En kvinna med demenssjukdom från servicehemmet Lönneberga i Ingå besökte Raseborgs sjukhus i början av mars. Fem timmar fick hon sitta och vänta på taxiresan tillbaka.
Det var frågan om en taxiresa som delvis ersätts av Folkpensionsanstalten FPA.
En patient har rätt till resor med FPA-taxi om han eller hon på grund av sitt hälsotillstånd inte kan använda allmänna kommunikationsmedel eller om allmänna kommunikationsmedel saknas. FPA-taxin ska beställas via ett regionalt beställningsnummer.
Ledsagare ställer upp frivilligt
Ingåbon Marjatta Allisto är pensionär och gör frivilligarbete inom Röda korsets vänverksamhet. Hon ställer regelbundet upp som följeslagare vid läkarbesök. Det handlar om att hjälpa personer som inte på egen hand kan ta sig till sjukhus eller läkarmottagningar.
Marjatta Allisto var, som många gånger tidigare, följeslagare för klienten på Lönneberga serviceboende den ödesdigra dagen då hon och klienten tvingades vänta i fem timmar.
– Jag ringde på nytt två gånger, men ingen taxi kom. När vi hade väntat tre timmar ringde de också från sjukhuset till taxicentralen, men ingen taxi kom. Sedan ringde jag till Lönneberga och de fick ringa två gånger innan det kom en taxi. I fem timmar måste vi vänta där, berättar Allisto.
– Inte kan det ju vara så här. Det är gamla och sjuka patienter det handlar om. Någon ändring borde det bli, säger Allisto.
Patienten som Allisto ledsagade hade varken ätit eller druckit på morgonen innan läkarbesöket så hon blev väldigt trött av väntandet.
– Sedan kom en sköterska och hämtade saft, bröd och yoghurt. Hon var snäll, berättar Allisto.
En chans på fifty-fifty
Allisto har fungerat som följeslagare till olika klienter i flera år. Det gör hon ungefär ett par gånger i månaden. Hon uppskattar att taxiskjutsarna fungerar klanderfritt i omkring hälften av fallen. Många gånger har hon fått vänta kortare eller längre tider men femtimmarsväntan var ändå rekord.
– Tre eller fyra gånger har det också hänt att taxin inte kommit alls. Då har vi fått beställa en ny läkartid till en annan dag.
Då patienten och Allisto åkte i väg på morgonen den första mars från Ingå anlitade de FPA-taxi som var beställd genom Lähikyyti-centralen (Lähitaksi) av personalen på Lönneberga.
Efter läkarbesöket beställde Allisto FPA-taxi för hemresan. Hon var beredd att vänta en stund eftersom resan inte kunde beställas i förtid och eftersom det ibland blir frågan om samåkning. Fem timmars väntetid är ändå helt orimligt, anser Allisto.
Allisto ställer upp frivilligt som följeslagare eftersom hon har tid och gärna vill hjälpa. Efter det senaste strulet med taxiresorna börjar ändå hennes tålamod ta slut.
– Jag tänkte att om det inte blir någon förändring så slutar jag med det här.
Ovisshet stressar
Problemet med försenande eller annullerade taxiresor är inte nytt. Det har pågått i mer eller mindre omfattning allt sedan taxireformen 2018. Trots en del förbättringsförsök är situationen väldigt påfrestande också för personalen på bland annat Raseborgs sjukhus.
– Det är ett så gott som dagligt problem för personalen. Dessutom finns det enstaka fall där patienter väntat upp till sex timmar på att få sin skjuts hem trots att den varit beställd i förtid.
Det säger Agnete Dunderfelt, avdelningsskötare för dagsjukhuset vid Raseborgs sjukhus. Dagsjukhuset består av specialmedicinska polikliniken, dialysenheten, ingreppspolikliniken och endoskopienheten.
Dunderfelt säger att det är särskilt svårt att få hem patienterna efter att behandlingarna är utförda. Ibland har man inte kunnat beställa skjutsen i förväg eftersom man inte vetat när patienten är redo att åka hem.
Dialysenheten och ingreppspolikliniken har varit särskilt utsatta på Raseborgs sjukhus. Dialyspatienterna har i regel sina taxiskjutsar beställda i förväg, både tur och retur, men ändå har ett flertal patienter inte hunnit fram till sjukhuset i tid.
– Det har hänt att patienter som ska få livsuppehållande dialysvård inte kommit i tid. Dialysvården kan vara upp till fem timmar och dyker patienten inte upp i tid finns det helt enkelt inget annat råd än att personalen stannar på övertid, säger Dunderfelt.
Då vården av en person blir senarelagd påverkar det också resten av arbetet på sjukhuset.
– Personalen oroar sig redan på morgonen för hur taxiresorna ska löpa under dagen och hur patienterna ska komma hem, säger Dunderfelt.
Hon upplever att det är frågan om slöseri med samhälleliga medel.
– Personalen måste jobba övertid och en massa telefonsamtal måste ringas för att ta reda på var taxin är. Det är onödiga resurser som sätts på det här, slår hon fast.
Dunderfelt har personligen varit i kontakt med båda taxiföretagen genom deras responskanaler. Företagen har inte gjort annat än beklagat det skedda.
Drabbar de redan sjuka
Patienter som anlitar FPA-taxi till sjukhuset är i regel sjuka och påverkas därför extra mycket av den långa väntetiden.
