt system här och det är inte acceptabelt för min generation, för yngre personer.
Lagförslaget väckte starka reaktioner
Det kritiserade lagförslaget skulle innebära att georgiska organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet skulle vara tvungna att registrera sig som ”utländska agenter” eller riskera stora böter.
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet i Sverige, säger att organisationerna skulle behöva genomgå en ganska komplicerad administrativ process och eventuellt behöva betala en avgift för att registrera sig.
– Sedan blir man stigmatiserad som en utländsk agent bara för att man har finansiering från till exempel ett EU-land, säger Hedenskog.
Lagförslaget har väckt starka reaktioner i Georgien, i synnerhet eftersom det finns en motsvarande lag i Ryssland som antogs år 2012 och som har använts för att effektivt slå ner politisk opposition och självständig media.
– Det tyder på att det är ett lagförslag som inte tar Georgien närmare europeisk integration utan snarare tar efter Ryssland, säger Hedenskog.
Georgiska regeringen har närmat sig Ryssland
Det styrande partiet i den georgiska regeringen är Georgisk dröm, som under de senaste åren har blivit allt mer nationalistiskt och rört sig längre från Europa.
– Partiet är emot sådant som anses gå emot vad de ser som georgiska traditionella värderingar såsom kärnfamilj och kyrka. Man vänder sig till exempel mot det som man betecknar som HBTQ-propaganda, som Europa anses stå för, säger Hedenskog.
– Då närmar man sig Ryssland i stället som har de här samma värderingarna som Georgisk dröm.
Den georgiska regeringen har också undvikit att stöta sig med Ryssland efter att Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina.
Georgien har till exempel inte infört sanktioner mot Ryssland, utan istället gjort det möjligt för landet att kringgå västländernas sanktioner genom att importera varor via Georgien.
– Trots att det finns ett väldigt starkt stöd för Ukraina bland den georgiska befolkningen, anser regeringen att oppositionen i landet försöker driva Georgien in i krig mot Ryssland. Det vill man undvika och därför försöker man att inte irritera Ryssland till varje pris, säger Hedenskog.
Politiken går emot folkets vilja
Samtidigt vill runt 80 procent av den georgiska befolkningen att landet ska bli medlem i EU och landet sökte i fjol om att få kandidatstatus.
Den föreslagna agentlagen skulle utgöra ytterligare ett hinder på vägen mot ett georgiskt medlemskap eftersom det går emot EU:s värderingar.
Det är framför allt därför som tiotusentals demonstranter har protesterat mot förslaget.
– Den här lagen, som är väldigt pro-rysk, utgör ett hinder för mitt land att få EU-medlemskap. Den skadar också civilsamhället, medierna och samhället i stort, säger Bakradze.
Demonstrationerna har drivits och organiserats av folket och inte av oppositionspartier.
– Det är ett genuint folkligt stöd för EU och för europeisk integration som ligger bakom demonstrationerna och framför allt ett starkt motstånd mot allt vad Ryssland står för, säger Hedenskog.
Ställer krav på regeringen
Demonstranternas krav före protesterna på torsdag kväll var enligt Bakradze dels att regeringen skulle dra tillbaka lagförslaget formellt genom att behandla det i parlamentet så snabbt som möjligt, dels att de över hundra personer som har arresterats under protesterna skulle släppas.
Parallellt med att protesterna pågick meddelade georgiska myndigheter att fängslade demonstranter hade släppts och att förslaget skulle genomgå en andra behandling i parlamentet på fredag morgon.
Men enligt Bakradze finns det också förhoppningar om att byta ut regeringen.
– Många vill byta ut regeringen eftersom den inte tjänar georgiska, utan ryska intressen. Man vill ha nya val tidigare än 2024, när de annars skulle äga rum, säger Bakradze.
Att lagförslaget dras tillbaka innebär heller inte att den georgiska regeringens förhållande till Ryssland ändras.
– Jag tror inte att det ändrar regeringens strategiska beslut att anpassa sig enligt Rysslands önskemål om samhällsutvecklingen. Man kan se tillbakadragandet av förslaget som en taktisk reträtt, men att man möjligen försöker återta initiativet senare, säger Hedenskog.
Finns det en risk att protesterna kommer att fortsätta och bli mer våldsamma?
– Ja, naturligtvis kan man göra en jämförelse med situationen i Ukraina år 2014 då liknande protester mot den dåvarande regeringen, som hade sagt nej till ett associeringsavtal med EU, bemöttes med mer våld vilket ledde till flera dödsfall. Det är inte otroligt att protesterna i Georgien skulle kunna nå en liknande utveckling och leda till en stor folklig revolution.
Nino Bakradze är också förberedd på att det kan bli mera våldsamt.
– Regimen gillar inte att folket samlas på gatorna. De kommer att göra allt de kan för att slå ner protesterna.