– Då måste vi ju börja ge dem något att äta och dricka. En del kanske måste få lägga ner sig. Dialyspatienter är ofta trötta efter sina behandlingar och kan inte lämnas utan övervakning, säger Dunderfelt.
Hon påpekar att problemen med FPA-skjutsarna givetvis inte gäller alla patienter och alla dagar men att det är vanligt att en patient får vänta en eller två timmar på sin skjuts.
Bekanta problem
Också utvecklingschef Tuula Silvola på Raseborgs sjukhus är medveten om problemen, som tycks gälla så gott som alla de mindre sjukhusen på landsbygden. Silvola berättar att alla HUS sjukhus i januari i år samlat in respons av patienter om just FPA-taxiskjutsarna.
– Det verkar som om det är svårare att få tillgång till taxi ju längre bort från huvudstadsregionen man kommer, även om där också finns problem, säger Silvola.
Hennes uppfattning är också att det är ännu svårare att hitta en taxi om det finns behov av rullstolstaxi eller annan tilläggsutrustning.
Oattraktivt jobb
Krister Westerlund är taxichaufför i Ekenäs. Ungefär hälften av hans jobb är FPA-resor och andra hälften är färdtjänst och privata resor. Han har sett taxireformens avigsidor och följt med hur chaufförernas antal sjunkit.
– Lönsamheten börjar vara borta. Chaufförer slutar och det kommer inte nya. Ingen vill vara i en sådan här oreda där reglerna ändrar efter någon månad och det är mycket att hålla reda på.
Han har stor förståelse för upprörda kunder som inte får den betjäning de förväntar sig.
– Nog vet man ju själv hur det är att vänta. Inte är det något roligt. Det finns ju folk som helt har blivit utan taxi.
Westerlund tycker det är väldigt rörigt när det finns flera nummer att ringa, beroende på vilken tjänst och vilket bolag man vill anlita.
– I Ekenäs hör kanske de flesta till Lähitaksi men det är ju olika nummer till olika bolag så det är en ”kasa” nummer man ska hålla reda på. Det bästa skulle ju vara om det fanns ett nummer att ringa till, säger Krister Westerlund.
För chaufförerna är de upphandlade FPA-resor sämre förtjänst än de vanliga resorna.
Lähitaksi svarar
På Lähitaksi säger affärschef Caj Rautelin ändå att övervägande delen av alla deras resor fungerar utmärkt men att han är medveten om att det ställvis är problem med förseningar.
– Situationen på de mindre orterna i Västnyland är inte den bästa. Det händer nog att bilarna blir mellan trettio minuter och upp till en timme försenade, säger Rautelin.
Han hävdar ändå att betydande förseningar är ovanliga.
Caj Rautelin har bekantat sig med fallet med kvinnan som fick vänta på taxiskjuts i fem timmar. Han bekräftar att det inträffat och förklaringen är att alla rullstolstaxibilar (”inva-taxi”) var på körningar i huvudstadsregionen. Däremot förblir det oklart varför taxicentralen inte lyckats ordna fram en vanlig persontaxi eftersom kvinnan i fråga inte behövde en rullstolstaxi.
– Varför det har tagit fem timmar är en fråga vi också funderar på. Det borde vi ha kunnat ordna, säger Rautelin.
Han beklagar det skedda och medger att det inte borde få fungera så dåligt. Hur man ska försäkra sig om att det inte händer på nytt vet han inte.
– Det är nog ett svårt problem, det måste jag säga helt ärligt. I och med att vi har ett begränsat antal bilar som kanske får långkörningar just en sådan dag då vi har mycket kunder så räcker bilarna inte till. De stannar i Mejlans och väntar på kunderna som ska åka hem.
Hans uppfattning är att det helt enkelt finns för få taxibilar och chaufförer i regionen. Samtidigt tillstår han att efterfrågan inte alltid är lika hög och att resorna inte alltid fyller dagarna för taxichaufförerna. Då blir verksamheten inte lönsam.
Områdeskvoterna slopades
Den nya lagstiftningen från 2018 medförde att det inte längre finns områdeskvoter. Tidigare fanns det regler för var och när taxibilarna skulle köra.
– Nu tror man att marknaden ska se till att bilarna söker sig till de områden där det är lönsamt. Västnyland är ett stort område och det finns inte så mycket körningar. Därför har antalet bilar minskat. Eftersom det inte finns något krav på när bilarna måste köra så kan chaufförerna själva bestämma när de är ute och åker, säger Rautelin.
Rautelin tillstår att förtjänsten för förarna dessutom är sämre då de kör FPA-resor än då de kör ”vanliga” resor som kunden betalar själv. FPA-resorna är konkurrensutsatta.
Rautelin jobbar på Lähitaksi, vars dotterbolag Suomen Lähilogistiikka är ett av två bolag som ansvarar för FPA-resorna i Nyland. Det andra bolaget är Taksi Helsinki, som har betydligt färre bilar i Raseborgstrakten. Företagen har inget samarbete med varandra.
Suomen Lähilogistiikka sköter alltså enbart FPA-resor och deras marknadsföringsnamn är numera Lähikyyti. Lähikyyti-bilarna som är i trafik i Västnyland är ändå vanligen försedda med Lähitaksis skyltning.
Artikeln stängdes för kommentarer 24.3.2023 klockan 10.40. Vi tackar för alla kommentarer och för en livlig debatt.
Formuläret har stängts.